Brännelund - 12 APRIL 2008



 JAG ÄR SÅ FÖRBANNAD

Jag skrev till Centerpartiets distriktstämma att man skall förbättre färdtjänstenoch återföra den till de lokala taxibolagen. Men icke makthavarna var benhårda heller dålig färdtjänst lika för alla.

Mitt hjärta blöder! Jag vet att dagligen råkar de gamla illa ut tack vare ett centrabyråkratiskt bokningssytem. Det är skamligt. Jag kan inte göra mer nu men lita på att jag skall fortsätta mitt arbete för att en dålig färdtjänst skall avvecklas. 

Till

Centerpartiets Distriktstämma i Jönköpings Län

  Angående färdtjänstens fortsatta organisation
Motionens huvudsakliga innehåll

Att lägga ned den särskilda färdtjänsten och återföra ansvaret till kommunerna.

Mina övervägande och förslag

Den särskilda färdtjänst (särskild kollektivtrafik)  som bedrivs av Länstrafiken har varit utsatt för mycket skarp kritik vad det gäller  organisation och kvalité. Det är svårt för de som använder färdtjänsten att komma fram till beställningscentralen  väntetiderna i telefon är långa och irriterande. Beställningscentralen  klarar inte trafiklogistiken tack vare bristande kunskaper om länets geografi.

Dessutom har enligt i massmedia redovisade siffror länsfärdtjänsten blivit mycket dyrare (över  en miljon för vissa kommuner) än i kommunernas i egen regi. Det är viktigt att spara in dessa pengar och använda en kostnadseffektiv färdtjänst i det lokala taxibolaget regi med kommunen som huvudman.

De samordnade turerna har många gånger inneburit att resorna tar lång tid och att det som var resans syfte inte är möjligt att uppnå tack vare att resan drog ut på tiden. De väntider som uppstår genom att taxibilarna letar efter sin kund blir oacceptabelt lång. Bristande kunskaper i länsgeografi jämte att GPS-navigeringen inte omfattar landsbygd och glesbygd gör att många bilar kör bort sig i geografin eller helt enkelt aldrig kommer till kund.

Landsbygden är den del av länet som drabbas hårdast av att länsfärdtjänsten inte fungerar. Det är återigen landsbygden som får sitta mellan för att man gör centraliserade lösningar som inte fungerar. På landsbygden är det mycket vanligt att  färdtjänst, telefon, vägar, mobiltelefon, bredband, skolor och elström inte fungerar tillfullo något som aldrig skulle accepteras i kommunens tätorter. Jag vill  påpeka att man på Landsbygden uppfattar det som en medveten politik från länstrafikens sida att försämra servicen på landsbygden.

En kostnadseffektiv färdtjänst gör att de äldre och handikappade kan bo kvar i sina bostäder längre och till högre livskvalité detta är en stor besparing i kommunens vårdsektor. Därför innebär bättre organisation av färdtjänsten att man kan spara både i direkta transportkostnader och  vårdkostnader.

Färdtjänsten skall finansieras genom ett färdtjänstkort där kommunen tex. betalar en fast milpeng till utföraren. Tax 145: - kr milen. Lagen om offentlig upphandling tillåter att man prioriterar de företag som uppfyller den kravspecifikation som kommunen uppställt i upphandlingsbrevet. Kunden använder det taxibolag han eller hon önskar. Ersättningen är lika för alla.

Om kommunen inleder ett samarbete med tex. Eurocard kan man får fram ett kort som löser betalningen av färdtjänstresorna. Kortet kodas så att det bara kan användas för resor i färdtjänst och förses med identitetsfoto. Dessutom blir kortet rikstäckande och enkelt i sin administration. Avsevärt billigare än länsbeställningscentralen.

Länsfärdtjänsten är en politisk eftergift mot landstinget som mer vittnar om att hålla sig väl med landstinget än den omsorg som vi skall visa våra gamla och hjälpbehövande.

Vi på landsbygden måste börja ta våra politiska och social rättigheter i egna händer om rättelse och bättring skall komma tillstånd. När människor som är behov av syrgas för sitt överleva lämnas vind för våg och man från beställningscentralens sida säger att du blir utan syrgas är ditt problem inte vårt. Då gråter mitt hjärta.

 

 

Mina yrkanden är

Stämman måtte besluta att

Att uppdraga åt Landstingsgruppen att hitta en modell för att återföra den  särskilda kollektivtrafiken till kommunerna.

Att organisera färdtjänsten i de egna kommunernas regi.

Att införa en färdpeng och ett färdtjänstkort som är kommun, läns och rikstäckande.

