MIN KOMMENTAR

Bra debatt men det saknades en sak hur konkurrer vi med omvärlden. Så länge de svenska jordbruksprodukterna är närmare 20% dyrare än omvärlden går jordbruket sotdöden tillmötes.

Biobränslena etanol och biogas ger hopp inför framtiden. Grönfoder ensilage och potatisblast, majs är kanske de bästa råvarorna till Biogas jämte gödseln. Gödselbilen som hämtar gödsel till biogasanläggningar blir en lika vanlig syn som mjölkbilen på landsbygden.

Stiger världsmarknadspriserna på spannmål och ris ytterligare  lyfter det hela jordbruksmarknaden till en ny  och bättre lönsamhetsnivå. Det är inte stöden utan marknaden som skall utveckla landsbygden. Vår bygd skall inte vara ett museum.

Läs årets nobelpristagare om system som förhindrar att utbud och efterfrågan  möts. EU:s jordbrukspolitik är ett sådant praktiskt exemel.... varför den på sikt skall fasas ut och marknaden skall betalala kostnaden. Maten i Sverige skall bli 10 miljarder dyrare per år. 1000:- kr per person eller 4000:- per normalfamilj om fyra personer. Finns det politiska modet????

Lars-Håkan Halldin

Jordbruksdebatt på hög nivå

Jämnare stöd till aktiva bönder talade statssekreterare Magnus Kindbom för vid en debatt om framtidens jordbrukspolitik.

Sara Johansson
040-601 64 76
sara.johansson@lrfmedia.lrf.se

MIN KOMMENTAR

Detta har jag varnat för i åratal men varningarna har klingat ohörda. Bostadsbubblan är farlig för Svensk ekonomi. Regeringen sköter statens affärer bra det måste tillstyrkas. Men brister bostadsbubblan då är vi återigen på sluttande plan. Kolla bostadspriserna i tex Florida. De har om jag begriper det rätt mer än halverats. Går det snett måste staten ta till konstgjord andning för att räta upp situationen. Heder åt Lars Nyberg!!!

Lars-Håkan

Vice Riksbankschefen varnar för bostadsbubbla

– Det kan inte fortgå hur länge som helst, men det kan fortsätta ett antal år till. Jag tror inte vi har någon bubbla nu, men jag tror att vi håller på att bygga upp en, säger Lars Nyberg.

När vet vi att vi har bubblan?

– När den har spruckit brukar det visa sig.

De svenska hushållen fortsätter att låna allt mer pengar. Stigande bostadspriser driver på utvecklingen, men också att många väljer att låna för att renovera sitt hus eller sin lägenhet. Och Riksbankens egen statistik visar att utlåningen till svenska hushåll ökade med nästan 9 procent i augusti, jämfört med augusti i fjol.

Och Lars Nyberg drar en parallell till 90-talet.

– Skuldsättningen under 90-talskrisen låg runt 120 procent av disponibel inkomst. Då var vi ganska oroliga. Nu ligger den uppåt 170-180 procent, säger han.

Och Lars Nyberg är inte ensam om att vara oroad över hushållens ökade skuldsättning, det är också Riksbankschefen Stefan Ingves.

Men deras kollega i direktionen, Lars EO Svensson, är av en annan åsikt. Han anser att Riksbanken bara ska fokusera på inflationen, och han har också varit emot de senaste räntehöjningarna.

Fast Lars Nyberg har röstat för räntehöjningarna och han tycker att åtgärder för att dämpa utlåningen, som till exempel Finansinspektionens bolånetak, är bra. För att bara höja eller sänka räntan räcker inte om man vill motverka att bubblor blåses upp.

– Det är inte så lätt att hantera det med räntan, man kanske behöver andra instrument för att göra det. Men man kan inte negligera det. För får man en bubbla som brister, då kommer i alla fall Centralbanken att lastas för det, säger Lars Nyberg.

En klapp på axeln  

En dag bad en lärare sina elever att skriva ner namnen på sina klasskompisar 
på ett papper. Dom skulle sätta ett litet mellanrum mellan varje namn.  

