Bemanningsföretag mer effektiva än arbetsförmedlingen

Debatt 2006-10-05 | Uppdaterad 2007-10-05

Arbetsmarknadspolitiken kostar 28 miljarder per år vilket motsvarar 115 000 kronor per arbetslös eller ca 55 000 per person för de 500 000 som står utanför arbetsmarknaden. Man måste fråga sig om dessa pengar arbetar för de arbetslösa eller mot de arbetslösa.
Jag möter dagligen människor som säger arbetsförmedlingen är bra på mycket men inte på att förmedla jobb. Det har gått så långt att arbetsförmedlingen använder sig av bemanningsföretag för att utföra de arbetsuppgifter som förmedlingen en gång var avsedd för samordna efterfrågan på jobb med de jobbsökande.
Många har kritiserat friåret men på en punkt har det varit bra. Det har visat på den låga produktivitet som finns i arbetsförmedlingens organisation, som när de arbetsökande möts av repliken från arbetsförmedlaren: ”Jag har inte tid med ditt fall vi håller på att förmedla jobb till de friårssökande”.
Hur man vrider och vänder på problematiken ser man att bemanningsföretag med mycket lägre personalintensitet klara av att dagligen förmedla fler jobb än vad arbetsförmedlingen klarar. Sådana iakttagelser är pinsamma för att inte säga skrämmande.
Att den arbetssökande sätter sig vid arbetsförmedlingens dator och registrerar sig och därefter på egen hand börjar söka jobb är inte arbetsförmedlingens förtjänst. Felet med arbetsförmedlingen är att den är en budgetstyrd byråkrati där förmedlingens inre arbete är viktigare än den uppgift den ursprungligen var avsedd för. Om jag inte minns fel låg arbetsförmedlingarna i historiens begynnelse hos de fackliga organisationerna och då fanns ett medlemstryck att de skulle klara sina arbetsuppgifter.
Organisera om arbetsförmedlingarna och gör dem till egna resultatenheter som får ersättning efter hur många jobb och utbildningsplatser man förmedlar. Prislistan kan se ut på följande sätt: ett förmedlat jobb som handlagts via förmedlingens personal där man skapat kontaktyta mellan sökande av arbete och arbetsgivare ger en ersättning på tjugofem tusen kronor. Ge även förmedlingen en tusenlapp för de utbildningsplatser man har förmedlat.
En förmedling som har ca tio anställda och har en budget på mellan åtta till tio miljoner skulle med mitt system tvingas att förmedla mellan tre och fem hundra jobb per år. Sanningen är ju den att detta kan inte vara för mycket begärt. Det är ett arbetstillfälle om dagen.
Arbetsmarkandstyrelsen och länsarbetsnämnderna får dela på tre procent av det som de lokala arbetsförmedlingarna knegar ihop i form av intäkter på förmedlade jobb. Det lever byråkratin gott på. För att ytterligare få fart på förmedlingen av nya jobb bör vi erbjuda bemanningsföretag och andra typer av arbetsförmedlingar samma rättigheter nämligen prestationspeng för utfört jobb som beskrivits tidigare. Då skulle vi få dels prestationskrav och dels konkurrens.
Varje arbetslös och sjukskriven kostar samhället ca tvåhundrasjuttiofem tusen per individ och år. För varje person som kommer i jobb minskar de offentliga kassornas utgifter med detta belopp. Dessutom drar den som fått ett arbete in skatter och avgifter vinsten för samhället blir närmare trehundrafemtio tusen per person i arbete.
Alla vet att det förhåller sig på detta sätt men få bryr sig. Arbetslöshetskassorna, försäkringskassorna och arbetsförmedlingarna lever gott på de arbetslösa och sjuka. Den storlek vi har på arbetslösheten och sjukdomar är det smörjmedel som håller dessa stora byråkratier vid liv. Det som kostar är att dessa lever ett rikt inre liv sammanträden, kurser, brev och cirkulär.
Då är frågan är det personalen, cheferna eller vems är felet. Det är självfallet den rådande samhällsordningen att man inte fokuserar på det problem som respektive organisation skall lösa.
Försäkringskassan skall i samarbete med sjukvården se till att bota de sjuka då kommer de i arbete. Se till att i samarbete med specialister pröva om inte förtidspensionerade kan få ett jobb. Arbetsförmedlingens fokus skall vara att i samarbete med den arbetslöse hitta nya jobb som finns. Den idag rådande ordningen är arbetsgivare betraktar försäkringskassan och arbetsförmedlingen som en organisation varifrån det bara kommer dålig arbetskraft.
Arbetsförmedlingen och försäkringskassans fokus skall vara att få sjuka bort från sjukskrivning och de arbetslösa i jobb. Personalens fokus skall vara att deras arbete skall leda till att deras organisationer inte längre behövs: alla jobbar och är friska.

