SÅ RÄDDAS LANDSBYGDEN

Wapnö vill uppföra en biogasanläggning, där råvara och förädling finns på samma plats och korna är en ytterligare energikälla, skriver man i ett pressmeddelande. 

De vill röta cirka 35 miljoner liter varav det mesta är gödsel från korna. Och kunna utvinna drygt 5 GWh, varav hälften som elenergi och 2 GWh som värmeenergi. 

Wapnö har lämnat in en ansökan till länsstyrelsen om statsstöd som är en ekonomisk nödvändighet för att kunna anlägga bygget. 
Genom statsstöd, egen insats och lån från konsumenter och företag vill Wapnö finansiera byggnationen. 
- Vi har det traditionella att gå till banken men jag tror att vi kan förmedla via våra mjölkpaket eller på annat sätt till konsumenter och företag under "Biokretsloppslån från konsument och företag med avkastning i natura", säger Lennart E Bengtsson vd på Wapnö AB i en kommentar. 

Han hoppas att 10 000 personer kan låna ut vardera tusen kronor till Wapnö och att de betalar tillbaka genom "naturaavkastning". 
- Likt gamla bondesamhället i mjölkprodukter, upplevelser på gården, julbord, whiskyprovning, el från biogas, konferens eller vad nu långivaren vill ha ut i natura av det som Wapnö erbjuder på marknaden. För dig med 5000 kr i lån till Wapnö skulle du år ett få välja i natura för 6-700 kr. Wapnö har förhoppningar om att komma i gång under våren 2011, säger Lennart E Bengtsson i en kommentar.

MIN KOMMENTAR

Att ha rätt till telefon vart än man bor är en självklar demokratisk rättighet. Ett politiskt krav som är självklart för Centerpartiet. Att Statsrådet "glad i Hatten" inte förstår det är mig obegripligt. Hon kan konstatera att det finns regler som EU eller vem som helst uppfunnit men hennes uppdragsgivare Centerpartiet står för att alla som vill ha telefon på landsbygden skall ha det.

Vill man inte ställa sig bakom detta skall man lämna Centerpartiet som medlem.

Lars-Håkan

MORDET PÅ LANDSBYGDEN

Flyttade till glesbygd, nekades telefon

Frågan om rätten till telefon ska nu prövas i riksdagens konstitutionsutskott. År 2002 antog EU-kommissionen ett direktiv om att alla har rätt till telefon. Nu ska riksdagens konstitutionsutskott granska om det direktivet följs.

Enligt en ansvariga svenska ministern gäller inte den rätten för en person som flyttar till glesbygd. 

”Tillgång till telefon kan vara en fråga om liv och död, men också annars är det svårt att klara sig utan telefon. Tidigare var det en självklarhet, men efter avregleringen av telefonmarknaden verkar inte det att gälla längre, om man granskar uttalanden från regeringen” säger Kurt Kvarnström, riksdagsledamot (S) som nu anmäler saken till riksdagens konstitutionsutskott.

EU-kommissionen slog 2002 fast att medlemsstaterna ska säkerställa att alla medborgare får anslutning till det fasta telefonnätet och att den ”skall tillhandahållas användarna på deras begäran”. Rätten gäller fast telefoni. Regeringen gav Post- och telestyrelsen i uppdrag att se till att direktivet följdes.

I en debatt i riksdagen hävdade ansvariga statsrådet Anna-Karin Hatt (C) att man har rätt till erbjudande om telefoni bara en gång om man är stadigvarande bosatt och folkbokförd på en viss adress. En person som flyttat till glesbygd kunde däremot inte räkna med att få ett abonnemang.

”Och det finns personer som flyttat till glesbygd och nekats fast telefoni. I praktiken blir det då omöjligt att bosätta sig på avsides orter utan mobiltelefoni. Enligt min uppfattning står regeringens tolkning helt i strid med både bokstaven och andan i EU-direktivet och förarbetena till den svenska lagstiftning, som följde på direktivet”, säger Kurt Kvarnström.

