Inlägg publicerade under kategorin 4. My side of the case

Av Lars-Håkan Halldin - 10 oktober 2010 22:50


Om du har pengar på banken bör du läsa detta

Från ett hörnrum på Boston University med stora fönster som vetter ut mot Charles­floden är det långt till lilla HQ Bank borta in Sweden.

Ändå är vårt senaste svenska bankfiaskoett färskt exempel på det problem som sysselsatt ekonomiprofessorn Larry Kotlikoff i åratal. Hur förhindrar man att banker går under och drar med sig småsparare och hela samhället?

När det visat sig att HQ Bank spelat bort en miljard vid roulettebordet för långa tyska aktieoptioner och fått sitt tillstånd indraget av Finansinspektionen fick som bekant många kunder nog och ville plocka ut sina pengar.

Det var bara ett problem – kassavalvet var tomt. Konkursen hade varit ett faktum om inte Carnegie tagit över.

Alla banker i världen lever samma bräckliga liv – ungefär som att ha fast mark under fötterna i form av en planka trehundra meter över marken.

”Som banker fungerar i dag är den enda verkliga tillgången förtroende. Om förtroendet försvinner är det slut – ungefär som ett pyramidspel”, säger Larry Kotlikoff.

Spelet kallas bråkdelsreserver eller fractional reserve banking. Enkelt uttryckt går det ut på att varje tia som du sätter in på ett bankkonto kan banken förvandla till 90 nya kronor som den an tingen kan låna ut eller som i fallet med HQ Bank, Lehman Brothers eller Bear Sterns satsa i diverse exotiska värdepapper.

Bankerna chansar på att tillräckligt många kunder inte kommer vilja ha ut sina pengar samtidigt. Går allt bra är det frid och fröjd – bankerna tjänar pengar med dina pengar och du tror att de sitter säkert.

Går det dåligt är det finito. Förtroendespelet spelas inte bara mellan sparare och bank utan också bankerna emellan.

För en fyraåring skulle det här möjligen framstå som en ganska primitiv bluff men att ifrågasätta detta upplägg är ungefär som att börja demonstrera mot högertrafiken och det metriska systemet.

Men det gör Larry Kotlikoff. Han menar att det är ett pyramidspel i flera led. För att förhindra förtroendekriser och sparflykt har många av världens länder höjt insättningsgarantin – det lägsta belopp på bankkonton som staten garanterar att man alltid får ut.

Den amerikanska garantin omfattar i dag i storleksordningen 5 500 miljarder dollar men den myndighet som betalar ut pengarna förfogar över någon ynka procent av det beloppet.

En ny finanskris skulle tvinga staten att trycka nya pengar som aldrig förr, enligt Kotlikoff.

I både Europa och USA kommer nu nya regler som tvingar banker att ha mer eget kapital och hålla större reserver. Men det är förändringar på marginalen och gör ingenting för att bota den verk liga sjukan enligt Kotlikoff: Att bankerna är en svart låda där ingen egentligen vet vad som sker.

Han jämför med läkemedels företaget Johnson &  Johnson. 1982 smugglade någon ned cyanid i några burkar av deras smärtstillare Tylenol och sju människor dog. Eftersom ingen visste vilka burkar som var förgiftade försvann hela marknaden över en natt. Bolaget svarade med att byta ut samtliga förpackningar mot nya med förseglad öppning. Förtroendet återvände.

”Nu försöker man reformera finansmarknaden genom att skicka ut lite vakter i butikerna och skriva kontrakt med begravningsbyråer för att ta hand om de döda på ett smidigare sätt”, säger Kotlikoff.

Hans förslag är låta bankerna återgå till sin ursprungliga roll som renodlade förmedlare av tjänster.

Modellen som han kallar för Limited purpose banking bygger på att bankerna blir som gigantiska fondhus. Varje krona på ett konto backas upp med av lika mycket tillgångar i form av obligationer eller andra papper, som en fond.

När du tar ut ett bolån förvandlas det till en fond som någon annan kan investera i. Och så vidare. Bankerna skulle inte ta några egna risker.

Alla lån skulle kreditvärderas av en statlig myndighet och genomlysningen skulle vara total. Spekulation skulle inte upphöra men det skulle hela tiden ske med egna pengar och inte som i dag med andras kapital.