Sen bad hon eleverna tänka på det bästa dom kunde säga om varje person och skriva ner det under namnet. Det tog klassen resten av lektionen att göra det, och när dom skulle gå så lämnade dom sina lappar till läraren.  

På lördagen gjorde läraren en lista till varje elev där det stod vad dom 
andra hade sagt om dom, och på måndagen fick dom den.  

Efter ett tag log eleverna. Är det verkligen sant viskades det. Jag visste 
inte att jag betydde så mycket för någon,   och att dom gillar mig så mycket var dom flesta kommentarerna.  

 
Hon visste inte om dom visade eller diskuterade sina listor med sina  
föräldrar, men det gjorde inte så mycket.  Uppgiften hade haft den effekt, hon hade önskat.  

Eleverna var tillfreds med sig själva och varandra.  
Gruppen arbetade vidare.  

Många år senare blev en av eleverna dödad i Vietnam, och läraren  
deltog i begravningen. Hon hade aldrig sett en militär död i en kista.  

Han såg så fin och vuxen ut. Kyrkan var fylld med alla hans vänner och en 
efter en gick förbi kistan en sista gång.  

Läraren var den sista, som välsignade den döde i kistan.  

När hon står där, kommer en av soldaterna, som var med och bar  
kistan fram till henne. 'Var du Marks lärare?'  

Hon nickade 'ja.'  

Sen sa han: 'Mark pratade mycket om dig'  

Etter begravningen deltog dom flesta av Marks tidigare  
klasskamrater i en sammankomst.  

Marks mor och far var också där, dom ville gärna prata  
med hans tidigare lärare. 'Vi vill gärna visa dig något' sa hans far,  
medans han tog plånboken ur sin ficka.  

'De hittade det här på Mark, då han blev dödad.  
Vi tänkte att du kanske skulle känna igen det här'.  

Han vek försiktigt ut två pappersbitar, papper som tydligen  
hade blivit ihoptejpat, pga. slitage alla de gånger det hade vikts ihop.  

Läraren visste utan att se på papperet, att det var det samma papper, som  
hon hade skrivet alla de fina orden klasskompisarna hade sagt om Mark.  

'Tack för att du gjorde det här' sa Marks mor. 'Som du kan  
se, så var det värdefullt för Mark.'  

Marks kompisar samlades omkring henne, Charlie log snett och  
sa, 'jag har också kvar min lista, den ligger överst på  
skrivbordet hemma.'  Chucks fru sa, 'Chuck ville ha det i vårt bröllopsalbum...'  

'Jag har också kvar mitt, den ligger i min dagbok' sa Marilyn.  

Sen tog Vicky, en annan klasskompis, fram sin plånbok och visade  
sin lista för gruppen, och sa stolt.  

'Jag har den alltid med mig, jag tror att vi alla har våra listor kvar.'  

Då satte sig läraren sig ner och grät. Hon grät för Mark och alla hans 
vänner som aldrig skulle få se honom igen. Men log inom sig, stolt över sin 
gärning. 

De flesta människor i dag uppför sig, som att dom har glömt att  
livet en dag tar slut. Ingen av oss vet när den dagen kommer. Så  
var snäll, berätta för dom du sätter pris på och tycker om, att  
dom är speciella, värdefulla och viktiga. Gör det ofta innan det är för 
sent.  

Ett av sätten att göra det på, är att skicka det här vidare. Om du inte gör 
det så har du missat ännu en chans till att göra något fint för andra du 
värdesätter.  

Om du har fått det här, så är det för att en annan bryr sig om dig,  
samt att det är minst en person som tycker att du är värdefull.  

Skicka det här vidare. Visa att du bryr dig om dina kompisar.  

Kom ihåg, du skördar det du sår. Kom ihåg att du betyder något för någon!  

Hoppas din dag blir bra och speciell för du är värdefull... 

  
 

PUBLICERAT

Höglandsnytt, (2010 09 10)

VISION VETLANDA.......

Tänk tanken när vi om trettio år har en stor snabbtågstation i Vetlanda. där snabbtågen Stockholm-/Kastrup drejar bi – och från Vetlanda också ett snabbspår till Göteborg via Axamo. Det skulle vara en lysande lösning för östra Sverige. Resandeunderlaget där är större än det från Jönköpingsregionen. Västra Sverige åker inte till Jönköping för att ta tåget till Göteborg.

