Bemanningsföretag mer effektiva än arbetsförmedlingen

Debatt 2006-10-05 | Uppdaterad 2007-10-05

Arbetsmarknadspolitiken kostar 28 miljarder per år vilket motsvarar 115 000 kronor per arbetslös eller ca 55 000 per person för de 500 000 som står utanför arbetsmarknaden. Man måste fråga sig om dessa pengar arbetar för de arbetslösa eller mot de arbetslösa.
Jag möter dagligen människor som säger arbetsförmedlingen är bra på mycket men inte på att förmedla jobb. Det har gått så långt att arbetsförmedlingen använder sig av bemanningsföretag för att utföra de arbetsuppgifter som förmedlingen en gång var avsedd för samordna efterfrågan på jobb med de jobbsökande.
Många har kritiserat friåret men på en punkt har det varit bra. Det har visat på den låga produktivitet som finns i arbetsförmedlingens organisation, som när de arbetsökande möts av repliken från arbetsförmedlaren: ”Jag har inte tid med ditt fall vi håller på att förmedla jobb till de friårssökande”.
Hur man vrider och vänder på problematiken ser man att bemanningsföretag med mycket lägre personalintensitet klara av att dagligen förmedla fler jobb än vad arbetsförmedlingen klarar. Sådana iakttagelser är pinsamma för att inte säga skrämmande.
Att den arbetssökande sätter sig vid arbetsförmedlingens dator och registrerar sig och därefter på egen hand börjar söka jobb är inte arbetsförmedlingens förtjänst. Felet med arbetsförmedlingen är att den är en budgetstyrd byråkrati där förmedlingens inre arbete är viktigare än den uppgift den ursprungligen var avsedd för. Om jag inte minns fel låg arbetsförmedlingarna i historiens begynnelse hos de fackliga organisationerna och då fanns ett medlemstryck att de skulle klara sina arbetsuppgifter.
Organisera om arbetsförmedlingarna och gör dem till egna resultatenheter som får ersättning efter hur många jobb och utbildningsplatser man förmedlar. Prislistan kan se ut på följande sätt: ett förmedlat jobb som handlagts via förmedlingens personal där man skapat kontaktyta mellan sökande av arbete och arbetsgivare ger en ersättning på tjugofem tusen kronor. Ge även förmedlingen en tusenlapp för de utbildningsplatser man har förmedlat.
En förmedling som har ca tio anställda och har en budget på mellan åtta till tio miljoner skulle med mitt system tvingas att förmedla mellan tre och fem hundra jobb per år. Sanningen är ju den att detta kan inte vara för mycket begärt. Det är ett arbetstillfälle om dagen.
Arbetsmarkandstyrelsen och länsarbetsnämnderna får dela på tre procent av det som de lokala arbetsförmedlingarna knegar ihop i form av intäkter på förmedlade jobb. Det lever byråkratin gott på. För att ytterligare få fart på förmedlingen av nya jobb bör vi erbjuda bemanningsföretag och andra typer av arbetsförmedlingar samma rättigheter nämligen prestationspeng för utfört jobb som beskrivits tidigare. Då skulle vi få dels prestationskrav och dels konkurrens.
Varje arbetslös och sjukskriven kostar samhället ca tvåhundrasjuttiofem tusen per individ och år. För varje person som kommer i jobb minskar de offentliga kassornas utgifter med detta belopp. Dessutom drar den som fått ett arbete in skatter och avgifter vinsten för samhället blir närmare trehundrafemtio tusen per person i arbete.
Alla vet att det förhåller sig på detta sätt men få bryr sig. Arbetslöshetskassorna, försäkringskassorna och arbetsförmedlingarna lever gott på de arbetslösa och sjuka. Den storlek vi har på arbetslösheten och sjukdomar är det smörjmedel som håller dessa stora byråkratier vid liv. Det som kostar är att dessa lever ett rikt inre liv sammanträden, kurser, brev och cirkulär.
Då är frågan är det personalen, cheferna eller vems är felet. Det är självfallet den rådande samhällsordningen att man inte fokuserar på det problem som respektive organisation skall lösa.
Försäkringskassan skall i samarbete med sjukvården se till att bota de sjuka då kommer de i arbete. Se till att i samarbete med specialister pröva om inte förtidspensionerade kan få ett jobb. Arbetsförmedlingens fokus skall vara att i samarbete med den arbetslöse hitta nya jobb som finns. Den idag rådande ordningen är arbetsgivare betraktar försäkringskassan och arbetsförmedlingen som en organisation varifrån det bara kommer dålig arbetskraft.
Arbetsförmedlingen och försäkringskassans fokus skall vara att få sjuka bort från sjukskrivning och de arbetslösa i jobb. Personalens fokus skall vara att deras arbete skall leda till att deras organisationer inte längre behövs: alla jobbar och är friska.