Av: Redaktionen

Publicerad: 2010-12-02 19:30:34

Bensinförsäljningen sjönk i oktober

19 november, 2010 10:30 Pressmeddelanden

Försäljningen av bensin sjönk i oktober, medan försäljningen av diesel och E85 steg. Försäljningen av eldningsolja sjönk mot oktober månad föregående år, men steg ackumulerat. Allt enligt preliminär statistik från Svenska Petroleum Institutet SPI.

Bensinförsäljningen för oktober uppgick till ca 366 200 m3. Det är en nedgång med ca 34 000 m3 eller ca 8 %. Den ackumulerade försäljningen uppgick till ca 3 839 000 m3, en nedgång med ca 7 %.

Försäljningen av diesel var i oktober ca 450 400 m3. Det är en ökning med ca 13 800 m3 eller ca 3 % gentemot samma månad föregående år. Den ackumulerade försäljningen av diesel omfattade ca 4 238 300 m3. Det är en uppgång med ca 268 200 m3 eller ca 7 % gentemot förra året.

E85 försäljningen uppgick till ca 17 800 m3. Det är en ökning med ca 1 200 m3 eller ca 7 %, i jämförelse med 2009. Ackumulerad försäljning uppgick till ca 171 300 m3. Det är en uppgång med ca 1 200 m3 eller ca 22 % gentemot föregående år.

Ulf Svahn, VD SPI säger ”- Dieselförsäljningen ökar. Det är en signal vi sett tidigare om en något bättre ekonomi och större aktivitet i transportsektorn”.

Eldningsoljeförsäljningen uppgick i oktober till ca 76 100 m3. Det är en nedgång på ca 17 % gentemot samma månad föregående år. Den ackumulerade försäljningen var ca 800 200 m3, en uppgång på ca 8 %.

Alla siffror enligt preliminär statistik från Svenska Petroleum Institutet

En replik på Halldins domedagsprofetior

Lars-Håkan Halldin (C) skriver några domedagsprofetior om landsbygdens dystra framtid (Höglandsnytt 11/11). Halldin tecknar i sot och aska. De dråpslag mot landsbygden Halldin målar upp ser han inga konstruktiva sätt att lösa.

Jag tycker det är viktigt att arbeta för att svensk landsbygd ska fortsätta vara vital och levande. Det gör man bäst genom att hitta nya möjligheter och förutsättningar för boende, kommunikation och sociala sysselsättningar.

Jag har nyligen lagt en motion till riksdagen om hur landsbygd ska än mera ges förutsättningar att leva. Där problematiserar jag bland annat svårigheterna kring kommunernas möjlighet att driva byskolor med vikande elevunderlag. Dystra domedagsprofetior gör ingen skillnad. Bättre då att staten skapar flexibla regelverk för friskolor. Så länge kvaliteten garanteras vill jag se att kommunerna ges ökade möjligheter att skapa flexibla lösningar för skolan. När det gäller Aneby vill jag vara tydlig med att de skolor som nu finns i Sunhult, Vireda och Aneby ska finnas kvar, lika så förskolor på de på de platser som finns idag, vi behöver snarare flera och då vill jag uppmuntra t.ex utnyttjandet av barnomsorgspengen.

Likaså tog jag upp infrastrukturens betydelse för en levande landsbygd i motionen. Bland annat skriver jag om att det offentliga ska stimulera drivkrafter som finns, stödja engagemang och kompetens hos enskilda, föreningsliv och företag. Halldin berör min fråga till infrastrukturminister Anna-Karin Hatt. Svaret från ministern utgår från dessa drivkrafter, men stryker också under de täckningskrav som formulerats för områden där marknadskrafter har svårare att nå fram. Halldin kan vara säker på att jag kommer att fortsätta bevaka frågan.

Halldin levererar en svårslagen och långsträckt svada. Få eller inga motförslag ges dock av Halldin. Emellertid tror jag att det finns många olika konstruktiva sätt att fortsatt arbeta för en levande landsbygd. Sverige består av landsbygd såväl som tätort, det ska vara lika fantastiskt att bo och leva var som. Det är något jag arbetar oförtrutligt för som kristdemokratisk riksdagsledamot.