Jag anser att Moderaternas förslag om att flytta järnvägsspåret från Vätterstranden till någon annan plats i staden är vettlöst. Spåren är inte bara en fråga för Jönköpings kommun och dess invånare, den har bäring på hela Sverige.

Vi kan inför framtiden anta att det blir ett snabbspår till Göteborg som tågen kör kanske 250 km på eller mer. En sådan station kan naturligtvis inte ligga i centrum av staden och inte nere vid vattnet. Jönköpings järnvägar liksom Stockholms är en irriterande getingmidja.

Vad Jönköping nu skall göra är att lägga ned resurser på att analysera var och hur en ev. station för snabbtåg skall byggas. Det är många faktorer som skall vägas in förbindelserna mot Värnamo, Nässjö vidare mot Östergötland mm.

Det mest vettlösa vore att i nuläget flytta stationen och sedan komma underfund med att banverket bygger ännu en ny station när snabbspåret kommer.

Till bilden hör att snabbspåret borde dras så det anknyter till Axamo flygplats. Jag tror till skillnad från andra att flyget har en klar framtid. Flygindustrin blir de första att gå över till ett ekologiskt bränsle. Då har flyget bara en kritiker kvar, Miljöpartiet de gröna, som tycker det är farligt att flyga även om planen går på miljöbränslen.

Jag anser att inom en tjugoårsperiod är stationen vid Vätterns strand ett minne blott. Lokalstationen för Jönköping ligger kanske vid A6 medan snabbspåret ligger en bit utanför Jönköping. En möjlig lokalisering för snabbtågstationen kan vara Axamo flygplats då knyter man ihop flyget och tågen.

Som boende i Östra länsdelen så tycker jag man öka kapaciteten på stambanan med ett tredje spår och höja farten till 250 km timman. Nässjö järnvägsstation skall vara Köpenhamn/Kastrup norra. Vi skall checka in på flyget redan i Nässjö.

Det nya stora snabbspåret tycker jag skall byggas så billigt som möjligt: dra det från Linköping ner genom skogen mot Ydre förbi Vetlanda ner mot Malmö/Köpenhamn. Skall spåret ha någon som helst bärighet måste tågen gå via Kastrup/Köpenhamn.

Snälla politiker i Jönköping, ni slipper spåren vid Vätterstranden men det tar lite tid.

LARS-HÅKAN HALLDIN (C)

Seniorkandidat till Riksdagen

Eksjö

Av: Redaktionen

Publicerad: 2010-09-10 12:32:06

LOVAR  SOM RIKSDAGSMAN INFÖRA URSPRUNGSMÄRKNING AV MAT

Jag tänker som riksdagsman motionera om ett speciellt småbrukarstöd till brukare som bor på sin fastighet och den är max 10 ha. Stödet skall vara villkorat till ekologisk produktion, lokal avsättning, GMO-fritt mm.

Jordbruket i Sverige behandlas inte rättvist man försämrar dess konkurrenskraft medvetet för att minska matkostnaderna och öka importen av skräpmat. Det är denna prispress som är grundorsaken till utsugningen av landsbygden. Socialdemokraterna driver denna linje men miljöpartiet håller med.

De stora internationella jordbruksöverenskommelserna i WTO skall vara normgivande för hur EU:s och Sveriges jordbrukspolitik skall utformas. Lagstiftning som diskriminerar svenskt jordbruk i förhållande till övrigt jordbruk i EU skall inte vara tillåten.

EU har antagit en resolution om gemensam djurskyddslag en s.k minimistandard. Svenskt djurskydd skall anpassas till denna nya lagstiftning så långt det är möjligt.

Mat som säljs i Sverige skall vara ursprungsmärkt och spårbar. Leverantörer som inte uppfyller detta krav skall nekas verka på den svenska marknaden. En speciell regel skall införas, att mat som har GMO-produkter i sig eller att kött och mjölk har haft foder som är GMO- modifierat, skall detta anges på förpackningens ursprung.