Lars- Håkan Halldin

Slutet på början av finanskrisen

Om man påstår att börsen och ekonomin fortsätter att tappa i värde som de senaste 75 dagarna då är börsen i Stockholm värd 0 kronor siste oktober 2011. Den 15 maj 2009 går Stockholmsindexet under 100 punkter. Att indexet skulle sjunka så lågt är inte möjligt då är svensk ekonomi en härdsmälta.

Det innebär att krisen måste ekonomiskt få en vändning innan dess. Om man omsätter detta till värden på företag skulle Handelsbanken vara värd ca 7 miljarder kronor. Volvo en spottstyver av vad det är värt idag.

Notabelt är att IKEA troligen går helskinnat ur krisen med bibehållna värden. Antagandet blir att företaget får gå ner i personalstyrka för att inte dras med i den galenskap som pågår runt om på vår glob.

Det började med som många påpekat subprimelånen. Nu hävdar finansindustrin att denna låneform inte skulle tillåtits. Men stopp när President Clinton gav den regelmässiga möjligheten till detta då kallade svenska debattörer detta social ingenjörskonst i det genomkapitalistiska USA.

Åtgärden att lågavlönade skulle kunna köpa sig ett hus var med mitt mått mätt klart sympatiskt. Dessutom byggdes det ju i USA fler hus än det fanns köpare till. Bostadsmarknaden var i nedan. Det osmakliga i detta var bankerna och mäklarnas sätt att sköta den nya låneformen. Man använde den till att spekulera bort de fattigas sociala rätt till en bostad. Om det nu stannat vid husspekulation med subprimelån  hade marknaden snart korrigerat värdet.

Men i spåren av att man blåst upp priserna och satte kunderna på obestånd  paketerade man om säkerheterna tillsammans med andra finansiella produkter som såldes vidare in banksystemet och troligen i stora volymer till Europa. Här har finansindustrin och girigheten ett grundläggande ansvar.

Frågan inställer sig var inte dessa nya värdepapper bedrägeri. När värdet på de amerikanska husen föll blir de på Wall Street ompackade säkerheterna värdepapper som inte är värda något eller en mycket ringa del av sitt värde. Papper som ingen vill ta i med tång.

Dessa papper drar i sin tur med sig banker ner i det finansiella djupet som t.ex Merril Lynch. Bankerna i världen vågar inte låna av varandra för man vet inte vem som sitter på svartepetter. De papper som utgöres av sex miljoner amerikanska hus på obestånd.

Subprimekrisen har ju också bidragit till att blåsa upp priserna på fastigheter i Europa och hela världen. Finansindustrin har slickat sig om munnen och tjänat ohyggliga pengar på att blåsa upp värdet på hus.

Sedan har man börjat skylla på Allan Greenspans räntesänkningar. Men de sänkningarna var ju helt korrekta när amerikans ekonomi hade stora överskott. Bara för att räntan är låg får man inte bedriva ansvarslös kreditgivning. Ingen bankchef på jorden har haft gudomlig stämpel mer än Greenspan.

Andra akten i finanskrisens spår är att huspriserna störtdyker. Det gör ont i fingrarna att skriva men priserna kommer att rasa med sextio procent. Har du köpt ett hus för 2 miljoner är det i slutet av 2009 värt 800-tusen. Du sitter med ett lån från banken på 1,2 miljoner utan värde. I början av tvåtusentio kommer säkert någon fjunig handläggare på banken på besök och vill ha extraamortering eller så säger han helt frankt upp lånet.

Nu får detta inte ske varför staten måste sätta tvångsdräkt på finansindustrin. Det kommer dröja länge innan bankerna kan agera fritt igen. Räkna med tvångströja de närmaste tjugo åren. Det är inte staten som bett om tvångströja det är finansindustrin själva. De har sagt till staten vi kan inte sköta våra banker ta över dem.

Hur slutar denna kris ja den slutar där den började med subprimelånen i USA. Förlusterna är tagna. Riskerna har Europa köpt – stackars satar. Sanningen är ju att 50 % av husens värde finns kvar. De börjar redan hitta nya köpare. Räntorna är låga och bindningstiderna långa. Hjulen börjar rulla så sakta. Hur skall USA finansiera alla kostnader för detta? Man höjer energiskatten på bensin med 25 cent. 1.75 kr per liter. USA:s statskassa svämmar över av pengar . Avvecklar kriget i Irak. Drar ned oljenotan Det låter helt galet men då är happy days här igen. Och snart har världen glömt.

