Är Mattias Flink redo för ett tidsbestämt straff

I dessa dagar har det förts debatt om livstidsstraffets vara eller icke vara i hägnet av att bla den välkände Fänriken Mattias Flink i Falun ansökt om att livstidsdomen omvandlas till ett tidsbegränsat straff hos Örebro tingsrätt I många tidningar kan man läsa en snyftartiklar om en av fångarna där man underförstått skall tycka synd om en grym massmördare.

Vi ser att kriminaliteten i vårt land blir allt grövre, våldsammare och välorganiserad. Antalet brott är trots att vi inte tror det i avtagande. Lösningen på de här problemen är inte enkla. I debatt stiger det fram flumjurister och barfota socialister som tycker att man inte skall straffa över huvudtaget. Fängelse är fel osv. Ge polisen resurser i form av buggning, avlyssning av telefon och Internettrafik är djupt kränkande till och med när det drabbar buset.

Ja jag kan tycka synd om en person som blivit brottsling. Men det är inte synd om honom för den gärning han är straffad för. Man kan ju som vanlig medborgare fråga sig om tidningarna har några velat spegla de anhörigas smärta till de mördade.

Dessutom skall den praxis som utvecklas i domar se mycket strängt på tiden en livstidsfånge skall sitta inne. Principen är att livstid är livstid. Domstolarna dömer ju inte till livstidsstraff på lösa boliner utan det är mördare som i om man nu kan tala om fullt mentalt friskt tillstånd planerat och utfört ett eller flera grymma mord.

Man kan ju ställa sig frågan i de två fall som kommer att avgöras i Örebro tingsrätt om åklagarna är särskilt grymma eller spelar för galleriet när de kräver att tidsdräkten inte skall fastställas. Självklart är de inte grymma utan goda ämbetsmän som har insyn i hur brottsgärningen ser ut. Gärningen som sådan förändras ju inte bara för att en lång tid förflutit.

Principen att man efter en längre tids straff kunna begära ett tidsbegränsat straff när man dömts till livstid anser jag vara bra och riktigt. Men tidsdräkten innan detta kan göras skall utsträckas till 18 – 20 år. Det betyder att alla livstidsfångar skall avtjäna 18 år innan de kan ansöka om fastfällelse av tiden för att sona brottet. Inga rabatter på denna tidsdräkt. Dessutom bör kravet vara att den dömde under tiden fram till prövning av straffets längd deltagit i kriminalvårdens rehabiliteringsprogram som utbildning av teoretisk eller yrkesmässig karaktär.

Nu har en flummentalitet spridit sig till Högsta Domstolen där man säger ca 10- 18 årr är en lämplig påföljd istället för livstidsstraff om inte gärningen är särskilt grym. Jag kan glädjas åt att perukstockarna i denna ärevördiga domstol föryngras. Även om man till åren blir yngre behöver inte omdömet bli nedsatt av detta. Dessutom tvingas politikerna gå in och se över lagarna som domstolarna skall tillämpa vid svåra fall. Ja mitt bästa råd till ledamöterna i HD är en luskur för perukstocken.

Den andra frågställningen som man skall väga in i bilden. Hur mår brottsoffret? Ja vid mord går det inte alls att fråga efter hur man mår därför att brottsoffret är förpassat till evig vila. Men anhöriga mår inte bra. Tanken hos dem gnager hur skedde mordet vilka var den mördades sista tankar hur mycket plågades denne osv.

I ett gott samhälle skall vi självfallet riva fängelserna. Ingen skall sitta inne för i det goda samhället begås inga brott. Idag ser vi motsatsen kriminaliteten blir grövre och välorganiserad. Vi har också den demokratiska aspekten på fängelser och domstolar. Dessa är den yttersta demokratiska spetsen i vårt samhälle. Det är där vi i god demokratisk ordning städar upp och ställer till rätta för oss som inte brutit mot samhällets stadgar.

Alla de människor, poliser, åklagare, domare vaktpersonal, jurister, vaktmästare, städare som håller vårt rättsväsende gående är arbetare i demokratin och juridikens örtagård.

Därför skall det klart framgå att mord, utpressning, rån, organiserad brottslighet, vållande till annans död, kvinnofridskräkning, narkotika smuggling mm är en högriskbransch. Var och en som ägnar sig åt detta skall veta att påföljderna blir stränga. Det är trots allt en mycket marginell grupp av människor som begår brott. Samhället äger rätten att både skydda sig och rehabilitera dessa.

Det skall också fastslås att när en person avtjänat sitt straff har han betalat sin skuld till samhället och skall kunna komma tillbaka till samhällsgemenskapen utan yrkesförbud eller annan diskriminering. Det är också en del i den demokratiska värderingen vi har när vi berövar någon dess frihet.

I de yttersta fallen av grymhet och utstuderad sadism där människor mist livet där skall livstid trots allt vara livstid och inga förmildrande omständigheter finns för detta så länge vi inte kan återuppväcka de döda. Detta är det demokratiska samhällets mening och livlina.

