SKOLAN BARNENS ARBETSPLATS 

Skolan är kanske den arbetsplats som våra barn kommer att arbeta inom längst tid under hela sin livstid. För de flesta kommer man att arbeta inom skolan i 12 år andra upp till 20 år.  En sådan arbetsplats måste vara genomtänkt och framtidsinriktad

Det har under de senaste åren pågått en debatt om hur skolan skall gestaltas för att bli den plats som ger vår uppväxande generation goda kunskaper för att förvalta och utveckla vårt samhälle. Arbetsro ordning och reda brukar vara nyckelorden.

Barnen i våra grundskolor skall gå ut med goda vitsord som leder till gymnasial och eftergymnasial utbildning. Goda och säkra kunskaper redan i grundskolan är en förutsättning för att detta mål skall uppnås. Utan goda resultat i skolans kärnämnen är risken uppenbar att man hamnar utanför arbetsmarknaden och därmed lägger grunden till i värsta fall livslångt utanförskap.

Jag tror att det behövs ett samförstånd mellan barn, lärare och föräldrar där man drar upp riktlinjerarna hur en skola skall fungera och att alla parter tar ett ansvar för detta. Föräldrarnas delaktighet i skolan är viktig. Men föräldrarnas ansvar att lära barnen att skolan är viktig och skall präglas av framtidstro, ordning och respekt är grunden för hela skolans verksamhet.

ELEVKONTRAKT

Parter

Föräldrar

Eleven

Klassföreståndaren

Undertecknande parter har genom detta kontrakt som är ömsesidigt tagit del av och godkänt de regler som gäller på vår skola

1.     Skolans arbetsmiljö

Skolan är beroende av en utvecklande och trivsam arbetsmiljö socialt såväl som fysiskt.

Umgänget mellan eleverna skall präglas av goda värderingar och respekt

Tilltal av diskriminerande natur såsom rasistiska värderingar, kvinnoförakt, olämpliga tillmälen och ett språkbruk som är torftigt och präglat av ordval som inte hör hemma i en god arbetsmiljö är inte tillåtet.

      Exempel

Mobbing, misshandel, förstöra och slå sönder skolans inredning, rasistiska tillmälen som "blatte", "nigger" "hora" mm är totalförbjudet

Överträdelser

Regelverket skall präglas av ömsesidighet och respekt. Arbetsmiljölagen och allmänna principer inom svensk lagstiftning skall gälla.

Överträdelser utreds och rapporteras till respektive föräldrar och i förkommande fall polis och arbetsmiljöverket.

Att ta sönder smutsa och skräpa ned eller på annat sätt skada allmän egendom ersättes av elevens föräldrar.

2.     Arbetstider

Skolan är en arbetsplats som alla barn arbetar på. Alla som jobbar på skolan, elever, lärare och övrig personal skall och ha skyldighet att respektera de schemalagda arbetstiderna.

Är man förhindrad att komma till skolan skall detta rapporteras i god tid till skolans frånvarosystem och den egna klassens ordningsman. Efteråt skall eleven lämna av föräldrarna påskriven frånvarorapport där orsaken till frånvaron motiveras och bestyrkes.

Elev som inte kommer till lektionen rapporteras vi sms till föräldrarna och i förkommande fall hemsänd skriftlig rapport.

Ogiltig frånvaro leder till att föräldrar och eleven får ta igen förlorad arbetstid under fritid. Vid dessa extra lektioner och arbetspass skall en av elevens föräldrar medverka.

 

3.     Arbetsro

Varje arbetsplats i samhället kräver att man är närvarande och

Utför anmodade arbetsuppgifter.

Under lektionstid är följande aktiviteter inte tillåtna.

A/  Mobiltelefoner skall vara avstängda

B/  MP3 bandspelar får ej utnyttjas på arbetstid

C/  Adekvat klädsel skall råda i lektionssalen. Huvudbonader som mössa

      med mera får inte bäras.

D/  Samtal som stör arbetsklimatet i lektionssalen är inte tillåtna.

E/  Lektionsrummet organiseras i grupper mm som leder till en

      harmonisk arbetsmiljö.