 

För Europa ser det mörkt ut. USA:s bytesbalansunderskott kommer inte att öka som förr utan periodvis minska vilket innebär att Europa som levt högt på det amerikanska bytesbalansunderskottet får det kärvt. Slutlösningen på krisen blir att USA går på shoppingrunda i Europa. Vi får fler amerikanska ägare. Oljebaronerna upptäcker att deras tillgångar var sand. Glättiga finanspapper blir svårsålde de närmaste trettio åren. Man glömmer inte skojarna från Wall Street och dumbommarna i Europa som ville leka Wall Street. Vi bor billigare, tillverkar smartare bilar från en omstrukturerad bilindustri och lever en lite lugnare livsstil.

Konklusion det är inte straffbart att vara korkad men bankman och korkad är samhällsfarligt.

Brännelund Eksjö

 Lars-Håkan Halldin

Analytiker med fötterna på jorden.

Bilaga

Bilaga

DÖDSPIRALEN/ vecka Stockholmsbörsens index om värdet sjunker som de senaste 75 dagarna – 5% i veckan

  DÖDSPIRALEN/ vecka för vecka v Index % Föränd not 44 593,0 5 29,7   45 563,4 5 28,2   46 535,2 5 26,8   47 508,4 5 25,4   48 483,0 5 24,2 marknaden vänder 49 458,9 5 22,9   50 435,9 5 21,8   51 414,1 5 20,7   52 393,4 5 19,7   1 373,7 5 18,7   2 355,1 5 17,8 Markanden vänder förhoppningsvis 31 jan 2009 3 337,3 5 16,9   4 320,4 5 16,0   5 304,4 5 15,2   6 289,2 5 14,5   7 274,7 5 13,7   8 261,0 5 13,0 Markanden måste vända 9 247,9 5 12,4   10 235,5 5 11,8   11 223,8 5 11,2   12 212,6 5 10,6   13 202,0 5 10,1   14 191,9 5 9,6   15 182,3 5 9,1   16 173,1 5 8,7   17 164,5 5 8,2   18 156,3 5 7,8   19 148,5 5 7,4   20 141,0 5 7,1   21 134,0 5 6,7   22 127,3 5 6,4   23 120,9 5 6,0   24 114,9 5 5,7 Markanden dör 15 maj 2009 25 109,1 5 5,5   26 103,7 5 5,2  

BETYG PÅ LÄRARE

Tanken på att eleverna skulle få sätta betyg på sina lärare har skrämt upp lärare, lärarfack och major Björklund i utbildningsdepartementet. Tanken utmanar och skrämmer. Någon har krafsat på skolans ömma varböld. Skolan är en skyddad verkstad där mången lärare lever ett kravlöst liv.

Vem minns inte de gamla lärarorginalen som undervisade mig i olika ämnen. Visst fyrtiofem år efteråt kan man le åt eländet men lärare skulle de aldrig fått bli.

Jag är rätt övertygad om att det är min generation föräldrar som skapat den kravlösa skolan. Det var vi som var mot betyg. Ja vi klarade ju oss ändock. Vi var egoistiska men alla hade inte den grunden att stå på ett betyg var certifiering på att de hade en grund att stå på.

Nu är betygen på väg tillbaka igen och det är inte en dag för tidigt. De begåvade ger därmed de som har lite svårare att lära sig en hjälpande hand. Den delen av flummet i skolan är äntligen borta.

Nu kommer nästa debatt man vill mäta lärarnas färdigheter sätta betyg på hur de lär ut. Jag vill inte vara grym mot kollegor som ägnat ett helt liv åt att muntligen förmedla kunskaper. Jag har sett universitet, högskolor, gymnasier och grundskolor här hemma och i min omvärld. Frapperats över undervisningsmetoder. Franska skolor har skrämt mig mest även Tyska. Visst eleverna får goda resultat men det finns en värderingsnorm som jag ogillar när förmågan att framställa brister och kunskapen är grund hos läraren då höjer man rösten då dyker pennalismen fram i dess länder. En sådan skola skall vi inte ha.

Varje lärare borde rannsaka sig själv med darrande händer sätta sig på sin kammare och fråga sig varför har inte Kalle gjort sin läxa. Varför avstår Kalle en bit av livspusslet? Vad är min skuld i detta? Varför klarar jag inte av att motivera Kalle? Det är du som lärare som har problemet i din hand. Lös problem skyll inte på Kalle, omvärlden eller föräldrarna det är du som lärare som ensam allena bär ansvaret för Kalles tillkortkommanden.

