Barnen har inte råd att köpa mat i tredjevärlden 

PRESSMEDDELANDE

Stigande matpriser kan ge en global livsmedelskris!

Ingress

Priset på olja som idag är ca 110 dollar fatet bidrar till att öka priset på jordbrukets råvaror. Skulle oljepriset gå över 130 dollar fatet då blir biobränslen mycket konkurrenskraftiga och kommer ta mycket stora arealer i anspråk. Händer inget som dämpar priserna i år så blir 2009 året då vi verkligen kan få se dyra råvarupriser och därmed mycket dyrare mat. Det är i scenariot 130 dollar fatet för olja som gör att bioenergisektorn kommer att på allvar konkurrera om åkermarken. De närmaste åren kan bli en rysare. Detta sade Lars-Håkan Halldin i ett anförande vid en lantbrukarträff med Frödinge Maskin i Frödinge bygdegård den 17 april 2008

Det rapporteras dagligen om stigande matpriser både i Sverige och i världen. Grundorsaken är stigande priser på jordbrukets råvaror. Det gäller spannmål, kött och mejeriprodukter. Många försöker förklara detta med att efterfrågan stiger på grund av ökad konsumtion av mat och energi från spannmål mm.

Förklaringen är riktig men man måste se bakgrunden som skapat denna situation. Det är faktiskt omläggningen av jordbrukspolitiken globalt såväl som inom EU som skapat grunden för prisökningarna.

Sedan 1985 har det pågått en ständig avreglering av jordbrukets olika subventioner. Denna process har varit lyckosam och framgångsrik. Utvecklingen sköt fart då man ändrade spannmålspolitiken i grunden. Det gamla systemet med garanterade inköp via inlösenssystemet och exportsubsidierna avskaffades. Nu befinner sig odlingen i en ren och avreglerad situation. All överskottsproduktion som pressar priserna får bönderna själva betala. Priset på spannmål kan i en överskottssituation falla ända ned till 60 öre kilot för spannmål.

Ingen bonde producerar under de omständigheterna. Alla lantbrukare runt om på vår glob vet att finansieringen av överskott klarar de inte själva. Odlingsstrategin har under de senaste 3 åren anpassats till detta faktum.

Det första som skedde var lageravveckling ingen ville ta kostnaden för växande lager. Enkelt uttryckt ingen spannmål i lager varför alla lager tömdes. Idag har vi en situation att det finns lagerkapacitet i världen för ca 50 dagars konsumtion vilket innebär att alla som vill ha spannmål inte kan få det därför att logestiken inte klarar det och lagren kan inte fyllas upp. Resultatet har blivit stigande priser.

Den andra orsaken är att spannmålshandeln nu sker mot de stora spannmålsbörserna. Odlingen anpassas till de priser som råder på börserna. Spannmål just in right time.

Den tredje orsaken är att nu tar bönderna tillbaka de förluster som man gjort när spannmålspriset under de senaste 20 åren inte följt inflationen. Den prisstegring vi sett de senaste åren är inte mer än en inflationsuppräkning av priset med 1985 som basår. I realiteten är dagens spannmålspris inte något annat än en prisanpassning till det som bönderna skulle haft om priset följt inflationen. Priset har inte ökat realt.

Nu står vi inför en situation att priserna kan stiga när man tar ut reala priskompensationer samtidigt som man inte producerar mer än vad efterfrågan förmår att betala. Det är idag inte det billigaste kilot spannmålet som sätter priset utan det dyraste kilot. Fortsätter lageravvecklingen och lagren bara räcker till t.ex 25 dagars världskonsumtion kommer vi få se ännu dyrare spannmål.

En faktor som skall vägas in är om dollarn skulle stiga då blir spannmålen ännu dyrare!

Till bilden skall läggas att trädan avvecklas och ytorna av grödor ökar men att de nya spannmålsarealerna inte räcker för att dämpa priset. En faktor som skulle verka stabiliserande vore om Zimbabwe började odla spannmål i samma utsträckning som förr.

Åtgärder från Ryssland och Kina med flera som lägger exportskatter på sina råvaror innebär att man ytterligare eldar på prisbrasan.

Att ökade arealer skulle bidrag till att dämpa priset är föga troligt. Det är en svag underskottssituation som sätter priset. Ingen bonde producerar för mycket man vet vad som kan hända kraftiga prisfall. Därför är informationen via Internet där bonden kan se priset i realtid timma för timma som skapar odlingsbesluten. Dessa beslut bygger på att tjäna pengar inte att försörja en värld med mat.

Lite förenklat kan man säga att avregleringen av jordbruket där ansvaret för överskottsproduktion flyttades från statsmakterna till bonden skapade den situation vi är i nu. Man släppte kort och gott anden ur flaskan.

KOMMENTERA GÄRNA!

Brännelund Eksjö

Lars Håkan Halldin

undereken@hotmail.com