Inflationstrycket är i dagsläget lågt men bedöms stiga i takt med att konjunkturen stärks. För att klara inflationsmålet på 2 procent och samtidigt få en stabil utveckling i den reala ekonomin behöver räntan successivt höjas mot mer normala nivåer. Vid sitt senaste penningpolitiska möte i slutet av juni beslöt därför Riksbankens direktion att höja reporäntan med 0,25 procentenheter till 0,5 procent. Till bilden hör också att hushållens skuldsättning ökat påtagligt under senare år.

Samtidigt gör den svagare ekonomiska utvecklingen i euroområdet att reporäntan inte behöver höjas lika mycket på längre sikt som i tidigare bedömning. Till normaliseringen av penningpolitiken hör också att de tre lån till fast ränta som gavs ut under 2009 förfaller och inte ersätts av nya lån till låg och fast ränta.

Nästa reporäntebeslut och prognos publiceras den 2 september 2010

Att Riksbanken presenterar sin syn på lämplig utveckling för reporäntan betyder inte att man bundit sig för en viss framtida penningpolitik. Räntebanan är en prognos och inte ett löfte. Precis som med alla prognoser kan prognosen för räntan behöva ändras utifrån ny information om den ekonomiska utvecklingen utomlands och i Sverige och vilka effekter denna kan få för de svenska inflations- och konjunkturutsikterna. 
 
Riksbankens direktion beslutar om reporäntan sex gånger om året. Samtidigt publiceras en prognos för reporäntan, den så kallade reporäntebanan, för de närmaste åren. Beslutet om reporäntan gäller alltid fram till nästa penningpolitiska möte då beslut om reporäntan fattas på nytt. Nästa möte är den 1 september och beslutet offentliggörs dagen efter, den 2 september 2010.

Reporänta med osäkerhetsintervall

Procent, kvartalsmedelvärden

Inflation

Inflationen mätt med KPI har varit drygt 1 procent under de senaste månaderna och förväntas stiga framöver till en topp på drygt 2,5 procent i början av 2013. Att KPI stiger beror främst på att bostadsräntorna stiger när reporäntan höjs. Inflationen mätt med KPIF, där bostadsräntorna hålls konstanta, är just nu cirka 2 procent. Under det närmaste året väntas KPIF-inflationen avta. Det beror på att företagens kostnader per producerad enhet faller i år samtidigt som kronan väntas bli starkare framöver.

I takt med att konjunkturen stärks stiger företagens kostnader per producerad enhet snabbare. Därför stiger också ökningstakten i KPIF mot slutet av prognosperioden, det vill säga 2012 och 2013, och ökar med cirka 2 procent.

KPI med osäkerhetsintervall

Procent, kvartalsmedelvärden

KPIF med osäkerhetsintervall

Procent, kvartalsmedelvärden

BNP

Sveriges BNP utvecklades oväntat starkt under första kvartalet i år. Det var en bred uppgång i alla de delar som bidrar till BNP. Hushållens konsumtion har stimulerats av den expansiva finans- och penningpolitiken och både hushåll och företag har en mycket positiv framtidstro som håller uppe efterfrågan i landet. 
Världshandeln har vuxit det senaste året och det har lett till att den svenska exporten börjat öka. Framöver väntas världshandeln fortsätta stiga. Det bidrar till en ökad efterfrågan på svenska exportprodukter, vilket också gynnar näringslivets investeringar. Sammantaget innebär detta att aktiviteten i den svenska ekonomin stiger ytterligare. De kommande åren väntas därför BNP växa med i genomsnitt drygt 3 procent per år.

Trots att den svenska tillväxten väntas vara hög framöver kommer det att dröja till mitten av 2011 innan BNP-nivån är tillbaka på samma nivå som före krisen. Att återhämtningen tar så lång tid beror på det kraftiga fallet i slutet av 2008 och början av 2009.

BNP med osäkerhetsintervall

Årlig procentuell förändring, säsongrensade data 

Anmärkning och källor till diagrammen

Osäkerhetsintervallen visar det intervall inom vilket reporäntan, infaltionen respektive BNP med 50, 75 och 90 procents sannolikhet bedöms hamna. Intervallen baseras på historiska prognosfel.

Källor: SCB och Riksbanken.