Att tiotals procent av eleverna som lämnar grundskolan inte ha godkänt och än värre inte kan läsa och skriva när de går ut skolan är oaceptabelt. Det är inte ett elevproblem det är ett lärarproblem. Kära lärare i Sveriges grundskolor ni borde gråta blod lämna efter er människor som inte har grundbitarna i livspusslet.

Ni måste inleda en debatt i lärarkåren vad är det för fel vi gör vilken fortbildning behöver vi för att klara produktionsmålet 100 % godkända. Ni äger problemet jag tror det är slentrian, ibland

lathet men framförallt allt många av er skulle aldrig varit lärare. Ni besitter inte de kompetenser som krävs för att leda hundratals elever varje dag. Er pedagogiska förmåga brister, er förmåga att inta scenen fånga er publik är undermålig. Detta är den bittra sanningen som lärarfacken måste inse.

Om vi låter eleverna i enkätens form sätta betyg på sina lärare. Från underkänd till mvg då får vi ett mått på hur det är ställt med kvalitén. Att gå ett helt liv i skolans korridorer och inte har förmågan att sceniskt inta ett klassrum är ju en katastrof för en själv. Men katastrof är den att det är åtskilliga elever som drabbas av din ofullkomlighet. Du ger dem en dålig start i livet.

Om Eksjös 1500 elever finge betygsätta sina lärare i en väl upplagt enkät från ett godkänt opinionsinstitut skulle leda till man skulle får en god grund för hur fortbildning skulle gestaltas. En lärare som är underkänd i alla sina färdigheter bör ställa sig frågan har jag hamnat rätt.

Var börjar problemen de börjar på våra flummiga lärarhögskolor. Visst det finns intagningskriterier på dessa skolor men de måste skärpas upp. Det finns ett intagningstest som modifierat skulle kunna tillämpas det är intagningstestet till Dramatens elevskola. Testet är enkelt i så måtto att det skiljer agnarna från vetet..

När du skall tas in på lärarhögskola skall kravnivån vara mycket högre än till Chalmers, eller handelshögskolan. Nålsögat som du skall igenom är att likt skådespelaren fånga din publik, andligen kunna inta ett klassrum en aula. Ha den inre auktoriteten att framtida elever längtar till din lektion och mötet med dig. Det är där de höga betygen växer och snillena hittar sin växtnäring.

Det räcker inte med grupparbete och självständigt söka kunskapen i böcker och datorer. Den lärande auktoritet måste finnas där. Ingen elev får ens misstänka att du inte har förmågan att överföra kunskapen till dem.

Jag brukade under min yrkesaktiva tid alltid när jag besökte skolor och undervisningsställen börja med ett besök i matsalen. Stökigt och bullrigt där en stökig och dålig skola det slog aldrig fel. Dessutom brukade maten vara dålig. Hela skolkonceptet illa genomtänkt.

Därför skall vi utvärdera varandra i skolans värld höja kraven på oss själva. För kära lärare Volvo levererar inte bilar med tre hjul, Nokia säljer inte telefoner som det inte går att ringa i men i skolan är det tillåtet med att ett stort antal barn inte kan läsa och skriva. Vi har stängt världen för dem därför att skolan inte insett att vi måste skärpa kraven på lärarna ute i klassrummen.

 Ps

Ni mina älskade gamla lärare som kunde inta ett klassrum känn er stolta

Ds

Brännelund Eksjö

 Lars-Håkan Halldin

Centerpartist av ädelt märke

 

MITT INLÄGG I BAROMETERN 

Demokratin prövas i rättvisans namn

Debatt 2008-09-26

En rättegång i Sverige får i inte vara ståndrätt . När lagmannen och nämnden träder in skall de vara helt nollställda och bara lyssna till och ta del av det som företes i rättssalen.