Skattebetalarna behöver aldrig rycka ut. En bank, precis som en vanlig aktiefond idag, skulle inte kunna gå omkull. När HQ Bank skakade var kunderna i HQ Fonder trygga.

Idén betyder sannolikt slutet för hundramiljonersbonusarna på Wall Street och där skulle säkert många klassa Larry Kotlikoff som en udda kuf.

Men listan på personer som stöder hans tankar är imponerande: där finns bland andra fem Nobelpristagare i ekonomi och chefen för Englands centralbank Mervyn King.

Inte direkt kufarnas Hall of Fame.

Fotnot: Limited purpose banking beskrivs i Larry Kotlikoffs bok Jimmy Stewart is dead: ending the world’s ongoing financial plague.

ANDREAS CERVENKA

Av Lars-Håkan Halldin - 21 augusti 2010 10:50

MIN KOMMENTAR


Många förringar den ekonomiska krisen. Sverige har vi enligt finansminster Anders Borg gjort allt pricis rätt och nu är det skördetid. Kriser ger tex budget underskott, arbetslöshet och låg tillväxt. I Sverige har vi en restpost på 404.000 arbetslösa.


Bara kostnaden för att rulla denna arbetslöshet är i varje fall 225 miljarder. Förädlingsvärdet på de tjänster som inte utförs är 425 miljarder. Den totala kostnade för krisen är ett underskott på 650 miljarder som vi debiterat ut på Svenska folket i form av arbetslöshet och minskade verksamhet i såväl privat som offentlig sektor.


Då är frågan kan vi får en ekonomisk tillväxt som drar arbetslösheten nedåt jag betvivlar det. Jag brukar hävda att 2,25% tillväxt ger netto 25.000 nya jobb per år

varje ytterligare trekvatsprocent ger 25.000 ytterligare jobb. Anders Borg går ut med siffror på att tillväxten skulle bli 4,5% det är han nog rätt ensam om. Men i vilket fall som helst skulle en sådan tillväxt ge  65.000 nya jobb per år och då skulle problemen räta sig på fem år förutsatt att vi inte måste gå igenom ännu en lågkonjunktur.


Nu tror jag inte på Borgs siffror utan att tillväxten stannar på 1,9% jag gör samma prognos som Danske Bank. Jag vill hemskt gärna att Borg får rätt det är bra för mig och hela Sverige. Frågan är gjorde regering tillräckligt för att bryta krisens negativa verkningar. Där gör jag och Krugman samma bedömning man gjorde för lite tragiskt nog. Risken är uppenbar att krisens påtagliga restpost blir massarbetslöshet som kostar Sverige 650 miljarder om året en post som vi inte kan långsiktigt leva med.


När krigsdammat från valet lagt sig måste partierna från höger till vänster sätta sig ned och bekämpa arbetslöheten med åtgärder som biter. Arbetsmarknadspolitik är bra men nu måste ekonomin växa. Det är ingen lätt uppgift fromma förhoppningar om fler företag är inte den rätta politiken utan åtgärder som sätterigång ekonomin så den växer och ger de  400.000 arbetslösa jobb. Det  finns i teorin utrymmer för nästan 40.000 nya företag. Potensialen finns onekligen där men att få stenen att rulla är något knepigare. Att lägga ned RUT är inte något som borde finnas en i tankevärlden. En näringspolitik som gör jobben politiska det innebär du får bara jobba i företag som den sittande regeringen godkänt. Sådant är vettlöst.


Lars-Håkan




Krugman: Vi har bara sett början på problemen

Publicerat: kl 16:51, Ekot

I dag har aktiekurserna fortsatt att falla över världen för tredje dagen in rad. Anledningen är dystra siffror från USA som visar att återhämtningen efter krisen tycks ha kommit av sig. Och troligen har vi bara sett början på de förnyade problemen, säger Paul Krugman, ekonomiprofessor och Nobelpristagare i ekonomi, just nu på besök i Sverige.

Troligen kommer det att bli värre. De flesta uppgifter vi har just nu, tyder på en bromsad utveckling av ekonomin, säger Paul Krugman.

Det behöver inte nödvändigtvis innebära en krympande bruttonationalprodukt, men det spelar ingen roll. Med en tillväxt på bara en eller två procent, kommer det att innebära ökad arbetslöshet och stora påfrestningar på samhället, säger han.

