ISRAEL SEXTIO ÅR

När den judiska staten bildades var det segrarmakterna i andra världskriget som dikterade villkoren. När man upptäckte judeutrotningens konsekvenser var man villig att gör snart vad som helst för att gottgöra Hitlers vidrigheter.

Man kan ju enkelt påstå att behovet av att gottgöra judarna för andra världskrigets pogromer passade England som handen i handsken. Judarna fick sitt Israel och England slapp protektoratet Palestina. Dessutom gjorde man felkalkylen att fick judarna Israel så var man kvitt antisemitismen. Den frågan skulle liksom kapslats in och bli en ickefråga när det nya judiska landet växte fram.

Att backa historien och gissa vad som skulle hänt om inte Judarna via FN och segrarmakterna fått detta gamla Brittiska protektorat är omöjligt men värt en reflektion

Det finns anledning att berätta att Palestina redan under Britterna var en judisk enklav och att det nuvarande Israel redan var ägt av judiska nationalfonden. Vi vet inte men troligen hade det sett något annorlunda ut nu. Troligen hade nationalfondens ambitioner varit ett ägt storisrael så troligen hade mer mark varit i Judisk ägo.

Frågan är hur statsbildningen sett ut? Kanske som nu men med ett betydligt större inslag av araber i Knesset. Det finns ju israeler som både politiskt och religöst tycker att det var en olycka att staten Israel bildades. Kibbutzrörelsen såg ju att deras makt utarmades på detta sätt.

Då är frågan kan en tvåstatslösning fungera. Nej det tror jag aldrig. Det måste bli en stat Israel- Palestina. Jag vet att det på båda sidor finns moderata palatiner och judar som inser detta och arbetar för att frågan skall lösas på detta sätt. Nyckeln heter handel mer handel inom Israel-Palestina.

Vi skall komma ihåg att den ekonomiska tillväxten på västbanken under israelsiska ockupationen var närmare 8% årligen. Detta försvarar inte ockupationen i sig. Nu är tillväxten negativ och i Gaza och på Västbanken breder hopplösheten ut sig.

Den ekonomiska motorn på västbanken var ju de personer som hade jobb i israel men bodde på västbanken. Den möjligheten schabblade Palestina sidan bort genom att sända självmordbombare in i Israel. Till sist var gränsen stäng och detta lät Arafat nöja sig med.

Det är viktigt att komma ihåg att många ur det palestinska ledarskapet har berikat sig själva genom korruption. Tagit brödet ur munnen på sitt eget folk samtidigt som man krävt uppoffringar. Troligen är den Palestinska korruptionen värre än den israelsiska ockupationen.

Men fick sansade palestinier och araber lösa frågan då är inte lösningen en roadmap to Peace utan Trade to Peace. Det är här lösningen ligger det vet varje aktör i Mellersta Östern. Vill man hålla grytan kokande stäng gränserna och skapa martyrskap och armod.

Handel till fred handlar om fyra saker, fri handel, fri rörlighet, tjänste handel och intigrerad ekonomi med schekeln som valuta.

Men i debatten om hur Mellersta Östern frågan skall lösa uppträder diverse svartrockar som ombud för krafter som har andra intressen än fred. Vi måste klarsynt inse att Iran är en antisemitisk stat. Jag har lyssnat på deras president i intervjuer både i CNN och BBC world där han förordar en slutgiltig lösning på judefrågan. Det handlar om att deportera judarna bort från Mellanöstern. Genom krig minska deras numerär.

Så länge vi inte kan lösgöra oss från tron att problemet i Israel-Palestina är en rasfråga då blir det ingen lösning. Judarna är ingen ras lika lite som araber vi är människor. Så länge man inte kan verifiera att den antisemitiska värderingen är död så länge ingen fred på det etablerade politiska planet.

