KAN JORDBRUKET    

ÖVERLEVA MILJÖDEBATTEN

Alla vänner som läser min blogg ni är välkomna till Nävelsjö bygdegård där jag talar om den centrala roll jordbruket kommer ha i miljöpolitik och energiproduktion. Jag skall även redogöra för den "heliga plikten" att odla beskriva brottet mot den goda jordbrukspolitiken med att lägga i träda och att personligen ligga i träda!!!!

VÄLKOMMEN TILL

ÅRSMÖTE MED NÄVELSJÖ LRF 

Styrelsen hälsar dig varmt välkommen till

Nävelsjö Bygdegård, Nävelsjö

Den 18 februari 2010  kl 19.00

Finns det någon framtid för det svenska lantbruket och varför är den  

Ekonomiska situationen som den är? Bönderna pressas från olika håll.

Anförande av Lars-Håkan Halldin, seniorkandidat till Riksdagen som har  

engagerat sig mycket i dessa frågor. Hans anförande följs av diskussion under  

Fikat men också frågor direkt efter anförandet.

Miljödebatten i samhället är viktig. Lantbruket de gröna näringarnas ägare ska

både vara den som tar hand om bilar och samhällens CO2 utsläpp men också i

Framtiden producera de alternativa energierna dessutom god mat. Mat energi  

och miljö/naturvård är de gröna näringarnas framtid.

Efter anförande och fika blir det sedvanliga årsmötesförhandlingar.

Välkomna till en givande kväll

Av: Redaktionen Höglandsnytt

Publicerad: 2010-02-07 09:41:16

Makten till folket

Gunnar Hedlund sa i ett uttalande, då någon frågade honom vad centerpolitik egentligen är, att “det är makten till folket”.

Att ge makt till människorna och över sig själva är viktigt och stort. Vi anser att i olika sammanhang med lagens hjälp ta makt från institution och politiker och ge till människor är den viktigaste politiska uppgiften. Att ta makt ger så mycket mer än själva egenbeslutet, det ger också ramen och ledstjärnan för hur samhällets skall planeras och bebyggas.
 
Det är viktigt att friheten aldrig får ske på bekostnad av medmänniskans lika frihet. Frihet är inte för de priviligerade, den är för alla.
 
Den stora utmaningen är friheten att få vara med i samhällsgemenskapen, känna sig behövd i arbetslivet. Det är detta som är utanförskapets kärna. Debatten om utanförskapet måste börja i ledet att arbetslivet och samhället behöver människor, som är ställda åt sidan. I dagens högpresterande samhälle så har det varit företagsekonomiskt lönsamt stoppa undan lågpresenterande i de förtidspensionerades utanförskap.
 
Friheten till arbete är den stora friheten som ett samhälle måste kämpa för. Låg, ja, extremt låg, arbetslöshet där valfriheten för den enskilde gäller, där jag kan välja ett jobb där jag vill, behöver inte krumbukta mig för att få ett. Arbetsgivarna får visa upp sin fantasi att bli attraktiva. Friheten till arbete betyder framåtskridande.
 
Frihet att ha trygghet från arbetslöshet vid sjukdom och åldrande är viktiga samhälleliga friheter. Att betala in till sjukförsäkring, arbetslöshetsförsäkring och pension måste ses som en av de viktigaste åtgärderna för att skapa ett samhälle med långsiktig frihet. I frihetens ansvar ligger naturligtvis att inte missbruka dessa system. Men statsmakten måste se dessa pengar som privat egendom. Det gör kommuner landsting och företag.
 
I jämställdhetsdebatten frågar folk ofta “är ni feminister?”. Nej, svarar vi, det är för futtigt intet sägande och ett utslag av att på ytan vara politisk korrekt.
 
Svaret är djupare och viktigare, det handlar om mäns och kvinnors lika rätt och värde. Då har man helhetssynen. Vi brukar fråga företag och myndigheter varför inte män och kvinnor har lika lön. Portalparagrafen säger att män och kvinnor skall ha lika lön, samma rätt och värde i arbetslivet. Svaren blir ofta irriterande och ibland svävande.
 
Friheten till kunskap. En skola som inte är planerande med fyrkantiga glasögon. Den som vill ha en lugn harmonisk skola söker sig till våra fina landsbygdskolor. Friheten till kunskap är orsaken till varför vi skall hålla mobbare och bråkstakar kort. De inkräktar på den viktigaste samhällsmålsättningen - frihet till kunskap.
 
Friheten till vård är utomordentligt viktig. Jag skall kunna välja den läkare som botar mig från dag ett. Just friheten att inte bota är ett av samhällsgisslen i Sverige. Vi har inte botat i tillräckligt stor utsträckning och folk har blivit undanstoppade och glömda.
 
Nästa stora frihetsfråga är att organisera ett samhälle i "slow fox". Vilket betyder man måste hinna med familj vänner, barn och kärlek. Detta får aldrig bli en restpost i ett frihetsälskande samhälle.
 
 
Arbetslivet, liksom hundra meter på löparbanna, visar hur rekord blir dyrare och dyrare. Organisera verksamheterna i företagen så att tempot blir lugnare och hjärnkraften lyfts fram. Då ökar lönsamheten.
 
Bristen på hjärnkraft är en av frihetens största fiender. Vi har sett den på nära håll i finanskrisen.

ERLING JOHANSSON                        LARS-HÅKAN HALLDIN
 
Genuin centerpartist-                               Seniorkandidat till riksdagen