Enligt Paul Krugman är den haltande återhämtningen ingen överraskning. Han har länge ansett att världens länder satsat alldeles för lite i kampen mot ekonomikrisen. Åtgärderna räckte till att förhindra en ännu djupare kris. Men de räckte inte till för att skapa en riktig återhämtning, säger han.

Det som händer nu är att marknaderna slutligen har upptäckt att pessimisterna hade rätt, säger Paul Krugman.

En längre intervju med Paul Krugman sänds i Godmorgon, världen nu på söndag i P1.

Av Lars-Håkan Halldin - 16 augusti 2010 12:33

Källa E24


Här är hoten mot världsekonomin

2010-08-16 | Publicerad 10:46  |  Uppdaterad 11:40

När rapportsäsongen nu är över talar det mesta för att makrofrågor åter hamnar i fokus. Och likt de traditionella höstlågtrycken ute på Atlanten så har makroproblemen börjat rada upp sig. Amerikanska centralbankens beslut att börja köpa statspapper för att lätta på trycket på kreditmarknaden var sannolikt bara början. Räkna med höststormar på kapitalmarknaderna.

VERKTYG

 

De ekonomiska vindarna har flera områden där de kan nå orkanstyrka. Det handlar om deflationsrisk och en tillväxt som i många länder fått allt svagare fotfäste, framför allt i USA, valutaturbulens, ohållbara ekonomiska obalanser mellan överskotts- och underskottsområden, kinesisk fastighetsbubbla, eurospänningar, där defaultrisken för Grekland, Spanien, eller för den delen för de likaledes problem- och skuldtyngda länderna på EU-kartans östra del, som Ungern, är långt ifrån över. Kombinationen hög arbetslöshet, stora statsfinansiella underskott, med krav på drastiska besparingar, ökar samtidigt de politiska spänningarna och riskerna.

Världens aktiemarknader, inte minst Stockholmsbörsen, repade mod med den nu i stort sett förbisvepta rapportvågen. Börsindex kunde, som i Stockholmsbörsens fall, surfa iväg upp mot årshögsta och försommarens makrobaserade tvivel, eurokris och tillväxtoro, kunde tvingas till reträtt.

Generellt sett var det långt fler börsföretag, inte minst banksektorn, som överträffade resultatförväntningarna än som kom in lägre än väntat. I många fall slogs förväntningarna med råge. Mest handlade det om att den sista resultatraden var mera positiv än förväntat, vilket visar att den privata sektorn är mycket duktig på att kapa kostnader, medan det var långt färre företag som kunde uppvisa motsvarande överraskningar på intäktssidan.

Och det är i detta att försäljningstakten inte har någon högre styrfart, vilket blir uppenbart om man tittar på utfallet för de företag som är mera konsumentinriktade, som Electrolux, som man kunde se tecken på att ekonomin inte mår bra utan snarast hackar sig fram. Den, om inte glitterrosa så åtminstone, lätt ljusblå bild som många företagsledare målat upp av läget kan liknas vid klassiskt säljsnack, som såväl aktieägarna som de egna allt mer jagade organisationerna vill höra.

Men det finns en allt större spricka i synen på vilken riktning ekonomin utvecklas mellan aktiemarknaden, som ständigt jagar nästa lyft, och kreditmarknadens, som har fokus på att inte förlora pengar. Medan aktiemarknaden har börjat prisa in tillväxt och stigande vinster så har kreditmarknaden i allt högre grad prisat in ett deflationistiskt scenario, med Japan som exempel. (Och vilken marknad såg ovädret komma förra gången?)

Mest påtaglig är oron i USA, där tillväxten för det andra kvartalet har fått skrivas ner, där arbetsmarknaden inte förmår generera tillräckligt med nya jobb, där bostadsmarknaden visar nya svaghetstecken, liksom att flera kommuner och delstater närmar sig bankrutt. Detta har fått den amerikanska centralbanken Federal Reserve, Fed, att lägga om kurs. Den tidigare strategin att börja strama åt har övergivits. Nu ska Fed köpa statspapper för de likvider som flyter in när bostadsobligationer och annat som banken köpt på sig förfaller. Det finns flera, som Goldman Sachs och Paul Krugman, som varnar för att detta är för lite och att det finns en påtaglig risk att USA faller tillbaka i recession.