Men kommer handeln igång enligt den modell jag beskrivit då kommer freden som en bonus de sura teologerna, judehatarna och förståsigpåarna kan ta sina roadmaps, biblar, tora och koranen och stoppa i papperskorgen. Framgångskonceptet heter handel för fred. Däri ligger lösningen. När man handlar blir man goda vänner och är rädda om fördelar man uppnått.

Brännelund - Eksjö

Lars-Håkan Halldin

undereken@hotmail.com

Lars Engqvist landshövding i Jönköpings län

FÖRSVARET BEHÖVER ING 2 SÄGER LANDSHÖVDINGEN LARS ENGQVIST

Även om det känns ytterst frestande att ifrågasätta hela den försvarsneddragning, som nu diskuteras, tvingas jag konstatera att det inte är en landshövdings uppgift. Däremot är det min uppgift att - om det skulle bli aktuellt med stora neddragningar - sprida kunskapen om fördelarna med Eksjö och vår region jämfört med andra lokaliseringsförslag. I försvarsbeslutet från 2004 slogs det fast att den militära verksamheten ska utvecklas i Eksjö. Som motiv angavs att "Eksjö har mycket goda övnings- och skjutfält för utbildning av ingenjörsenheter. I Eksjö finns även Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum Swedec. Inom Ing 2 finns också Fältarbetsskolan". Dessa förutsättningar gäller i högsta grad också idag. I Eksjö finns goda utvecklingsmöjligheter även för andra utökade militära verksamheter. I Eksjö och Skillingaryd finns övingsfält som är miljöprövade, vilket är en mycket stor tillgång. Eksjö erbjuder en god miljö för de anställda och deras familjer, en bra skola och en bra barnomsorg, ett rikt idrotts- och föreningsliv, tillgång till goda bostäder till överkomliga priser. Till detta kommer att Eksjö ligger mitt i en region med 300 000 invånare inom 60 minuters pendlingsavstånd. Här finns en stark arbetsmarknad med arbetsplatser inom pendlingsområdet, som kompletterar varandra och som underlättar tandemrekrytering. Det finns fyra universitetet och högskolor inom 10 -12 mil från Eksjö, vilket borgar för den framtida kompetensförsörjningen. Kort sagt: Eksjö ger Ing 2 och Swedec de bästa förutsättningarna att utvecklas vidare!

Lars Engqvist

Landshövding

SVAR PÅ TAL DEN 7 MAJ

Smålandstidningens debattsida 

Till

Kew Nordqvist

Eklogisk odlare

DE FATTIGA HAR INTE PENGAR TILL MAT

Du har rätt ingen bonde skall ha dåligt samvete för det han producerar. Det må vara traditionell odling eller ekologiskt. Jordbrukspolitiken under 25 år har varit att bonden skall produktionsanpassa sig. Producera rätt varor för rätt ändamål inga överskott som konsument och skattebetalare står för. Den politiken fungerar nu. Bonden producerar bara det som det finns köpkraft till. Ekologiska livsmedel i butikshyllan är dyrt. Priset är lika över hela världen det måste vi erkänna! Den fattige har inte råd med ekologiska varor.

Livsmedelskrisen beror på att det saknas köpkraft. De som inte har pengar får inget. Det är konsekvensen av den förda politiken. Politiker skall inte bli förvånade eller gnälla över att det de beslutat fått dessa konsekvenser. De bör det fulla ansvaret.

Det som smärtar mig är att ekologisk odling aldrig varit avsett som att producera ett bättre livsmedel utan ett sätt att få ned överskotten och det har man betalat dyrt för. De odlare som med entusiasm och kraft driver denna odlingsform skall ha beröm för detta. Men den politiska sanningen är inte kvalité utan minskad produktion.

Nu måste problemen lösas det är inte frågan om minskad köttkonsumtion utan att skapa köpkraft hos dem som inte har pengar. De vill kyckling i grytan och ost på mackan. Hur detta skall lösas vet jag inte exakt. Men jag vet en sak FN måste initialt köpa upp livsmedel och ge till de svältande folken. Det blir dyrt.