Juridik är inget annat än demokrati. Det är via juridiken vi organiserar demokratins viktigaste institutioner, rättvisa, handel och umgänge. Utan dessa komplicerade regelverk skulle det moderna samhället inte att gå att leva i Laglösheten skulle breda ut sig. Vi ser dagligen hur människor med ett brett samvete utvecklar sin kompetens att lura sina medmänniskor via elektronisk brottslighet men också gammaldags slavhandel. Där slavarna i dag är sexslavar.
De två pågående rättegångarna dels om morden i Arboga och dels om morden i Dalarna där en lite flicka miste livet prövar demokratins styrka och innehåll
Alla kan vi vara överens om att dåden är vidriga och att de som gjort detta förbrukat sin rätt att vistas fria i samhället. Att påföljden blir livstid är väl inget som förvånar någon.
Båda fallen kräver att den juridiska demokratin verkar. Rätt till advokat, rätt till en opartisk förundersökning men framförallt rätten till en rättvis rättegång. Man kan ju läsa regelverket för hur en rättegång skall bedrivas. Som lekman blir man ju inte så mycket klokare. Men lagstiftaren har sagt att det är endast det som sägs och företes i det helgade rummet domstolens plenisal som gäller när påföljd skall utdömas mot den tilltalade.
Finns inte bevisning bortom tvivlets gräns då skall den tilltalade släppas fri även om han eller hon erkänt den gärnings som läggs denne till last. Fallet Engla kan tyckas enkelt. Men det kräver en noggrann förundersökning och där har ju dalapolisen inte rosat marknaden. Man kan konstatera att det är dalapolisen som indirekt förorsakat Englas död.
En rättegång i Sverige får i inte vara ståndrätt . När lagmannen och nämnden träder in skall de vara helt nollställda och bara lyssna till och ta del av det som företes i rättssalen. Allt annat är en brottslig gärning. Skall vår demokrati fungera måste denna stålprincip gälla. Jag vet detta är en näst intill övermänsklig uppgift. Att frikänna när allmänheten dömt den tilltalade är en grannlaga uppgift. Men sådan är den yttersta spetsen i vår demokrati. Det är inte som på Jesu tid valet står mellan mästaren och Barabas. Folket har allt för ofta valt Barabas.
Arbogamorden där allmänheten dömt den tyska kvinnan på förhand – hon får dagligdags dödshot – är en fruktansvärd historia. Rättegången har föregåtts – jag påstår detta – av ett släpphänt polisarbete och en förundersökning fylld av förutfattade meningar.
Troligen är det så att man följt regelbokens paragraf ett: det är någon nära anhörig som gjort gärningen. När denne togs in till förhör var utredningen polisiärt uppklarad. När förhören med mannen ifråga började avslutades brottsplatsundersökningen med förvissningen att rätt person anhållits. Man kan nog sluta sig till att det på brottsplatsen fanns och finns bevis som polisen slarvat bort. Kanske i dag inte ens vill leta efter.
Det måste naturligtvis finnas bevis i form av fingeravtryck, DNA, fibrer, grus och mycket annat som helt enkelt polisen inte brytt sig om. Man hade sin bild av gärningsmannen klar det vägledde arbetet på brottsplatsen. Det är viktigt att komma ihåg att åklagaren är förundersökningsledare och ansvarar för utredningen.
När sedan den tyska kvinnan kom in i bilden då försökte man koka soppa på en spik och kallade pladder för indicier. Häpnadsväckande är att de som vittnat om en okänd person i anslutning till bostaden inte kunnat peka ut kvinnan. Det är hårresande. Men låt oss antaga det inte finns några spår på brottsplatsen. Borde inte polisen sätta sig ned och titta på den gärningsmannaprofilen? Det kan gå en utstuderad Jack the Ripper lös i Arboga som dödar kanske urskillningslöst men inte lämnar några spår.
Har man vridit och vänt på mammans och pappans berättelse finns det inte luckor där som bör fyllas i. Istället för att lägga den Tyska kvinnan till last det som inte har med rättgången att göra. Att kalla in vittnen som mer styrker en häxprocess än en modern rättegång.
Sedan till rättegången problemen vid, under och efter rättegången är brister som lagmannen bär ansvaret för. Det torde väl vara självklart att när man förbereder en rättegång som denna att man noggrant prövar rättenns sammansättning. Även nämndemännens intellektuella förmåga skall vägas in i ett komplicerat fall. Har inte lagmannen tillika chef för domstolen i utbildningen av sina nämndemän inskärpt regelverket för hur en rättegång går till? Vilken erfarenhet hade nämndemännen?
Att rättegången skall tas om finner jag för självklart. Men jag tror att en översyn av tingsrätten i Arboga, åklagarkammaren och polisen är på plats.
Lars-Håkan Halldin

Per Dahl, politisk chefredaktör
per.dahl@barometern.se
Telefon: 0480-592 11

Bäste Lars-Håkan!

Tack för Ditt brev och Dina  värdefulla synpunkter!

Brevet inrymmer mycket klokskap och en analys som  jag i stora stycken kan ansluta mig till.  För min del bestämde jag mig på ett mycket tidigt stadium  för att hålla en låg profil  beträffande Smot-huset i Jönköping.  Det är självklart ingen populär investering hos kommuninvånarna i Sävsjö kommun – det är jag förvisso väl medveten om.   Den här uppfattningen har jag tydligt och klart redovisat  i Centergruppen vid flera tillfällen – såväl under förra mandatperioden som under den nuvarande.  Till slut kommer man till en punkt där man slutgiltigt måste ta ställning.