I Europa ser visserligen euroländerna och även Sveriges ekonomi ut att ha piggnat till något samtidigt som stresstesten av banksystemet delvis fyllde sitt syfte, att lugna marknaden. Men det är en tudelad utveckling, där framför allt den exportdrivna norra delen står för lyftet, inte minst med hjälp av en svag valuta. I exportsvaga söder finns problemen kvar och har knappast kommit närmare en hållbar lösning.

Grekland har fått ner sitt budgetunderskott en del, men mycket stora åtstramningar återstår innan landet når balans och frågan hur grekerna ska kunna klara att betala av sin växande skuld är inte löst. Spanien har kvar sitt jättelika privata skuldberg, och även om stresstestet inte gav nådastöten vacklar banksystemet, samtidigt som staten lånar allt mera.

Samtidigt har de ekonomiska obalanserna mellan olika länder åter börjat växa, där exportamfetaministerna Tyskland, Kina, Japan och även Sverige visar växande överskott medan import- och låneheroinisterna, USA, Storbritannien, Spanien med flera åter visar växande underskott. Denna kreditfinansierade tillväxt, som många menar la grunden till finanskrisen, bäddar för nya konvulsioner.

Ovanpå det kommer allt flera tecken på att Kina har pumpat upp en gigantisk fastighetsbubbla, med hjälp av en allt för frikostig kreditgivning. Det finns uppgifter på att uppemot 65 miljoner nybyggda lägenheter står tomma. I Peking ska markpriserna ha niofaldigats sedan 2003 och värdet på den kinesiska bostadsstocken relativt landets BNP är på väg att nå den nivå som Japan låg på i slutet av 80-talet. Sedan sa det poff! För finns den någon gemensam nämnare för de stora finansiella kriserna, som Japan på 90-talet och framåt, USA nu och varför inte Sverige på 90-talet så är det en fastighetsmarknad som har lämnat marken.

PER LINDVALL

Av Lars-Håkan Halldin - 12 augusti 2010 14:39


Min kommentar

Arbetslösheten är inte bara skrämmande hög det är massarbetslöshet. Vill vi ha in ungdomar, långtidsarbetslösa och de med aktivitetsstöd då måste arbetslösheten ner under 250 000 det är mycket långt dit. 

Jag nöjer mig inte med att det kommer in lite fler nyanmälda lediga jobb. Det måste till ett genombrott i sysselsättningspolitiken. Jag är övertygad att om politiska blocken satte sig ned och försökte lösa problemen skulle vi komma ett stycke på väg. 


Vi stänger inte bara ute unga utan dem som står långt från arbetsmarknaden kommer aldrig tillbaka. Det ger långtgående sociala problem i samhället.


Jag vet själv då jag noga följer arbetsförmedlingarnas lokala arbete de lyckas inte ens placera människor med lönebidrag på arbetsmarknaden. Verksamheten präglas av uppgivenhet. Ett nytt arbete brukar vara liktydigt med att en annan får gå.


De program som finns i arbetsmarknadspolitikens verktygslåda biter inte.


Jobbskatteavdraget som skulle lösa alla problem inklusive magsår, hemorrojder och huvudvärk har inte gett ett enda nytt jobb. Är man elak så har det givit 50 000 nya arbetslösa.


Vi kan inte låta oss nöjas med "skrytvalsen" det är värre i andra länder det är ett skryt som gör mig rasande. Vi måste sätta oss ned gå igenom alla åtgärder som finns för att lösa dessa problem. Ingen reform får genomföras utan att den prövas mot arbetslösheten.


Det som skrämmer mig är när prognosmakare ritar kurvor och gör prognoser då låter det som om vi inte hade någon arbetslöshet. Det skall tas in arbetskraftsinvandringen och andra tokiga förslag när alla resurser måste prövas mot den befintliga arbetslösheten.


Jag har på gator och torg propagerat för arbetslinjen jag fascinerades av det resonemanget som skulle ge de i utanförskap jobb. Men resultatet blev fler i utanförskap. Arbetslinjens kärna var att de som stod mycket långt från arbetsmarknaden skulle med. Det blev en tumme. Jag känner mig lurad.


Jag ber Anders Borg, Fredrik Reinfeldt och riksdagskandidater runt om i vårt land. Sluta förolämpa de arbetslösa genom att ens antyda ordet bidrag. Det är mina skattepengar som används till att hjälpa människor alla dessa pengar har vi betalat in till olika försäkringssystem och pengarna är min privata egendom. Det är ovärdigt oss att använda ordet bidrag i nedsättande syfte om det som vi byggt solidariskt och tillsammans.