Den andra faktorn är att få mer mark i odling och att mark inte används andra ändamål än odling. Att priserna skulle sjunka möjligen fluktuera är det troliga scenariot. Därför är inte frågan om man skall odla ekologiskt eller ej utan hur man ökar de fattigas köpkraft. Jag är pessimist där jag tror inte den rika världen har mer intresse av det än stora internationella konferenser. Det låter man sig nöjas med.

Du får förlåta mig men de konsumenter som köper ekologiskt är en del i en förmögen livsstil som de fattiga inte gillar. Minskar man produktionen så tycker nog den fattige att vi kunde valt bort vårt beteende och gett honom mat.

Krisen förvärras snart när oljepriset går över 140 dollar fatet då kommer energiproduktion från åkerns grödor vara konkurrenskraftigt mot oljan. Då blir de som saknar köpkraft ännu fattigare.

Fortsätt odla ekologiskt det är inte ditt fel att de fattiga inte har köpkraft. Men vi har troligen en kollektiv skuld till detta. Fråga mig inte hur. Låt oss bara konstatera det är så!

Lars Håkan Halldin

Riksdagsmännen Annie Johansson och Staffan Danielsson om det svenska försvaret

svar på frågor från Lars-Håkan Halldin


Centerpartiet har alltid stått upp för ett starkt svenskt försvar. Dock har försvarskostnadernas andel i procent av BNP sjunkit på några decennier från över 2 procent till dagens ca 1,3 procent, beroende mycket på en stabil situation i vår omvärld.

Det försvarspolitiska beslutet 2004 innebar att många förband avvecklades, och att antalet orter med regementen minskade. Försvaret har genomgått och genomgår en stor omställning från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar som kan sättas in för fredsfrämjande åtgärder där fred och säkerhet hotas.

Omställningen har varit påfrestande, och försvaret har nu ekonomiska problem. Regeringen har begärt in förslag från ÖB på hur kostnaderna kan minskas, och det cirkulerar uppgifter om att ett antal förband är hotade. ÖB ska redovisa sina förslag i mitten av maj och i juni.

Regeringen kommer att lägga sin proposition om försvarets inriktning sent i år, och analyserar då ÖBs förslag, försvarsberedningens rapport med mera.

Vår uppfattning är att saker och ting ska tas i rätt ordning, och vi kommer att noga följa det fortsatta arbetet med försvarets framtida inriktning. Det finns möjligheter till effektiviseringar i försvaret inom t ex materielområdet, och inom myndighetsöverbyggnaden med mera. Skulle nedläggning av ytterligare förband aktualiseras är det mycket viktigt att noga överväga om och hur detta i så fall ska ske.

Vi är fullt medvetna om Eksjös goda kvalifikationer på det militära området och har detta med oss i vårt fortsatta engagemang i dessa frågor.

När vi långsiktigt diskuterar det svenska försvarets utveckling är en viktig parameter hur vår satsning på fred och säkerhet genom försvaret förhåller sig till jämförbara länder i vår omvärld. En faktor värd att notera är att Sverige för några decennier sedan avsatte mer till försvaret i procent av BNP än våra nordiska grannländer, men idag ligger lägst. Vår uppfattning är att Sverige som ett militärt alliansfritt land ska sitt ansvar för fred och säkerhet både här hemma och där freden är hotad.

Annie Johansson (c)
Staffan Danielsson (c)

KOMMENTAR

Jag tror vi ska ha gott hopp om att vi kommer att ha Eksjö garnison kvar.

Jag hoppas att man gör en ordentlig analys och att man då kommer fram till alla de fördelar som finns här!

av erling.kes den 8 maj 2008 kl 09:38

Det dukade bordet i senvår.....

God pingstaftons middag.

LÖVBIFFGRYTA

En god svensk wok med skogssvamp.