Jag bestämde mig då – efter mycket stor tvekan – att säga ja till förslaget. Jag vill ändå deklarera att jag på intet sätt varit utsatt för någon som helst påtryckning inom gruppen. Jag gjorde den bedömningen att den här typen av investeringar inom kulturområdet oftast möter stort motstånd i beslutsskedet. När väl investeringen är utförd och byggnaden är på plats brukar – inte sällan  -  kritiken avta och många lovordar istället  den satsning som gjorts. Det finns  flera exempel på detta. Halmstad och deras Stadsbibliotek är ett exempel!

Än en gång ett stort tack för Dina synpunkter!  Må Du inte förtröttas i  den angelägna uppgiften att kritiskt granska beslutsfattarnas agerande på den offentliga arenan!

Med vänlig hälsning,

Ingvar Jarfjord

Brännelund den 6 oktober 2008

MITT GENMÄLE TILL CENTERNS LANDSTINGSGRUPP

Till
Centerns Landstingsgrupp
Att Helena Ståhlhammar
 
 
 
Tack för ert svar jag har noggrant läst det och blir mycket bekymrad över det beslut som landstingsgruppen tagit och på vilken relevans beslutet vilar. Det är inte bra när politiker inte ser orsak och verkan i systemen.
 
1. Finanskrisen
Ni handlar upp kulturhuset under brinnande finanskris vilket är djupt olyckligt. Priserna på byggnatation kommer falla under de tre kommande åren. Man bedömer att priserna på offerter från byggindustrin går ned med trettio procent. Redan denna dag 08 10 04 så ser man hur fastighetsbolagens kurser stupar nedåt och hyror på kommersiella fastigheter faller.
 
Hade offerten skrivits i kommande års priser hade det offererade priset blivit 225 miljoner.
 
Nu sitter ni med en beslutad offert om ca 350 miljoner som med ventiler (kostnadsreservationer och inflation från byggherren) kommer att sluta på strax under 500 miljoner kronor. Det är djupt olyckligt. Hade jag suttit i landstinget revision skulle jag stoppat beslutet det vilar inte på solid ekonomisk grund under rådande omständigheter.
 
Beslutet borde inhiberas och en ny upphandling ske när finanskrisen ebbar ut. Jag tänker göra revisionen uppmärksam på det förhållande som råder och be dem ingripa.
 

2. Jönköpings Geografiska och strukturella läge

Jönköping är en stad som ligger vid sidan om allfartsvägen. Har ett besvärligt läge mellan Taberg och Vätterns strand. Under Jönköping finns en av Sveriges absolut största järnmalmreserver varför vi måste i ett längre tidsperspektiv förbered oss på att bryta denna malm. Malmkroppen sträcker sig från Taberg och ett stycke norr ut i Vättern.  Kanske i en framtid flytta stadens centrala delar.

Götalandsbanan som diskuteras har nu fått en alternativ sträckning nämligen Linköping Kisa ned mellan Mariannelund och Vimmerby vidare mot Växjö. Och vidare söderut mot Europa. Denna sträckning är klart tilltalande då den skulle bidraga till regional balans i Sydöstra Sverige. Städer som Oskarshamn, Västervik Eksjö, Mönsterås och Kalmar skulle gynnas av detta. Även vägbygget Eurolink Göteborg – Oskarshamn skulle få sig en puff framåt av detta.

Från kommunerna Eksjö och Vetlanda finns naturligtvis ett stort intresse av att denna bana byggs. Det verkar som prospekteringen av malm i Vetlandaområdet fortsätter. Skulle man börja bryta malm är det frågan om flera tåg om dag med malm som skall ut från området och förädlas i smältverken.

 

Jönköping har dessutom ett inklämt läge på Vätterns strand som inte ger garantier för att framtida kommunikationer kan dras på gammal spårsträckning. Flygplatsens vara eller icke vara skall vägas in i bilden. 

Mot denna framtida osäkerhet borde ytterligare analyser gjorts innan man tog beslut om ett Smot-hus just i Jönköping.

 2. Bör vi bygga ett kulturhus eller ej
Som centerpartist anser jag att ett kulturhus i Jönköping inte står i överensstämmelse med vår kulturpolitiska syn och program.

Den kultur som produceras i huset är inte breddkultur utan kulturverksamhet för Jönköpings kommun med dess speciella karaktär av offentlig förvaltning, industri och mässtad. Kännestubba bygdegård, sångkören i Ingarps Missionskyrka, lokalrevyn i Eksjö får mycket lite eller inget stöd alls av denna satsning. Medan finkulturen i Jönköping ges permanent konstgjord andning.
 