4.     Skolmåltiden

En näringsriktig kost och en god ordning i skolans matsal är en förutsättning för att barnen skall orka med en krävande arbetsdag i skolan. I skolans matsal råder speciella regler.

A/  Matsalen är en restaurang där ordning och reda råder.

B/   Alla gäster i matsalen skall kunna intaga sina måltider på ett lugn 

       och värdigt sätt.

C/   Lärarna deltager i matsalen som gäster, pedagogiska ledare och       

       mentorer.

D/  Vid varje bord utses en bordsvärd.

E/   Eleverna sitter vid samma bord och tillhör samma grupp under en

       hel termin.

F/   Skolmåltiden börjar med att eleverna dukar upp sitt bord och från   

       köket tar in mat som kommer att gå åt under måltiden.Borde skall

       ha dukar, barne servetter och vid mörka årstiden skall levande ljus 

       vara tända.

G/   En gemytlig samtalston men dämpad skall råda vid varje bord.

E/   Måltidgrupperna organiseras så harmoni och restaurangkultur

       utvecklas.

5.     Lärareledda lektioner

       Läraren är klassens mentor och skall genom

A/  God förberedelse inför varje lektion förmedla och överföra  

      adekvata   kunskaper

B/   Elevuppföljning är det viktigaste instrumentet att uppnå goda

       resultat

C/   Läxor uppföljning av dessa är en av inlärandets viktigaste 

       uppgifter.

D/   Kontroll av kunskapsinhämtningen

E/   Läraren äger rätt att organisera klassrummets inre arbetsmiljö

       på ett sådant sätt att kvalitet i undervisningen uppnås.

6.     Prov och omdömen

       Vid slutet av varje termin ger lärarna ett skriftligt omdöme av

       betygsliknade karaktär.

Svenska språket

Eleven ifråga har på ett förtjänstfullt sätt inhämtat de kunskaper som läroplanen förskriver vid denna utbildningsnivå. Läsförståelse, och förmåga att skriva uppsatser, och enkla "paper" är god och motsvara vad läroplan mm föreskriver.

 Mitt omdöme i svenska är att eleven har kunskaper som är godkända och goda förutsättningar att till kommande termin uppnå väl godkänt.

Under terminen skall också utvecklingssamtal genomföras och för de elever som behöver särskilt stöd skall samtalen leda till att av parterna godkända åtgärder vidtages

7.     Ordning och uppförande

 

I terminsbetyget anges om eleven har kunnat tillgodogöra sig de krav skolan som arbetsplats kräver för att fungera i ett team och vara en kugge i en resultatinriktad arbetsplats.

Omdömena är godkänd eller icke godkänd. Omdömet skall motiveras

varje termin

8.     Personlig utveckling

              Lärarna förbinder sig att genom fortbildning utveckla sin förmåga

              A/  Ledarskap - leda elevgrupper,

              B/  Pedagogisk färdighet

              C/  Ökade kunskaper i de ämnen läraren undervisar

       

 

UNDERSKRIFTER

Genom våra personliga namnteckningar godkänner vi ovanstående regler, målsättningar och eventuella sanktioner

     

Här omvandlas spannmål till läckert griskött

Ny beslutsstruktur ger framgångsrik produktion

Nu är läget inte bra för Sveriges grisproducenter. Det finns ett glädjeämne det råder ett rent förhållande mellan grisproducent och slakt. Det handlar om att göra affärer. Bonden behöver inte fundera en sekund om slakteriet är föreningspolitiskt rätt. Det är bara bondens relation till slakteriet som gäller han är underleverantör och tillverkar bra produkter.

Det andra som hänt idag har alla föreningsbossar förpassats bort från näringen. Det som ingen orkade säga men som var ett faktum slakterierna har ju letts av i många fall fel personer deras ambition har sträckt sig till omval vart annat år. Vad tror du alla hatkampanjer mot och mellan enskilda förtroendemän inte kostat näringen trots att ingen av kontrahenterna var kompetenta att leda verksamheten allt är borta nu. Dessutom kommer ingen slakteridirektör åka land och rike runt hota och skrika på bönder om de levererar fel.