Recept

500 g lövbiff

1 lagom stor röd paprika

Smör (man blir inte tjock av smör utan av för mycket smör)

1 litet paket champinjoner

200 g kantareller

2 – 3 msk hackad gräslök

1,5 dl vispgrädde man blir heller inte tjock av grädde…….utan

1,5 dl cocosmjölk

1 tärning mörk oxbuljong

Gör så här

Skär köttet i smala strimlor, bryn det till det slutit sig och fått vacker färg. Skär paprikan i smala strimlor sedan du rensat den. Stek grönsaker och svamp men inte för hårt de skall ha rejält tuggmotstånd. Koka grädde, cocosmjölk och mörk oxbuljong tills det blivit lite krämigt och fått god smak. Blanda kött, grönsaker och såsen. Rör om koka på svag värme sjuda under 3 – 5 min. Smaka av ev. med lite peppar och salt. Servera med ris, eller helst färsk potatis. Alt. Gräslöken kan strös i grytan naturell den luktar så gott då.

Till detta dricker vi ett gott rödvin från Argentina eller Chile i prisklass 65: - och uppåt.

Aveck - kaffekask.

Ett sätt att tillreda kaffekask är att först hälla i önskad mängd kaffe, sedan sakta hälla i spriten på en kaffesked som hålles i höjd med kaffet. Rör ej om! Man ska tydligt se att spriten flyter på kaffet. Drick försiktigt och känn hur det varma kaffet lägger sig nederst i gommen och spriten ovanpå.Ett utsökt sätt att inmundiga kaffe!

FRÅN JORD TILL BORD

Lövbiffen är producerad i vårt land av en svensk bonde.

Paprikan har nog färdats från Sydeuropa men kan vara plockad i ett svenskt drivhus. I så fall pris därefter.

Svampen så här års har nog plockats av en kärleksfull hand i något annat land. Gräslöken kan du plocka på eget land den växer frodig nu.

Vispgrädden kommer från en svensk ko. Finns det något underbare än när den svenska mulen betar ängen.

Cocosmjölken kommer från Afrika, Karibien, Indien. Den är nog inte helt lätt att plocka och bereda. Tyvärr lågprisarbetskraft och barnarbete. (Obs min anmärkning)

Oxbuljongen är svensk hur den är tillredd och på vad lämnar vi därhän.

Vinet har beretts i en bördig bergsdal i Pyrrenerna. Vägen hit har varit lång och händerna i processen från Sydamerika och hit har varit många och kärleksfulla. Betänk allt detta när du sätter dig till bord i sena vårkvällen. Då brudparen står som spön i backen.

VAD HÄNDE DEN 10 MAJ I HISTORIEN

Jo den 10 maj 1745 blir fröken fisk ( hon heterJeanne Antoinette Poisson som faktiskt betyder fisk.)  Ludvig den xv älskarinna och inträder på slottet Versailles som Markissinna.

Ludvig den xv hade aldrig tumme med sin fru trots att de av oförklarliga skäl fick barn tillsammans så någon natt eller flera nätter måste han förirrat sig till sin frus sängkammare.

Ludvigs förhållande var gott till till fru fisk så gott att hon efter kardianlen och rikshushållaren Fleurys död övertyg regeringsarbetet.

Begrunda våndan av att ha älskarinnor när du äter denna denna afton. Passionen kan bli förstor och du styr inte din skuta själv.

ÖPPET BREV

Till Riksdagsman Annie Johansson © och Staffan Danielsson ©

Eksjö garnison är en fråga om säkerhetspolitik. Vilken bedömning vi gör om fredens varaktighet i vår lugna del av världen? Frågan är om Östersjöutloppen, vägen över Nordkalotten och ett öppen Östersjön spelar någon roll när vi utformar det svenska försvaret.

Om Baltikums anslutning till NATO har påverkat Ryssland så att de känner sig undanskuffade. Kalingrad och S:t Petersburgsområdet med sina stridspotensialer och den Ryska Högsjöflotten med Östersjön som innanhav är i behov av fri rörlighet in och ut i Östersjön. Dess strategiska områden är en svensk säkerhetspolitisk angelägenhet.