Ni är inte klarsynta men bygget är ett skrytbygge som byggs för att hjälpa Jönköping en stad som långsiktigt inte mår bra. Ligger i kanten av länet. Nästa stora nota som Jönköpings kommun vill att länets kommuner och landsting skall finansiera är fortsatt drift av Axamo flygplats. Allt för att Jönköping skall ha en "gateport" mot världen att glänsa med.
 
Jag har ringt runt till människor i Näshult, Ingarp, Ingatorp Mariannelund, Sävsjö och frågat vill ni ha ett kulturhus i Jönköping svaret är nej vad skall vi med det till. Vill vi ha kultur åker vi med Ramkvillabuss till Köpenhamn, Stockholm och Malmö. Notabelt är att motståndet är vad jag kan förstå starkast i Sävsjö.
 
3.  Bokföringen
Man mörkar bokföringen som en gammal hästhandlare. Men hela bokföringen av kulturhuset är en skrämmande historia som stämmer till eftertanke. Offentlig ekonomi har inte samma organisation som aktiebolag och enskilda firmor. Företagen debiterar marknaden via fakturering. Landstingens fakturering är utdebitering av skatt och det är en viss skillnad. Företagens fakturering bildar underlag för skatt. Skattdebitering är inget underlag för skatt.
 
Självklart kommer själva kostnaden för huset bokföras som en utgiftspost i Landstinget. Konstruktionen kan bli ett gemensamt fastighetsbolag med Jönköpings kommun. Aktierna i det bolaget kommer bokföras som en tillgång på Landstingets balansräkning trots att Landstingets likviditet belastats med i varje fall 400 milj. kronor plus kapital för att klara Fastighetsbolagets soliditet.

Eller låter man landstingets fastighetsbolag bygga huset och dränker kostnaderna i de tillgångar som landstingets sjukhus utgöres av.  Internhyran för alla hyresgäster höjs med 30 miljoner kronor om året. Det innebär att indirekt får hyresgästerna i landstingets sjukhus betala notan och därmed vården

Man kan konstatera är att bokföringen tekniskt går till på följande sätt Landstingets checkräkning 500 milj. kredit som kapitaltillskott i landstingets fastighetsbolag. Debet fastighetsbolagets checkräkning sedan denna kredit till byggherren kostnaden bokföres i fastighetsbolaget debet som tillgång. Kapitaltillskottet till fastighetsbolaget bokas som en ökning av de aktier landstinget äger. Hur denna ekonomiska transaktion bokföres är egentligen inte intressant utan det viktiga är att Konserthusets kostnad drabbar internhyran för landstingets sjukhus.

 

Den fråga som jag alltid ställt som sittande i en kommuns ledning är vad skulle upplåningskostnaden för 500 miljoner varit. Med dagens ränta ca 7 % är det 35 miljoner årligen. Eller om man har pengarna som likviditet och placerar dem på säker finansiell marknad (Riksgälden) är räntan 4,5 % ca 25 miljoner. Kostnaden för kapitalet är närmare trettio miljoner årligen som man mörkar. Hyra blir subventionerad. Verksamheten bedrivs ju med offentliga medel vilket gör att på en tioårsperiod är kostnaden som vi skattebetalare får betala närmare en 900 miljoner kronor.
 

Smot-husets kostnader under en tioårsperiod vid 6 %

Alternativränta med ränta på ränta varje år.

År kapitalkostnad                             drift      Ack kostnad

1                       500                              20       520

2                       530                              21,2    552

3                       562                              22,5    574

4                       596                              23,8     619

6                       632                              25        657

7                       670                              26,5     696

8                       710                         
     28,1     738

9                       753                              29,8     783

10                     798                              31,6     830

 
Den fråga som inställer sig under och efter finanskrisen vilket värde skall huset bokföras. Skal man ta upp fullt marknadsvärde? 75 % av marknadsvärdet 375 miljoner eller skriva ned till ett riktigt värde 75 % av 225 miljoner då behövs en nedskrivning på ytterligare 250 miljoner hur har Landstinget tänkt finansiera det?? Bara frågas. Det blir dyrt
 
  4. Inkräktar det på vården
  Min grundsyn om landstinget är landstinget skall ägna sig åt sina kärnuppgifter sjukvård varken mer eller mindre. Om man vill bedriva kultur, länstrafik mm bedriver man det i kommunförbund. Inte hade Eksjö kommun sänt 24 miljoner till ett kulturhus i Jönköping. Eksjö är en stad av gott omdöme.

