Riksdagens Talman Per Westerberg 

Jag frågade Riksdagens talman om hurivida det står i överenstämmelse med grundlaghen och regeringsformen att kritisera en dom i EU domstolen.

Riksdagens Talaman svarar

Hej,

Tack för din fråga.

Vid ett sammanträde i kammaren får varje ledamot och varje statsråd, med vissa undantag, fritt yttra sig i alla frågor som är under behandling och om lagligheten av allt som tilldrar sig vid sammanträdet (RF 4:4 och RO 2:10). De beränsningar som finns i fråga om vad som får sägas under ett sammanträde framgår av RO 2:12. Där står bl a att den som har ordet ska hålla sig till det ämne som behandlas (RO 2:12 st.2) Bestämmelsen har stor betydelse, särskilt sett i kombination med RF:s bestämmelser om riksdagens befogenheter. Det ankommer på talmannen att avgöra huruvida en talare inte begränsar sig till ämnet.

Någon direkt motsvarighet till det förbud mot att i riksdagen debattera exempelvis myndigheters och domstolars beslut som fanns i 1809 års regeringsform innehåller inte dagens RF. Istället gäller praxis. Grundlagsberedningen på sin tid framhöll särskilt betydelsen av RF 11:8, nämligen att rättskipnings-eller förvaltningsuppgift ej får fullgöras av riksdagen i vidare mån än vad som följer av grundlag eller riksdagsordningen.

Grundlagsberedningen framhöll att de frågor om myndigheternas handlande i konkreta fall, som på sätt är uteslutna från beslutskompetensen inte heller får bli föremål för något självständigt bedömande under kammarförhandlingarna i ett rätteligen väckt beslutsärende.

Detta innebär dock inte, enligt grundlagsbereningen, att domstolars domar inte skulle kunna åberopas som utgångspunkt eller exempel vid en diskussion om t ex behovet av en lagändring.

Sveriges EU-medlemskap och EG-domstolens centrala roll har naturligtvis gjort det hela mer komplicerat. Den frågeställning du tar upp har hittills inte varit föremål för diskussion. Det kommer den säkert att bli framöver. Jag ber att få återkomma i ärendet.

Med vänlig hälsning
Per Westerbeg