Jag ställer frågan till mina Centervänner Riksdagsmännen Annie Johansson och Staffan Danielsson Klarar Sverige att försvara Östersjöutloppen främst vår egen del Öresundskanalen. Har Sverige kapacitet att hålla vattnen mellan Karlskrona och Bornholm. Har vi kapacitet att undvika att främmande makt besätter Södra Skåne och tar ett brohuvud vid Helsingborg och Karlskrona.

Vilken typ av förband behövs för att ge en ev. fiende ett klart säkerhetspolitiskt besked överväg inte att ta Östersjöutloppen det koster för mycket.

Jag frågar er skulle inte Eksjö Garnison spela en viktig uppgift att värna södra Sverige från att bli ockuperat. Är det inte så att med Regeringens (Moderata) försvarsdoktrin "patron ur" kan södra Sverige bli ett slagfält mellandan de krafter som vill skaffa sig ett brohuvud vid den internationellt skyddade passagen genom Öresund.

Jag frågar er har vi flygstridskapacitet i Nordkalotten när f 21 i Luleå blivit nedlagt. Kan vi samverka med Finland och Norge i en situation då läget är skarpt. Hur kommer det sig att Finlands ÖB inte tycker att Fredriks Reinfeldts försvarsdoktrin är hållbar?

Är Sveriges försvar liktydigt med 11 nya trimmade JAS och två nya U-båtar som Moderaterna tvingat på försvaret trots ÖB inte har pengar till detta.

Är det inte så att det är strid, inom (regeringen) Moderaterna sedan Mikael Odenberg avgick, inför öppen ridå. De sansade Moderaterna liksom jag vill ha ett försvar värt namnet som i ett skärpt läge kan trygga Sverige från invasion. Risken blir ju att vi kanske med nöd och näppe klarar Mälardalsregionen medan resten av Sverige är försvarslöst. Fredrik Reinfeldt försvar är för dyrt och för litet utan säkerhetspolitiskt trovärdighet. Man måste tillföra ekonomiska resurser för att upprätthålla vår trovärdighet.

Mina kära vänner detta vet ni. Med Fredrik Reinfeldt försvarspolitik är södra och norra Sverige lämnat åt sitt öde. Hoppet är att NATO räddar oss kanske. Det är i denna bild av hopplöshet och ekonomiskt vanstyre av försvaret som Eksjö Garnison hotas.

Jag vill inte att Garnisonen skall vara en plats för militär sysselsättningsterapi utan en aktiv del av svensk säkerhetspolitik. Ingenjörsförbandet med Swedec skall vara en spjutspets som inger respekt långt in i säkerhetsanalytikernas tankarsmedjor hos dem som ser att Sveriges försvarspolitik just nu är farlig.

Riksdagsman Annie Johansson och Riksdagsman tillika ledamot i försvarsberedningen Staffan Danielsson ni spelar tärning med Sveriges säkerhet i en framtida konflikt och 2 300 invånares framtid som skattebetalare i Eksjö. Ge besked vill Centern på Riksplanet ha Eksjö Garnisonen kvar. Ett uteblivit svar är ju ett svar också!

Lars Håkan Halldin

Oberoende Centerpolitisk debattör.

KOMMENTAR & INLÄGG

Om det svenska försvaret

svar på frågor från Lars-Håkan Halldin


Centerpartiet har alltid stått upp för ett starkt svenskt försvar. Dock har försvarskostnadernas andel i procent av BNP sjunkit på några decennier från över 2 procent till dagens ca 1,3 procent, beroende mycket på en stabil situation i vår omvärld.

Det försvarspolitiska beslutet 2004 innebar att många förband avvecklades, och att antalet orter med regementen minskade. Försvaret har genomgått och genomgår en stor omställning från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar som kan sättas in för fredsfrämjande åtgärder där fred och säkerhet hotas.

Omställningen har varit påfrestande, och försvaret har nu ekonomiska problem. Regeringen har begärt in förslag från ÖB på hur kostnaderna kan minskas, och det cirkulerar uppgifter om att ett antal förband är hotade. ÖB ska redovisa sina förslag i mitten av maj och i juni.