Idag är det kliniskt affärsförhållandet som råder.

Näringen är i nedan men med klara affärsroller kan du räkna med att den reser sig igen. Nu är det den enskilde bondens väl och ve som gäller. Inga föreningar som har andra syften än att priset skall sättas i stalldörren.

Den billigaste grisen sätter priset när det råder överskottproduktion. När det råder underskottproduktion är det den dyraste grisen som sätter priset. Inga svulstiga diskussioner utan marknaden/ börserna avgör din lönsamhet.

Börserna gör det som hela EU-systemet och lantbrukskooperationen försökt i åratal sätta ett rättvist pris. Det gör ett litet fåtal handlare som begriper hur handel med kött i finansledet skall gestalta sig. Idag görs många affärer på börserna de är transaktionstäta ingen spekulatör har råd eller möjlighet manipulera systemet. Bonden kan i realtid följa priset och slakteriet måste följa priset. Inga sura företrädare som med lock och pock tvingar medlemmarna till något orationellt.

Det är skamligt det är fler byråkrater som lever på näringen än det finns aktiva brukare. Detta måste åtgärdas. Tror ni det blir färre byråkrater i Jönköping när trädan avskaffas? Tycker du att jordbruksverkets ledning är rätt att leda ett jordbruk som är på väg upp. Är LRF:s struktur rätt mot bakgrund av vad som skett i slakterinäringen osv. LRF måste sätta ned foten hur skall grisproduktionen hanteras inim ramen för denna organisation. Massor av frågor som måste ställas.

När vi har en balanserad och lönsam näring kommer djurvälfärden öka och det kommer se helt annorlunda ut än i djurinspektörernas önskebilder eller protokoll. Lönsamma grisar mår bra. Lönsamhet och djurvälfärd hänger samman.

Inse om bönderna skulle burit kvarnstenarna KLS och Swedish Meats på sina axlar hade det idag varit tal om stora inbetalningar av insatskapital som dödat näringen!!!!! Det som förvånar mig är att trots att det finns ekonomiska problem vill ledande potentater bilda nya marknadsbolag. När ni nu är fria likvidera bolaget och dela ut aktieposten till medlemmarna. Den gör mer nytta i den lokala produktionen än i ett marknadsbolag med diffusa uppgifter. Kom ihåg det förslagna bolaget kommer kräva nya ekonomiska insatser från medlemmarna det har ni inte råd med.

Trots att det råder problem i näringen är vattnet från källan nu rent och klart. Marknaden kommer att höja priset och det blir bra att vara grisbonde igen. Den mentala miljön blir liksom källans vatten friskt och du kommer att se glada grisproducenter. De gamla slaktbossarna tillhör historieböckerna där gör de sig bäst som avskräckande exempel.

Hälsningar från Vännen

Lars Håkan Halldin

undereken@hotmail.com

Lex Bandidos

I dessa dagar har det förts debatt om livstidsstraffets vara eller icke vara i hägnet av att två livstidsfångar som har anknytning till våra bygder sökt om tidsbestämt straff hos Örebro tingsrätt I vår tidning SMT kan man läsa en snyftartikel om en av fångarna där man underförstått skall tycka synd om en grym dubbelmördare.

Vi ser att kriminaliteten i vårt land blir allt grövre, våldsammare och välorganiserad. Antalet brott är trots att vi inte tror det i avtagande. Lösningen på de här problemen är inte enkla. I debatt stiger det fram flumjurister och barfota socialister som tycker att man inte skall straffa över huvudtaget. Fängelse är fel osv. Ge polisen resurser i form av buggning, avlyssning av telefon och Internettrafik är djupt kränkande till och med när det drabbar buset.

Ja jag kan tycka synd om en person som blivit brottsling. Men det är inte synd om honom för den gärning han är straffad för. Man kan ju som vanlig medborgare fråga sig om tidningen har några möjligheter att intervjua de som en mördare slagit ihjäl eller vill tidningen spegla de anhörigas smärta till de mördade.