Min prognos är att det kan dröja ända bort mot 2020 innan arbetsmarknaden vänder. Den underliggande tillväxttakten av nya jobb netto är 25 000 över konjunkturcyklarna. Inget har i den arbetsmarknadspolitiska världen framkommit som bevisar att några grundläggande förändringar skett som gör att det skapas fler jobb.


USA-siffrorna häromdagen talar sitt tydliga språk det vänder mycket sakta och bakslagen kommer tätt. Finanskrisens spår går inte ur så lätt och ansvaret vilar tungt på dem som skapade denna kris. Genom girighet tog de brödet ur munnen på vanligt hårt arbetande folk.


Jag säger som Barack Obama vi kan och vi vill. Vi skall inte erbjuda de som arbetar hårt för att få ett nytt jobb samma åtgärder som skapade krisen. Detta är ett viktigt politiskt memento. Börja med att sluta kalla de arbetslösas pengar för bidrag. Skapa åtgärder som ger jobb. Inte teorier utan villkorade jobb. Svenskt näringsliv får gärna lättnader men det är villkorade lättnader som är knutna till nya jobb. Vi har alla en skyldighet nedbringa arbetslösheten till nivåer som speglar arbetsmarknadens flexibilitet. Det innebär arbetslösheten skall spegla den tid man befinner sig mellan två jobb ca 3 - 6 månader det motsvara ca 195 000 arbetslösa.

GÖR NÅGOT NU



Lars-Håkan Halldin



Skrämmande hög arbetslöshet

Källa Dagens Eko

Den positiva trenden på arbetsmarknaden fortsätter och allt färre är inskrivna som arbetslösa vid Arbetsförmedlingen, men det är fortfarande hög arbetslöshet. Det visar Arbetsförmedlingens månadsstatistik för juli.

Det är fortfarande trögt med jobb för många. En av dem är Emeli Al Farhan.

– Jag har sökt jobb efter att jag slutade min kurs i frisörutbildning i förra året vid september-oktober. Jag har sökt allt möjligt, men får inget jobb, säger hon. Emeli Al Farhan, arbetssökande. Foto Sven Grundberg/Sveriges Radio.

Men för många andra arbetssökande har det ljusnat. Faktum är att antalet lediga platser som anmäls till landets arbetsförmedlingar ökar och fler får jobb.

Men fortfarande är 406 000 personer utan arbete om man lägger ihop antalet arbetslösa med dem som var inskrivna i olika program med aktivitetsstöd i juli, blir det totalt 8,1 procent av arbetskraften.

Det är en minskning sedan i juni, men en ökning jämfört med ett år tillbaka. Arbetsförmedlingens biträdande generaldirektör Lena Liljebäck är delat optimistisk.

– Det är en positiv trend på arbetsmarknaden just nu, det finns fler lediga platser som anmäls till arbetsförmedlingar, det är fler personer som får arbete, färre nyinskrivna arbetslösa och färre varslade, men det är fortfarande hög arbetslöshet, säger Lena Liljebäck.

De yrkesgrupper där det blivit lite enklare att få jobb är främst inom byggsektorn, vård och omsorg och även bemanningsbranschen.

De som har det fortsatt trögt är inom de yrkesgrupper där det skett rationaliseringar, som inom verkstadsbranschen.

– De har svårast att komma tillbaka till arbetsmarknaden nu är de som har varit borta från arbetsmarknaden länge, som varit sjukskrivna under lång tid eller som är nytillträdande på arbetsmarkanden som saknar erfarenhet eller har en bristfällig skolunderbyggnad.

– De kanske inte har godkända betyg från grund- och gymnasieskolan, vilket vi tycker är viktigt att man har för att komma in på arbetsmarknaden, säger biträdande generaldirektör Lena Liljebäck.



Av Lars-Håkan Halldin - 9 augusti 2010 09:27


EARLY WARNING


MIN KOMMENTAR

När Riksbanken själva säger att det är dags att binda räntan  gör det. Kolla de olika intervallen  1 - 5 år men till och med tio år kan vara ett intressant alternativ.