Regeringen kommer att lägga sin proposition om försvarets inriktning sent i år, och analyserar då ÖBs förslag, försvarsberedningens rapport med mera.

Vår uppfattning är att saker och ting ska tas i rätt ordning, och vi kommer att noga följa det fortsatta arbetet med försvarets framtida inriktning. Det finns möjligheter till effektiviseringar i försvaret inom t ex materielområdet, och inom myndighetsöverbyggnaden med mera. Skulle nedläggning av ytterligare förband aktualiseras är det mycket viktigt att noga överväga om och hur detta i så fall ska ske.

Vi är fullt medvetna om Eksjös goda kvalifikationer på det militära området och har detta med oss i vårt fortsatta engagemang i dessa frågor.

När vi långsiktigt diskuterar det svenska försvarets utveckling är en viktig parameter hur vår satsning på fred och säkerhet genom försvaret förhåller sig till jämförbara länder i vår omvärld. En faktor värd att notera är att Sverige för några decennier sedan avsatte mer till försvaret i procent av BNP än våra nordiska grannländer, men idag ligger lägst. Vår uppfattning är att Sverige som ett militärt alliansfritt land ska sitt ansvar för fred och säkerhet både här hemma och där freden är hotad.

Annie Johansson (c)
Staffan Danielsson (c)

 

INTE KRIG I VÅR TID

Eksjö garnison är en fråga om säkerhetspolitik. Vilken bedömning vi gör om fredens varaktighet i vår lugna del av världen? Frågan är om Östersjöutloppen, vägen över Nordkalotten och ett öppen Östersjön spelar någon roll när vi utformar det svenska försvaret.

Om Baltikums anslutning till NATO har påverkat Ryssland så att de känner sig undanskuffade. Kalingrad och S:t Petersburgsområdet med sina stridspotensialer och den Ryska Högsjöflotten med Östersjön som innanhav är dessa strategiska områden som är i behov av öppna Östersjöutlopp en svensk säkerhetspolitisk angelägenhet.

Jag ställer frågan till Moderaternas kommunalråd Göran Persson i Eksjö förutvarande officer och major. Klara Sverige att försvara Östersjöutloppen främst vår egen del Öresundskanalen. Har Sverige kapacitet att hålla vattnen mellan Karlskrona och Bornholm. Har vi kapacitet att undvika att främmande makt besätter Södra Skåne och tar ett brohuvud vid Helsingborg och Karlskrona.

Vilken typ av förband behövs för att ge en ev. fiende ett klart säkerhetspolitiskt besked överväg inte att ta Östersjöutloppen det koster för mycket.

Jag frågar dig skulle inte Eksjö Garnison spela en viktig uppgift att värna södra Sverige från att bli ockuperat. Är det inte så att med den Moderata försvarsdoktrinen "patron ur" kan södra Sverige bli ett slagfält mellandan de krafter som värnar om att besätta Södra Östersjön.

Jag frågar dig har vi flygstridskapacitet i Nordkalotten när f 21 i Luleå blivit nedlagt. Kan vi samverka med Finland och Norge i en situation då läget är skarpt. Hur kommer det sig att Finlands ÖB inte tycker att Fredriks Reinfeldts försvarsdoktrin är hållbar?

Är Sveriges försvar liktydigt med 11 nya trimmade JAS och två nya U-båtar som Moderaterna tvingat på ÖB trots han inte har pengar till detta.

Är det inte så att det är strid, inom Moderaterna sedan Mikael Odenberg avgick, inför öppen ridå. De sansade Moderaterna vill ha ett försvar värt namnet som i ett skärpt läge kan trygga Sverige från invasion. Risken blir ju att vi kanske med nöd och näppe klarar Mälardalsregionen medan resten av Sverige är försvarslöst. Fredrik Reinfeldt försvar är för dyrt och för litet utan säkerhetspolitiskt trovärdighet. Man måste tillföra ekonomiska resurser för att upprätthålla vår trovärdighet.