Lars- Håkan Halldin

Slutet på början av finanskrisen

Om man påstår att börsen och ekonomin fortsätter att tappa i värde som de senaste 75 dagarna då är börsen i Stockholm värd 0 kronor siste oktober 2011. Den 15 maj 2009 går Stockholmsindexet under 100 punkter. Att indexet skulle sjunka så lågt är inte möjligt då är svensk ekonomi en härdsmälta.

Det innebär att krisen måste ekonomiskt få en vändning innan dess. Om man omsätter detta till värden på företag skulle Handelsbanken vara värd ca 7 miljarder kronor. Volvo en spottstyver av vad det är värt idag.

Notabelt är att IKEA troligen går helskinnat ur krisen med bibehållna värden. Antagandet blir att företaget får gå ner i personalstyrka för att inte dras med i den galenskap som pågår runt om på vår glob.

Det började med som många påpekat subprimelånen. Nu hävdar finansindustrin att denna låneform inte skulle tillåtits. Men stopp när President Clinton gav den regelmässiga möjligheten till detta då kallade svenska debattörer detta social ingenjörskonst i det genomkapitalistiska USA.

Åtgärden att lågavlönade skulle kunna köpa sig ett hus var med mitt mått mätt klart sympatiskt. Dessutom byggdes det ju i USA fler hus än det fanns köpare till. Bostadsmarknaden var i nedan. Det osmakliga i detta var bankerna och mäklarnas sätt att sköta den nya låneformen. Man använde den till att spekulera bort de fattigas sociala rätt till en bostad. Om det nu stannat vid husspekulation med subprimelån  hade marknaden snart korrigerat värdet.

Men i spåren av att man blåst upp priserna och satte kunderna på obestånd  paketerade man om säkerheterna tillsammans med andra finansiella produkter som såldes vidare in banksystemet och troligen i stora volymer till Europa. Här har finansindustrin och girigheten ett grundläggande ansvar.

Frågan inställer sig var inte dessa nya värdepapper bedrägeri. När värdet på de amerikanska husen föll blir de på Wall Street ompackade säkerheterna värdepapper som inte är värda något eller en mycket ringa del av sitt värde. Papper som ingen vill ta i med tång.

Dessa papper drar i sin tur med sig banker ner i det finansiella djupet som t.ex Merril Lynch. Bankerna i världen vågar inte låna av varandra för man vet inte vem som sitter på svartepetter. De papper som utgöres av sex miljoner amerikanska hus på obestånd.

Subprimekrisen har ju också bidragit till att blåsa upp priserna på fastigheter i Europa och hela världen. Finansindustrin har slickat sig om munnen och tjänat ohyggliga pengar på att blåsa upp värdet på hus.

Sedan har man börjat skylla på Allan Greenspans räntesänkningar. Men de sänkningarna var ju helt korrekta när amerikans ekonomi hade stora överskott. Bara för att räntan är låg får man inte bedriva ansvarslös kreditgivning. Ingen bankchef på jorden har haft gudomlig stämpel mer än Greenspan.