Bundna räntor har en fördel du vet vad du skall betala. Vill du vara bombsäker på hur mycket du skall betala lägg upp ett annuitetslån. Moderna kamrer vet nog inte vad det är. Då betalar du ett fast belopp varje månad lika stort under lånets löptid. Det innebär amorteringerngen stiger i propotion till att räntan avtar.


I Riksbankens intervall att reproräntan ökar till 7% innebär det att ett rörligt lån kan braka iväg till 11% ett bundet 8,5 - 9%  Räkna med att huspriserna i ett sådant scenario går rätt ned i källaren.


Jord och skogsfastigheter kommer inte beröras på samma sätt av prissänkningar. Den gamla regeln råder skog och åkermark tillverkas inte längre. Vädrets makter plus att allt mer mark kommer tas i anspråk för biobränslen gör att pristrycket uppåt blir rätt konstant.


Den mest utsatta gruppen blir insatslägenheter och onödigt dyra kontorsetablissimang. Där kommer källarprincipen råda när vi är framme i 2013.


Bankväsendet är välkonsoliderat men prisfall i fastighetsbranchen på låt oss anta över 20% kommer fresta på. Ett hus som kostar 3 milj och tappar 20% är bara värt 2,4% miljoner. En solid kund är väl inget bekymmer men en kund som har svårigheter betala sina lån där måste i varje fall överhypoteket tas upp som en kreditförlust på bankens resultaträkning. Hur många 0,6 miljonersbelopp som helst tål inte bankväsendet.


Jag vill med detta resonemang varna får att det syns ekonomiska Åskmoln i horisonten hoppas de drar förbi


Lars-Håkan


RIKSBANKEN

Aktuell prognos för reporänta, inflation och BNP


DATUM2010-07-01

Inflationstrycket är i dagsläget lågt men bedöms stiga i takt med att konjunkturen stärks. För att klara inflationsmålet på 2 procent och samtidigt få en stabil utveckling i den reala ekonomin behöver räntan successivt höjas mot mer normala nivåer. Vid sitt senaste penningpolitiska möte i slutet av juni beslöt därför Riksbankens direktion att höja reporäntan med 0,25 procentenheter till 0,5 procent. Till bilden hör också att hushållens skuldsättning ökat påtagligt under senare år.


Samtidigt gör den svagare ekonomiska utvecklingen i euroområdet att reporäntan inte behöver höjas lika mycket på längre sikt som i tidigare bedömning. Till normaliseringen av penningpolitiken hör också att de tre lån till fast ränta som gavs ut under 2009 förfaller och inte ersätts av nya lån till låg och fast ränta.


Nästa reporäntebeslut och prognos publiceras den 2 september 2010

Att Riksbanken presenterar sin syn på lämplig utveckling för reporäntan betyder inte att man bundit sig för en viss framtida penningpolitik. Räntebanan är en prognos och inte ett löfte. Precis som med alla prognoser kan prognosen för räntan behöva ändras utifrån ny information om den ekonomiska utvecklingen utomlands och i Sverige och vilka effekter denna kan få för de svenska inflations- och konjunkturutsikterna. 
 
Riksbankens direktion beslutar om reporäntan sex gånger om året. Samtidigt publiceras en prognos för reporäntan, den så kallade reporäntebanan, för de närmaste åren. Beslutet om reporäntan gäller alltid fram till nästa penningpolitiska möte då beslut om reporäntan fattas på nytt. Nästa möte är den 1 september och beslutet offentliggörs dagen efter, den 2 september 2010.


Reporänta med osäkerhetsintervall

Procent, kvartalsmedelvärden


Prognos reporäntan

Inflation

Inflationen mätt med KPI har varit drygt 1 procent under de senaste månaderna och förväntas stiga framöver till en topp på drygt 2,5 procent i början av 2013. Att KPI stiger beror främst på att bostadsräntorna stiger när reporäntan höjs. Inflationen mätt med KPIF, där bostadsräntorna hålls konstanta, är just nu cirka 2 procent. Under det närmaste året väntas KPIF-inflationen avta. Det beror på att företagens kostnader per producerad enhet faller i år samtidigt som kronan väntas bli starkare framöver.


I takt med att konjunkturen stärks stiger företagens kostnader per producerad enhet snabbare. Därför stiger också ökningstakten i KPIF mot slutet av prognosperioden, det vill säga 2012 och 2013, och ökar med cirka 2 procent.