Min käre vän detta vet du. Med Fredrik Reinfeldt försvarspolitik är södra och norra Sverige lämnat åt sitt öde. Hoppet är att NATO räddar oss kanske. Det är i denna bild av hopplöshet och ekonomiskt vanstyre av försvaret som Eksjö Garnison hotas.

Jag vill inte att Garnisonen skall vara en plats för militär sysselsättningsterapi utan en aktiv del av svensk säkerhetspolitik. Ingenjörsförbandet med Swedec skall vara en spjutspets som inger respekt långt in i säkerhetsanalytikernas tankarsmedjor hos dem som ser att Sveriges försvarspolitik just nu är farlig.

Göran Persson (M) och Anders Gustavsson (M) ni spelar tärning med Sveriges säkerhet i en framtida konflikt och 2 300 invånares framtid som skattebetalare i Eksjö. Ge besked vill moderaterna i Eksjö ha Garnisonen kvar. När går resan till Stockholm där ni talar om för Fredrik Reinfeldt att hans försvarspolitik delar ni inte.

Eller är det så att moderat blod är tjockare än vattnen. Ni tiger och samtycker för de Moderata husfridens skull. Pinsamt ge besked.

Lars Håkan Halldin

Oberoende Centerpolitisk debattör.

KOMMENTAR

Jag väntar med spänning på vad Anders Gustafsson och Göran Persson skall svara.

Onekligen tror Fredrik att Sverige slutar vi tullarna.

Delar fullt din åsikt att ska Sverige försvaras så gäller det vid nationsgränsen.

av Lars-Olof Reinfeldt den 5 maj 2008 kl 17:53

JORDBRUKSPOLITIK I FÖRÄNDRING

Jordbrukspolitken är EU:s eviga akilleshäl. Jordbrukspolitiken hängde intimt samman med fredspolitiken mätta folk krigar inte. Man hade upplevt livsmedelsbristen och visste vilka fasor den hade i sitt spår. Diktatorer, upplopp, krig och mycket annat.

Vi kan mot bakgrund av den livsmedelskris som råder globalt nu med facit i hand inse att EU:s jordbruks och livsmedelspolitik var rätt om än kostsam.

Det är nog så att det är bättre att ha en livsmedelspolitik än 25 det som händer i vår omvärld med maten omvittnar detta med all tydlighet.

EU har varit mycket konsekvent vi skall vara självförsörjande på mat. Även Sverige har sett så på denna politiska fråga.

Nu har man inlett en stor avreglering av EU:s jordbrukspolitik som fått mycket stora och oöverblickbara konsekvenser. Politiken där EU köpte upp jordbruksöverskotten och sålde dem vidare med exportstöd har i stort upphört. Framförallt har man sänkt det politiska priset på spannmål till under 90 öre kilot. När denna mekanism trädde i kraft då förändrades odlingen mycket radikalt. Världsmarknadslagren försvann

Konsumtionen ökade något snabbare än produktionen. Inga remarkabla tal men priserna steg radikalt och utom kontroll.

Förr satte ju kommissionen priset via inlösen systemet nu sätter Chicagobörsen priset efter tillgång och efterfrågan. Sockerregimen har ändrats på ett likartat sätt och det råder brist på socker. Ris är en annan vara som drabbats av samma öde det produceras mindre ris. Produktionen understiger efterfrågan . Prisökningen på ris har under senare år varit kraftig.

I och med att torrmjölkstekniken förbättrats har torrmjölken fått en högre kvalité och bredare användning den har blivit en stor handelsvara på världsmarknaden. Torrmjölken är råvaran i bla bageriindustrin. Torrmjölken har också blivit en allt viktigare råvara i hushållens matlagning. Dessutom har osten ökat radikalt i efterfrågan vilket pressat mjölkpriset uppåt.

Situationen idag är ju mer än 30 procentiga höjningar av priset på mjölk, ost, socker mjöl mm.