Andra akten i finanskrisens spår är att huspriserna störtdyker. Det gör ont i fingrarna att skriva men priserna kommer att rasa med sextio procent. Har du köpt ett hus för 2 miljoner är det i slutet av 2009 värt 800-tusen. Du sitter med ett lån från banken på 1,2 miljoner utan värde. I början av tvåtusentio kommer säkert någon fjunig handläggare på banken på besök och vill ha extraamortering eller så säger han helt frankt upp lånet.

Nu får detta inte ske varför staten måste sätta tvångsdräkt på finansindustrin. Det kommer dröja länge innan bankerna kan agera fritt igen. Räkna med tvångströja de närmaste tjugo åren. Det är inte staten som bett om tvångströja det är finansindustrin själva. De har sagt till staten vi kan inte sköta våra banker ta över dem.

Hur slutar denna kris ja den slutar där den började med subprimelånen i USA. Förlusterna är tagna. Riskerna har Europa köpt – stackars satar. Sanningen är ju att 50 % av husens värde finns kvar. De börjar redan hitta nya köpare. Räntorna är låga och bindningstiderna långa. Hjulen börjar rulla så sakta. Hur skall USA finansiera alla kostnader för detta? Man höjer energiskatten på bensin med 25 cent. 1.75 kr per liter. USA:s statskassa svämmar över av pengar . Avvecklar kriget i Irak. Drar ned oljenotan Det låter helt galet men då är happy days här igen. Och snart har världen glömt.

 

För Europa ser det mörkt ut. USA:s bytesbalansunderskott kommer inte att öka som förr utan periodvis minska vilket innebär att Europa som levt högt på det amerikanska bytesbalansunderskottet får det kärvt. Slutlösningen på krisen blir att USA går på shoppingrunda i Europa. Vi får fler amerikanska ägare. Oljebaronerna upptäcker att deras tillgångar var sand. Glättiga finanspapper blir svårsålde de närmaste trettio åren. Man glömmer inte skojarna från Wall Street och dumbommarna i Europa som ville leka Wall Street. Vi bor billigare, tillverkar smartare bilar från en omstrukturerad bilindustri och lever en lite lugnare livsstil.

Konklusion det är inte straffbart att vara korkad men bankman och korkad är samhällsfarligt.

Brännelund Eksjö

 Lars-Håkan Halldin

Analytiker med fötterna på jorden.

Bilaga

Bilaga

DÖDSPIRALEN/ vecka Stockholmsbörsens index om värdet sjunker som de senaste 75 dagarna – 5% i veckan

  DÖDSPIRALEN/ vecka för vecka v Index % Föränd not 44 593,0 5 29,7   45 563,4 5 28,2   46 535,2 5 26,8   47 508,4 5 25,4   48 483,0 5 24,2 marknaden vänder 49 458,9 5 22,9   50 435,9 5 21,8   51 414,1 5 20,7   52 393,4 5 19,7   1 373,7 5 18,7   2 355,1 5 17,8 Markanden vänder förhoppningsvis 31 jan 2009 3 337,3 5 16,9   4 320,4 5 16,0   5 304,4 5 15,2   6 289,2 5 14,5   7 274,7 5 13,7   8 261,0 5 13,0 Markanden måste vända 9 247,9 5 12,4   10 235,5 5 11,8   11 223,8 5 11,2   12 212,6 5 10,6   13 202,0 5 10,1   14 191,9 5 9,6   15 182,3 5 9,1   16 173,1 5 8,7   17 164,5 5 8,2   18 156,3 5 7,8   19 148,5 5 7,4   20 141,0 5 7,1   21 134,0 5 6,7   22 127,3 5 6,4   23 120,9 5 6,0   24 114,9 5 5,7 Markanden dör 15 maj 2009 25 109,1 5 5,5   26 103,7 5 5,2