 Tabell kostnaden per kommun om huset byggts i kommunförbund.
Kommun Befolkning Kostnad per kommun

Aneby                   6 491                   8, 9 milj

Eksjö                  16 405                    24 milj       

 

Gislaved             29 402                    43,5   milj

Gnosjö                  9 653                     15     milj.

Habo                  10 431                      16     milj

Jönköping        123 885                    185     milj

Mullsjö               7 039                       10,5   milj

Nässjö              29 451                        43,5   milj

Sävsjö              10 922                        16      milj                             

Tranås              17 968                        27      milj

Vaggeryd         12 954                        19,5   milj

Vetlanda          26 354                         39     milj

Värnamo          32 896                         50     milj

Jönköping s län 333 851                  500    milj

Av denna tabell framgår hur man flyttat pengar från respektive kommun/ medborgare genom ett för högt skatteuttag till landstingets kassa som sedan används för byggande av ett SMOT-hus.

Den första slutsatsen vi kan dra är att i kommunförbund om lagen tillåtit hade det aldrig byggts något Smot-hus i Jönköping. Det är den slutsats som Landstingsgruppen borde dragit också.

Den andra slutsatsen är att om de tio miljoner som skattebetalarna i Sävsjö bidragit med hade gjort mer nytta om kommunens skattebetalare, sparat, investerat och handlat upp dem i Sävsjö.

Den tredje slutsatsen är att Höglandskommunerna bidragit med mer än hundra miljoner. Skulle inte dessa pengar gjort mer nytta i vården som investeringar i Höglandskliniken (Förutvarande Ulf Sparre Hägerkluftska lasarettet.)

Den fjärde slutsatsen när man slår ut kostnaden kommunvis och relaterar beloppen till kommunernas budgetar inser man vilken felaktig investering Smot-huset är.

Huset inklusive kapitala räntor och drift mm är ca 850 miljoner under en tioårsperiod. Jag hävdar att det skulle använts till vården i länet.  

 

Den femte slutsatsen Ni kan aldrig springa runt att alternativ användningen av pengarna är 500 miljoner mer i landstingets kassa, 25 miljoner mer om året i ränteintäkter och i varje fall 25 miljoner årligen sparad  i drift. Dessutom blir det nu utarmad kultur i den lokala kulturverksamheten i våra bygdegårdar, studieförbund och kyrkor som får stryka på foten för ni skall sitta och leka med våra skattepengar och göda överklassen i Jönköping.
 

Den sjätte slutsatsen ANSER INTE LANDSTINGSGRUPPEN ATT VÅRDEN BEHÖVER DESSA PENGAR OCH LANDSTINGET KAN FINANSIERA Smot-huset utan upplåning då är landstingsskatten för hög. Pengarna skall inte arbeta i landstingets regi utan hos medborgarnas så lokalt som möjligt i hans plånbok. Det är decentralism vilket är Centerns politik.
 
5. Framtiden
Innebär finanskrisen att det blir problem med kulturhuset, skattehöjningar mm måste detta få konsekvenser. På Höstens distriktsstämma tänker jag väcka frågan . Vid kommunkretsarna och nomineringsstämmor till landstinget skall jag försöka påtala förhållandena. Man bör diskutera om vi inte bör ha landstingsmän och kvinnor som prioriterar vården och frågan om kvinnofrid – kvinnohus i våra kommuner. Det är en vårdfråga för utsatta och misshandlade kvinnor. Detta anser jag vara en kompetens inom landstingets. I den interna nomineringsprocessen bör slöseriet med landtingets pengar belysas. Jag tror faktiskt att ni bör lära av gamle vännen Olle Johnsson i Hok det är lätt att spendera andras pengar med goda motiv.
 
6. Min slutkläm
  Om politiker gör som ni slarvar med skattebetalarnas pengar kommer vi ha kommunala skatter till kommun och landsting som överstiger 50 % vilket inte är möjligt. Siktet skall vara att sänka skatten på sikt.

Jag med mina 25 års erfarenhet att sitta i ledningen av en kommun tycker ni är blåögda och slarviga. Det är bättre att säga som det är. Jag kan med ålderns rätt ta er i örat och staturea exempel för de unga genrationer hur man inte gör som politiker med offentliga medel.
 
7 min not

Jag kommer gärna till Landstingsgruppen och utvecklar mina slutsatser. Om ni anser att en medlem i örtagården kan tillmätas någon betydelse. Medlemmarnas värde håller på att devalveras men vi äger ännu partiet. Ni kan även be Ingvar Jahrfjord redogöra för de kommunalekonomiska konsekvenserna. Det denna odalman inte kan om kommunal ekonomi är inte värt att veta.

Med Hälsning från en god Centerpartist med hjärtat lite tillvänster.
 
 
Lars-Håkan Halldin