Får att råda bot på detta har EU släppt trädan vilket gör att i Sverige släpps ytterligare 180 000 in i produktion för att dämpa priset. Mjölkkvoterna hävs i realiteten eller görs så stora att de inte har någon begränsande roll.

Nästa steg i priskarusellen är att grisköttspriset stiger då gris bara är förädlad spannmål. Nötköttet har en stor del av sin näring från spannmål varför även detta pris kommer att stiga.

Jordbruk och energi

Nu säger man att prisstegringarna beror på att man gör etanol bilbränsle av spannmålen. Detta är nu inte sant utan sakligt förhåller det sig så att i Sverige använder vi

Till etanol för bilar 25 000 ha

Etanol till konsumtionssprit 15 000 ha

Vår möjliga kapacitet är 400 000 ha

Av närmare 2 milj. ha åkermark

Dessutom finns en åkermarksreserv på ca 700 000 ha som är dåligt arronderad och ger i dagsläget låg avkastning.

Således kan vi sluta oss till att energin inte är boven i dramat utan de beslut man tagit i EU, USA och WTO under tjugofem år som inneburit att jordbruket skall producera rätt volymer och de till de grupper som har köpkraft. Det är detta som driver priserna.

Ökad konsumtion för humankonsumtion är den grundläggande orsaken.

Dessutom skall vi komma ihåg att de höga matpriserna över hela världen bidrager till att odlingen ökas vilket är bra för vårt klimat. Utvecklingen i Afrika gynnas mycket av högre priser. Mer areal kommer i produktion svälten i utsatta produktionsområden minskar. Den ekonomiska tillväxten i regionen skjuter fart vilket gynnar alla befolkningsgrupper och skapar incitament för företagande och utveckling i övriga sektorer. Afrikas jordbruksproblem är inre regleringar och korruption

Hade Zimbabwes diktator Robert Mugabe förståndet i behåll och sett till att jordbruket i hans land fungerat hade priserna på mat i hela världen varit något lägre. Den viktigaste enskilda faktorn är att de gamla farmarna i Zimbabwe kommer tillbaka då löser sig både landets problem och en stor prisdämning av matpriserna globalt kommer att ske. Detta är nu inte så enkelt.

Det finns många regleringar kvar i EU vad det gäller jordbruket framförallt är det ett problem i södra Europa som olivträd, vinproduktion och en del andra smärre grödor. Låt Sydeuropa själva hitta formeln att avskaffa detta.

Den stora centrala frågan är gårdsstöden som är ca 2 500 per ha. Som bonden får ut oavsett han producerar eller ej. Mitt förslag är låt inflationen minska stöden med 3 % årligen och sedan sänk dem med ytterligare 200 kr ha och år.

Att avveckla regleringarna i nuläget okontrollerat kan leda till att matpriserna fullständigt galopperar och då måste man införa prisregelring vilket vore en hemsk tanke.

Landsbygdstöden måste omprövas i grunden. Nu är det ju prisbildningen på jordbrukets produkter som styr landsbygdens utveckling. Därför bör nog landsbygdstödet som skulle gå in och täcka upp inkomstbortfall därför att jordbruket inte var lönsamt omgestaltas då det fyller en allt mer marginell funktion. Möjligen skulle man ha något bidrag till landsbygdsturism.

Det mest glädjande är ju att mjölkproduktion blivit lönsam igen. Kossor i hagen är levande landsbygd. I och med att alla priser ligger över interventionspriserna bör mycket regelverk kunna avskaffas som ändock inte fyller någon funktion mer än samla damm på hyllan.

Den kanske numera dyraste delen av jordbrukspolitiken är de närmare hundra tusen byråkrater i Europa som har sin försörjning av regelverk på jordbrukets område som är inaktuella. Dessa byråkrater skall sägas upp. Det är den största jordbrukspolitiska besparingen och måste tas på allvar.

Jag anser att

Jordbrukspolitiken skall omformas på det sätt som jag beskrivit