Lars Håkan Halldin

undereken@hotmail.com

Riksdagens Talman Per Westerberg 

Jag frågade Riksdagens talman om hurivida det står i överenstämmelse med grundlaghen och regeringsformen att kritisera en dom i EU domstolen.

Riksdagens Talaman svarar

Hej,

Tack för din fråga.

Vid ett sammanträde i kammaren får varje ledamot och varje statsråd, med vissa undantag, fritt yttra sig i alla frågor som är under behandling och om lagligheten av allt som tilldrar sig vid sammanträdet (RF 4:4 och RO 2:10). De beränsningar som finns i fråga om vad som får sägas under ett sammanträde framgår av RO 2:12. Där står bl a att den som har ordet ska hålla sig till det ämne som behandlas (RO 2:12 st.2) Bestämmelsen har stor betydelse, särskilt sett i kombination med RF:s bestämmelser om riksdagens befogenheter. Det ankommer på talmannen att avgöra huruvida en talare inte begränsar sig till ämnet.

Någon direkt motsvarighet till det förbud mot att i riksdagen debattera exempelvis myndigheters och domstolars beslut som fanns i 1809 års regeringsform innehåller inte dagens RF. Istället gäller praxis. Grundlagsberedningen på sin tid framhöll särskilt betydelsen av RF 11:8, nämligen att rättskipnings-eller förvaltningsuppgift ej får fullgöras av riksdagen i vidare mån än vad som följer av grundlag eller riksdagsordningen.

Grundlagsberedningen framhöll att de frågor om myndigheternas handlande i konkreta fall, som på sätt är uteslutna från beslutskompetensen inte heller får bli föremål för något självständigt bedömande under kammarförhandlingarna i ett rätteligen väckt beslutsärende.

Detta innebär dock inte, enligt grundlagsbereningen, att domstolars domar inte skulle kunna åberopas som utgångspunkt eller exempel vid en diskussion om t ex behovet av en lagändring.

Sveriges EU-medlemskap och EG-domstolens centrala roll har naturligtvis gjort det hela mer komplicerat. Den frågeställning du tar upp har hittills inte varit föremål för diskussion. Det kommer den säkert att bli framöver. Jag ber att få återkomma i ärendet.

Med vänlig hälsning
Per Westerbeg

 KOMMENTAR

Staffan D har rätt! Helt fel att pressa fram besparingar på så kort tid. Leder helt säkert till felbedömningar som kan leda till paniknedläggningar som här i Eksjö. Snart har vi inget försvar alls, helt fel: Erling Johansson Eksjö

C stämmer in i kritik av försvarspolitiken

Staffan Danielsson (c)
Inte bara inom moderaterna finns stark kritik mot regeringens försvarspolitik, som har lett till omfattande nedläggningsförslag från försvaret. Det kommer även kritik från centerpartiet. Den försvarspolitiske talesmannen Staffan Danielsson tycker att det var fel att pressa fram besparingsförslag så snabbt.
Centerns försvarspolitiske talesman Staffan Danielsson
Debatt om försvarskrisen (P1-morgon)
Intern kritik mot moderat försvarspolitik (21 maj)
– Jag tycker en månad är en väldigt kort period, så man måste ta de förslagen för vad de är. Det är väl det jag egentligen säger och att jag ser fram mot mer genomarbetade förslag i september och slutligen i regeringens proposition, säger Staffan Danielsson.
Staffan Danielsson menar att det är orimligt kort tid som överbefälhavaren, ÖB, Håkan Syrén fick på sig att komma med omfattande besparingar.
Försvarsminister Sten Tolgfors hårda ekonomiska krav på försvaret, som har lett till nedläggningsförslag, har orsakat oro och turbulens i stora delar av försvaret, säger Staffan Danielsson.
Han sitter i riksdagens försvarsutskott och är också med i försvarsberedningen, som har till uppgift att ta fram underlag för de långsiktiga politiska besluten om försvaret.
Enligt Staffan Danielsson borde det kortsiktiga ekonomiska underskottet i försvaret borde lösas separat. De långsiktiga besparingar som måste göras borde diskuteras i lugn och ro. Nu är risken att neddragningar görs på verksamhet som egentligen borde vara kvar, säger Staffan Danielsson.
– Vi bör veta försvarets inriktning innan vi kan bestämma om nuvarande förbandsvolym är riktig eller hur det ska sparas. Det som man kan spara på i första hand, tycker jag, är försvarsmaterial, byråkrati, myndigheter, högkvarteret.
Centerpartisten Staffan Danielsson är också orolig för Sveriges försvarskapacitet i jämförelse med våra grannländer.
Tidigare hade Sverige störst kapacitet. Nu riskerar vi att hamna sist bakom Norge, Danmark och Finland.
– Det är möjligt att vi ska ligga där, men jag tycker att det är en viktig fråga för oss alla att fundera på. Vi vill ta vårt ansvar för fred och säkerhet här hemma och i världen. Vill vi ligga i samma härad som våra nordiska grannländer, vilket är min spontana synpunkt egentligen att det känns väl bra, eller kan vi ligga lite lägre? Vi är ju militärt alliansfria och det får vi också väga in i det hela, säger centerpartiets försvarspolitiske talesman Staffan Danielsson.