KOMMENTERA GÄRNA 

   

     

Brännelund den 31 Januari 2008

Lars Håkan Halldin

JAS  mot etanol en motköpsaffär med Brasilien

Blågul etanol – Ja Tack

Att köpa etanol från Brasilien är miljöförstöring av mycket stora mått. I landet har man redan problem med att regnskogen skövlas av skogsbolag, sojaodlare och sockerrörsproducenter. Odlingen av soja som används som kycklingfoder i Europa kräver stora arealer regnskog. Vill man vara miljömarodör hugg ned regnskogen och stoppa den i bensintanken på en växande global bilpark

Dessutom transporten sker med båtar som använder fossilbränsle. Lägger man ihop de negativa effekterna med etanol från Brasilien är det ingen bra metod att förlänga moder jords överlevnad.

Jordbruksminister Eskil Erlandsson politiska ställningstagande att sänka tullen på etanol från Brasilien är ett hot mot Amazonas regnskogar.

Etanol från Brasilien är ett motköpslöfte köper Brasilen JAS så köper vi Etanol från er. Lite småsint att byta vapen mot etanol.

Att ta bort tullarna på etanolen är riktigt sett ur frihandelssynpunkt men då måste Braslien förbinda sig globalt att inte mer regnskog tas i anspråk. Det löftet kan de inte leva upp till den åkermarken finns inte.

För en gång skull har tullen på etanol en positiv effekt den sparar regnskog det nöjer jag mig med.

Argumenteringen att vi skall odla skog på de svenska åkrarna och använda som bränsle istället för etanolsäd – sockerbetor är en felkalkyl. Den svenska skogsråvarna har en lika strategisk ekonomisk betydelse som den Norska oljan. Ställer man förädlingsvärdet av skogen till pappersmassa mot fliseldning är subventionen mycket kraftfull. Redan nu eldar vi upp miljarder kronor av folkhushållets pengar.

Som biprodukt från pappers och massaindustrin kan man framställa biofotogen som inom kort kan användas som bränsle i flygplanen. Därmed skulle en mycket stor miljövinst vara uppnådd när man kan recirkulera koldioxiden i flygbränslet.

Den blågula etanolproduktionen har som påpekats relativt sett ett lägre energiutbyte än sockerörtetanolen. Men det är en tidsfråga innan man kan höja utvinningseffekten genom kombination av etanolsäd och sockerbetor. Lägger man till de koldioxidutsläpp som görs genom transport av etanol över världshaven samt eliminering av fossilolja är faktiskt svensk etanol att föredraga.

Balansen mellan åkermark och skogsmark kan göras bättre genom att större jordbruksarealer tas i anspråk för oljeväxter, sockerbetor och etanolsäd. Miljövinsterna är uppenbara träda kan vara en glömd företeelse om några år. Åkrar som inte används som läcker kväve genom mineralisering tas i produktion. Det är flera stora vinster miljömässigt att använda åkern till energiproduktion.

De svenska skogarna måste vi se till att vara högproduktiva för att odla skogsråvara till sågverk och massaindustri. Vill man förädla skogen ytterligare skall man tillhanda hålla billig el som höjer förädlingsvärdet påtagligt. Det vill säga bygg ut kärnkraften som ger mer billig el och är miljövänlig. Vinsten skulle nationalekonomiskt vara stor.

Att kärnkraften just nu brottas med säkerhetsproblem är faktiskt en politisk fråga. Man har avvecklat kärnkraften och därmed säkerhetstänkandet. Bristande säkerhet är en funktion av den förda politiken.

Metanolen är ett intressant alternativ. Men framställningstekniken vare sig man gör det av skogsråvara, restprodukter eller nya tekniska metoder är att energiutbytet är lågt. Den är attan så giftig. Ställ metanolen i relation till att förädla skogsråvara till bräder och massa istället för metanol då är det mycket stora välfärdsförluster som konsumenterna får betala genom minskade exportinkomster.

Att förse bilar med vätgas är ett bra alternativ men fodrar i dagsläget mycket elström som vi inte har. Dessutom så är det ett bättre förädlingsvärde på elströmmen i sågverk och pappersindustri,

Självfallet kommer konkurrensen om åkermarken bidraga till att livsmedelsindustrin måste öka sin konkurrenskraft om maten. Dyrare mat – ja. Högre priser på livsmedelsråvara gör att vi kan avveckla EU:s jordbruksstöd. Skall jag tolka debatten om EU-subventionen till jordbruket rätt skulle världens alla svältproblem och orättvisor avskaffas om man slutade subventionera jordbruket. Jag gillar inte heller subventionen men om marknadskrafterna skulle styra åkermarkens användning helt blir det många ekonomiska obehagligheter som drabbar konsumentens plånbok.

Vill man göra världen en stor miljötjänst odla upp Sahara med skog och energiråvara oändliga mängder av jordens koldioxidöverskott skulle bindas och börja recirkulera.. Tekniken och kunnandet finns bara att sätta igång.

KOMMENTERA GÄRNA

(UE) Brännelund Eksjö

Lars Håkan Halldin

undereken@hotmail.com

Ps

Skulle någon vilja lyssna till mina teorier kontakta mig gärna via E-post.

Ds