Jag vill vidare skapa ett generellt märkesskydd för begreppet närodlat/närproducerat. Skall den devisen ha hög trovärdighet så får det inte kallas närodlat om det säljs längre bort än 100 km. Vill man marknadsföra sig längre bort är det ursprungsmärkningen som gäller.

En god förebild hur ursprungsmärkning fungerar är Emå-mejeriets ursprungsmärkning av sina varor. Det är viktigt att framhålla att varor som inte är ursprungsmärkta får säljas men det skall klart framgå på förpackningen att denna vara saknar ursprungsmärkning.

För att klara målet att få all åkermark i produktion bör vi använda lite mer åkermark till biomassa, biodiesel och etanol. Framtidens infrastruktur som bebyggelse, järnvägar mm skall i görligaste mån inte byggas på åkermark.

Kor och nötdjur har idisslat och gödslat i alla tider, det skall inte beskattas (fis- och rapskatt)

Gödseln skall tas till vara som gödning och råvara till biogas

Skog och grödor är de viktigaste koldioxidsänkorna och ett arealstöd bör utgå för detta.

Det innebär att skolor, bensinmackar och annan kommersiell och offentlig service skall utvecklas och finnas kvar. Elledningar, telefonledningar, täckning för mobiltelefoner, bredband, och vägar skall hållas i samma skick som i tätorter. Om så behövs, måste man via kommunernas energibolag garantera detta. Klarar inte bolagen täckning, då övergår rätten till energibolaget som tvångsförvaltar deras brister och låter drakarna betala.

Nya pålagor på jordbruket skall villkoras till att de ger samma lagliga villkor som gäller övriga lantbrukare i EU. Kväveskatten skall inte återinföras.

LARS-HÅKAN HALLDIN (C)                 

Seniorkandidat till Riksdagen

MIN KOMMENTAR

Sent skall syndaren vakna. Detta är helt lysande. Drar igång miljöbilanvändningen, minskar fossilbränslena, ökar bilproduktionen, skapar jobb i de gröna näringarna, tryggar jobben i Svensk bilindustri. Vad mer kan man önska. Etanolen skall självklart med i detta annars är det ännu ett svek mot landsbygden

Nu har man kommit upp ur startblocken och fått upp flåsdet.

Bara att gratulera. Jag vet några som svär det är oljeindustrin men de röstar ju inte på oss så låt dem vara "torsk"

Lars-Håkan



Alliansen enig om ny miljöbilspremie

Elbil Foto: Henrik Montgomery/Scanpix

Dessutom blir den nuvarande skattebefrielsen i fem år kvar. Miljöminister Andreas Carlgren är nöjd med överenskommelsen.

– Vi ska driva Sverige till en absolut miljöanpassad bilpark där vi inte har några utsläpp i framtiden och där vi också gör oss oberoende av bensin och diesel, säger han.

Regeringen införde en miljöbilspremie på 10 000 kronor 2007. Men förra året togs den bort och istället slipper den som köper en miljöbil betala fordonsskatt under de första fem åren.

Samtidigt har alliansen sagt att man ska återkomma i frågan. Men när den borgerliga alliansens arbetsgrupp för miljö och klimat presenterades i somras fanns inte miljöbilspremien med. 

Nu i valspurten kan alltså miljöminister Andreas Carlgren presentera ett gemensamt alliansförslag på 40 000 kronor, vilket är precis det resultat som Centerpartiet hade hoppats på i förhandlingarna. En hög premie för de allra bästa miljöbilarna. Andreas Carlgren berättar vilka bilar det handlar om.

– Det är de elbilar som har de absolut lägsta utsläppen. Det skulle också kunna handla om de allra bästa biogasbilarna om de uppnår den här tekniska nivån.

Du pratar om ett införande 2012, kommer det redan då att finnas fler bilar som klarar de här miljökraven?

– Ja, vi vet redan att det är flera bilmärken som kommer att introducera elbilar vid den tidpunkten. Vi vet också att flera andra europeiska länder kommer att genomföra liknande åtgärder. Vi har ju de här åren sett att det går att åstadkomma en enorm utveckling när vi har gått från 23 000 till 330 000 miljöbilar. Nu vill vi ta nästa stora kliv, säger Andreas Carlgren.