KPI med osäkerhetsintervall

Procent, kvartalsmedelvärden

 KPI-prognos



KPIF med osäkerhetsintervall

Procent, kvartalsmedelvärden


KPIF-prognos


BNP

Sveriges BNP utvecklades oväntat starkt under första kvartalet i år. Det var en bred uppgång i alla de delar som bidrar till BNP. Hushållens konsumtion har stimulerats av den expansiva finans- och penningpolitiken och både hushåll och företag har en mycket positiv framtidstro som håller uppe efterfrågan i landet. 
Världshandeln har vuxit det senaste året och det har lett till att den svenska exporten börjat öka. Framöver väntas världshandeln fortsätta stiga. Det bidrar till en ökad efterfrågan på svenska exportprodukter, vilket också gynnar näringslivets investeringar. Sammantaget innebär detta att aktiviteten i den svenska ekonomin stiger ytterligare. De kommande åren väntas därför BNP växa med i genomsnitt drygt 3 procent per år.


Trots att den svenska tillväxten väntas vara hög framöver kommer det att dröja till mitten av 2011 innan BNP-nivån är tillbaka på samma nivå som före krisen. Att återhämtningen tar så lång tid beror på det kraftiga fallet i slutet av 2008 och början av 2009.


BNP med osäkerhetsintervall

Årlig procentuell förändring, säsongrensade data 


 BNP-prognos

  

Anmärkning och källor till diagrammen

Osäkerhetsintervallen visar det intervall inom vilket reporäntan, infaltionen respektive BNP med 50, 75 och 90 procents sannolikhet bedöms hamna. Intervallen baseras på historiska prognosfel.

Källor: SCB och Riksbanken.

Av Lars-Håkan Halldin - 6 augusti 2010 12:03


MIN KOMMENTAR

Vi kan vara glada att EU-finns de är en garanti för svensk mjölk och svenskt kött. Enligt folkpartiet är det en olönsam och föga klimatsmart produktion som man gör bättre i Polen och Danmark. Mer import och mindre svensktillverkat är folkpartiets paroll. Landsbygden är ett strövområde på semestern i övrigt skall den ligga för fäfot. Bönderna skall med räfsa och höljuga hålla landskapet öppet för stadens flanörer. Befolkningen är tokar som ingår i en pittoresk viltpark. Telefoner, vägar, bredband, mobiltelefoner och infrastruktur mm är väl inte så nödvändigt. definitivt inte skolor för landsbygdens människor är enligt folkpartiet inte bildbara. Landsbygden och jordbruket är till för  för personer som är mindre vetande.

Så ser folkpartietslandsbygds och Jordbrukspolitk ut.

Inom de stora länderna i EU sägar man om Folkpartiets Jordbrukspolitk att det kokats ihop av några överliggare med för mycket rödvin i en källare på något av våra vanligaste Universitet. Enda fördelen med sådana programmakare är att de inte stör någon annan deras skrifter diarieförs men läses av ingen.


Folkpartiets program är ett slag i ansiktet på Centerpartiet. Efter valet om inte Folkpartiet reviderar sina ståndpunkter kan de väl regara ihop med någon anna förslagsvis Sverigedemokraterna!!


Lars-Håkan Halldin

Seniorkandidat till Riksdagen (C)








Folkpartiet har lagt ännu ett program med udden riktad mot landsbygden och jordbruket som de vill göra till strövområde.


Lantbruket är centralt när Folkpartiet presenterar sin syn på naturvård, havsmiljö och biologisk mångfald. Övergödning, skyddad skog och EU:s jordbrukspolitik behandlas i en ny rapport från partiet. 
Folkpartiet slår bland annat fast att gödselskattens återinförande, eller andra åtgärder för att minska övergödningen av Östersjön, bör övervägas om det visar sig att användningen av handelsgödsel ökat markant efter Alliansens beslut att avskaffa skatten. Jordbruket ska bära sina miljökostnader, skriver den arbetsgrupp som gjort rapporten. Lantbruksföretag i för övergödning känsliga områden bör krävas på miljöcertifiering för att få pengar ur landsbygdsprogrammet.
Folkpartiet vill att skogsvårdslagen ses över för att avgöra om det krävs skarpare hänsynsregler. Intensivodling av skog bör inte tillåtas och ett nytt etappmål för skydd av skog bör sättas till 2020. 
EU:s landsbygdsprogram bör utökas med större miljösatsningar på bekostnad av de rena jordbruksstöden. 
Folkpartiet vill påskynda införandet av nya vargar till Sverige för att stärka den inhemska stammen. Fler bin är också viktigt, tycker Folkpartiet.