Dessutom skall den praxis som utvecklas i domar se mycket strängt på tiden en livstidsfånge skall sitta inne. Principen är att livstid är livstid. Domstolarna dömer ju inte till livstidsstraff på lösa boliner utan det är mördare som i om man nu kan tala om fullt mentalt friskt tillstånd planerat och utfört ett eller flera grymma mord.

Man kan ju ställa sig frågan i de två fall som avgjorts nyligen i Örebro tingsrätt om åklagarna är särskilt grymma eller spelar för galleriet när de kräver att tidsdräkten inte skall fastställas. Självklart är de inte grymma utan goda ämbetsmän som har insyn i hur brottsgärningen ser ut. Gärningen som sådan förändras ju inte bara för att en lång tid förflutit.

Principen att man efter en längre tids straff kunna begära ett tidsbegränsat straff när man dömts till livstid anser jag vara bra och riktigt. Men tidsdräkten innan detta kan göras skall utsträckas till 18 – 20 år. Det betyder att alla livstidsfångar skall avtjäna 18 år innan de kan ansöka om fastfällelse av tiden för att sona brottet. Inga rabatter på denna tidsdräkt. Dessutom bör kravet vara att den dömde under tiden fram till prövning av straffets längd deltagit i kriminalvårdens rehabiliteringsprogram som utbildning av teoretisk eller yrkesmässig karaktär.

Nu har en flummentalitet spridit sig till Högsta Domstolen där man säger ca 10 år är en lämplig påföljd istället för livstidsstraff om inte gärningen är särskilt grym. Jag kan glädjas åt att perukstockarna i denna ärevördiga domstol föryngras. Även om man till åren blir yngre behöver inte omdömet bli nedsatt av detta. Dessutom tvingas politikerna gå in och se över lagarna som domstolarna skall tillämpa vid svåra fall. Ja mitt bästa råd till ledamöterna i HD är en luskur för perukstocken.

Den andra frågställningen som man skall väga in i bilden. Hur mår brottsoffret? Ja vid mord går det inte alls att fråga efter hur man mår därför att brottsoffret är förpassat till evig vila. Men anhöriga mår inte bra. Tanken hos dem gnager hur skedde mordet vilka var den mördades sista tankar hur mycket plågades denne osv.

I ett gott samhälle skall vi självfallet riva fängelserna. Ingen skall sitta inne för i det goda samhället begås inga brott. Idag ser vi motsatsen kriminaliteten blir grövre och välorganiserad. Vi har också den demokratiska aspekten på fängelser och domstolar. Dessa är den yttersta demokratiska spetsen i vårt samhälle. Det är där vi i god demokratisk ordning städar upp och ställer till rätta för oss som inte brutit mot samhällets stadgar.

Alla de människor, poliser, åklagare, domare vaktpersonal, jurister, vaktmästare, städare som håller vårt rättsväsende gående är arbetare i demokratin och juridikens örtagård.

I det goda samhället skall vi våga säga att ingen är skyldig eller förpliktiga till att bryta mot samhällets stadgar. Men gör du det då bryter du samtidigt mot samhällets yttersta demokratiska spelregler Svea Rikes lag. Lagen är det som håller samman demokratin.

Därför skall det klart framgå att mord, utpressning, rån, organiserad brottslighet, vållande till annans död, kvinnofridskräkning, narkotika smuggling mm är en högriskbransch. Var och en som ägnar sig åt detta skall veta att påföljderna blir stränga. Det är trots allt en mycket marginell grupp av människor som begår brott. Samhället äger rätten att både skydda sig och rehabilitera dessa.

Det skall också fastslås att när en person avtjänat sitt straff har han betalat sin skuld till samhället och skall kunna komma tillbaka till samhällsgemenskapen utan yrkesförbud eller annan diskriminering. Det är också en del i den demokratiska värderingen vi har när vi berövar någon dess frihet.

I de yttersta fallen av grymhet och utstuderad sadism där människor mist livet där skall livstid trots allt vara livstid och inga förmildrande omständigheter finns för detta så länge vi inte kan återuppväcka de döda. Detta är det demokratiska samhällets mening och livlina.

Lars Håkan Halldin

undereken@hotmail.com