Allianspartierna hoppas nu att det kommer att säljas 5 000 av dessa extra miljövänliga bilar under nästa mandatperiod. I så fall blir kostnaden för skattebetalarna 200 miljoner kronor, men blir miljöbilspremien mer populär så kommer den förstås också att bli dyrare.

Enligt Andreas Carlgren handlar det om att välja morot eller piska för att nå miljömålen. Han säger att regeringen har valt moroten, och han vill inte svara på varför det har tagit så lång tid att komma överens.

– Vi har kommit överens nu, just för att visa väljarna detta val som man står inför.

MIN KOMMENTAR

Många förringar den ekonomiska krisen. Sverige har vi enligt finansminster Anders Borg gjort allt pricis rätt och nu är det skördetid. Kriser ger tex budget underskott, arbetslöshet och låg tillväxt. I Sverige har vi en restpost på 404.000 arbetslösa.

Bara kostnaden för att rulla denna arbetslöshet är i varje fall 225 miljarder. Förädlingsvärdet på de tjänster som inte utförs är 425 miljarder. Den totala kostnade för krisen är ett underskott på 650 miljarder som vi debiterat ut på Svenska folket i form av arbetslöshet och minskade verksamhet i såväl privat som offentlig sektor.

Då är frågan kan vi får en ekonomisk tillväxt som drar arbetslösheten nedåt jag betvivlar det. Jag brukar hävda att 2,25% tillväxt ger netto 25.000 nya jobb per år

varje ytterligare trekvatsprocent ger 25.000 ytterligare jobb. Anders Borg går ut med siffror på att tillväxten skulle bli 4,5% det är han nog rätt ensam om. Men i vilket fall som helst skulle en sådan tillväxt ge  65.000 nya jobb per år och då skulle problemen räta sig på fem år förutsatt att vi inte måste gå igenom ännu en lågkonjunktur.

Nu tror jag inte på Borgs siffror utan att tillväxten stannar på 1,9% jag gör samma prognos som Danske Bank. Jag vill hemskt gärna att Borg får rätt det är bra för mig och hela Sverige. Frågan är gjorde regering tillräckligt för att bryta krisens negativa verkningar. Där gör jag och Krugman samma bedömning man gjorde för lite tragiskt nog. Risken är uppenbar att krisens påtagliga restpost blir massarbetslöshet som kostar Sverige 650 miljarder om året en post som vi inte kan långsiktigt leva med.

När krigsdammat från valet lagt sig måste partierna från höger till vänster sätta sig ned och bekämpa arbetslöheten med åtgärder som biter. Arbetsmarknadspolitik är bra men nu måste ekonomin växa. Det är ingen lätt uppgift fromma förhoppningar om fler företag är inte den rätta politiken utan åtgärder som sätterigång ekonomin så den växer och ger de  400.000 arbetslösa jobb. Det  finns i teorin utrymmer för nästan 40.000 nya företag. Potensialen finns onekligen där men att få stenen att rulla är något knepigare. Att lägga ned RUT är inte något som borde finnas en i tankevärlden. En näringspolitik som gör jobben politiska det innebär du får bara jobba i företag som den sittande regeringen godkänt. Sådant är vettlöst.

Lars-Håkan

Krugman: Vi har bara sett början på problemen

Troligen kommer det att bli värre. De flesta uppgifter vi har just nu, tyder på en bromsad utveckling av ekonomin, säger Paul Krugman.

Det behöver inte nödvändigtvis innebära en krympande bruttonationalprodukt, men det spelar ingen roll. Med en tillväxt på bara en eller två procent, kommer det att innebära ökad arbetslöshet och stora påfrestningar på samhället, säger han.

Enligt Paul Krugman är den haltande återhämtningen ingen överraskning. Han har länge ansett att världens länder satsat alldeles för lite i kampen mot ekonomikrisen. Åtgärderna räckte till att förhindra en ännu djupare kris. Men de räckte inte till för att skapa en riktig återhämtning, säger han.

Det som händer nu är att marknaderna slutligen har upptäckt att pessimisterna hade rätt, säger Paul Krugman.

En längre intervju med Paul Krugman sänds i Godmorgon, världen nu på söndag i P1.