ATL.nu
info.atl@lrfmedia.lrf.se

Av Lars-Håkan Halldin - 25 juli 2010 14:09

Svenska storbanker får bra betyg i EU:s banktest. 
Alla klarar testet med god marginal, rapporterar TT. 
Finansminister Anders Borg är glad över resultatet - men varnar bankerna för "övermod".

Nästan alla europeiska banker får godkänt i en undersökning som EU genomför för att se hur bankerna klarar kriser. Bara sju banker, bland dem fem spanska, av 91 undersökta klarar inte provet.
Finansminister Anders Borg varnar de svenska bankerna för att ta risker.
- Det är viktigt att de svenska bankerna inte får hybris av resultatet, säger Anders Borg till TT.
Experter förklarar de spanska bankernas misslyckande med att de är involverade i den svajiga fastighetsmarknaden i Spanien.
Banktestet genomförs av kontrollorganet CEBS. Det testar bland annat hur banker klarar dålig tillväxt, fallande börser, högre räntor och stora förluster.





Av Lars-Håkan Halldin - 20 juli 2010 20:08

PUBLICERAT

Höglandsnytt 10 07 13

Vimmeby Tidning 10 07 15  ( C )

Kinda Posten 10 07 15  ( C )

Jönköpingsposten 10 07 23  (ob lib)




Brännelund och Eksjö den 15 juli 2010.


 

Inför hundkörkort


Det förslag som diskuteras att även i Sverige förbjuda kamphundar  som man kommer göra i Danmark är fel. Jag anser det är rasism mot hundar. Problemen med hundar som går till anfall blir inte mindre därför att vissa raser förbjuds. Analyserar du problemet med kamphundar är de feluppfostrade. Ansvarslösa och elaka människor som använder djuren i syften som inte djuret är avsedda för.


Du kan få vilken hund som helst att bli en farlig hund genom att betinga den till detta. Det allvarliga är att det också går och betinga människor till vilddjur bara de får en felaktig uppfostran och präglas på sådant som kan betecknas som psykopati.


Skall vi förbjuda t.ex Schäfern, gråhunden eller andra stora hundar. Självklart inte vi skall förbjuda fel människor att äga hundar dels därför de använder djuren till fel syften och dels för de är olämpliga hundägare.


Ett kamphundsförbud skulle leda till att hundsmugglingen tilltar den är redan ett stort problem. Troligen skulle kriminella grupper tillhandahålla farliga kamphundar till hugade spekulanter.


Att adoptera ett barn får du göra efter noggrann prövning av de sociala myndigheterna. Hundkörkort kunde utfärdas av Kennelklubben med inspektion från länsstyrelsens djurskyddsenhet. Bryter du mot regelverket i hundkörkortet då dras det in och du förbjuds äga hund.


Visst det kommer uppstå komplikationer, svåra gränsdragningar och mycket annat men en hund är en levande varelse som faktiskt har själ och förstånd i större utsträckning än vi förstår. En instängd hund är som en inlåst människa till sist återstår bara ett vilddjur skapat av dem som skulle fostrat med kärlek


Att hantera ett djur krävs både kärlek och prägling. Visst hundkörkort kommer leda till färre hundar. Ägarna som inte godkänns blir sura men ett stort antal olyckliga hundar blir mycket lyckliga.


Vi kräver att kossor skall komma ut i det gröna bete sig naturligt osv. det är ett rimligt krav på hundar också. En bra uppfostrad hund kan gå lös och ledig i alla miljöer en feluppfostrad hund kan det icke. Kan du inte släppa din hund lös då är det inte fel på hunden utan dig. Det är dags för hundkörkort.



Lars-Håkan Halldin

Seniorkandidat till Riksdagen (C)

Brännelund, 575 95 Eksjö

Telefon 0381-401 76 Mobil, SMS och MMS 0708-7 401 76

http://maktentillfolket.bloggagratis.se

 

 

Presentation

Fråga mig

19 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2012
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Min gästbok tyck här


Ovido - Quiz & Flashcards