IERENE OSKARSSON

Kristdemokratisk riksdagsledamot

Av: Redaktionen Höglandsnytt

LANDSBYGDEN ÄR DÖD, LEVE LANDSBYGDEN

Dråpslagen mot landsbygden duggar tätt. I dagens tidning kan vi läsa att Swedbanks Bankkontor i Bodafors och Forserum läggs ned. Om kamrerskan i Nässjö varit hederlig hade hon sagt "vi lägger ned för vi inte tjänar tillräckligt med pengar".

Sedan kunde hon väl erkänna en sak till: detta är en markering. SwedBank är inte längre småspararnas kamporganisation och bank. Ni med små inkomster och mycket transaktioner, sök er till en annan bank om det nu finns någon!

I går läste vi om minskad befolkning på Höglandet vilket hotar infrastrukturen som skolor, åldringsvård, järnvägar och mycket annat.

I Dagens Eko rapporteras att taxi verksamheten i gles- och på landsbygd är obefintlig. Det är så illa att chaufförerna från långväga bolag inte vågar sig ut nattetid. Det är för farligt köra på landsbygden där vägarna är okända.

GPS navigatörerna har inte med landsbygdens vägnät - där bor väl ingen mer än älgen och någon förvirrad som ändock inte åker taxi, möjligen färdtjänst. Det är så man ser på oss.

Telias strukturplan fortsätter. Bort med kopparnäten, in med fastmobil telefon. Alla vet att stora delar landsbygden ligger i radioskugga, om inte annat för att den omgivande granskogen begränsar radiovågornas rörelser.

Bredbanden byggs inte ända fram. Det är som att försöka livrädda med för kort rep. Det som fattas får du klara själv.

Jag ser också ett annat övergrepp på landsbygden: nedläggningen av bensinmackar. Jag respekterar bolagen för att de av ekonomisk skäl lägger ned en bensinmack men när de saboterar nyetableringar av en mack genom att inte betala hyror och inte återställa så man kan uppföra en ny mack, då handlar det om regelrätt våldtäkt mot landsbygden.

Irene Oskarsson (KD) har frågat den nya infrstrukturminstern fru Hatt om vi ”hatt” telefon på landsbygden och hur den skall gestaltas i framtiden. Ministern läser tafatt innantill i några avtal och svarar klämkäckt att ”det skall marknaden sköta”. Vi som bor och älskar landsbygden nöjer oss inte med sådana svar. Det borde Irene Oskarsson heller inte gjort.

Irene Oskarsson är ju å andra sidan inte helt okänd som föga landsbygdsvänlig. Hon kunde ju istället för att fråga ministrar se till att skolan i som Askeryd hade blivit kvar.

Jag frågar hur skall det gå med daghemmet och förskolan i Haurida. Troligen samma väg som kopparnätet. Nedlagt. Det finns barnomsorg några mil bort. Fyra mil extra körning innan man kan börja åka till jobbet. Hur dum får man bli som politiker ,om man tror att folk bor kvar på landsbygden under de premisserna.

Läste även i bladen att skatten i Aneby måste höjas. Det är ytterligare ett dråpslag mot landsbygden. Anebys västra områden är attraktiva inflyttningsområden för folk som tröttnat på dyra lägenheter, hus och avgaser i Jönköping men skattens storlek är den viktigaste faktorn när man väljer ny bostadsort. Höjs skatten fyrtio öre, då stannar inflyttningen av helt och ökad utflyttning blir följden.

Mitt älskade centerparti som var det enda som talade med landsbygden på landsbygdens vis är under fanflykt bort från landsbygden och glesbygden.

Det är storstad och centralort som gäller. Devisen som moderaternas gruppledare myntade för några år sedan hänger som en våt filt över riksdagen. Folket på landsbygden ”är mindre smarta än vi i stan, dem bryr vi oss inte om”. I ett avseende har hon rätt. Vi är inte så smarta, vi profiterar på nollåttorna, vi är karl för vår hatt. Dessutom har vi som regel att göra rätt för oss.

LARS-HÅKAN HALLDIN (C)

Oberoende Centerpartist

Av: Redaktionen Höglandsnytt

Ur Expressen den 2010 11 24 ob lib

Krisen på Irland hotar Sveriges bopriser

Krisen på Irland och i andra europeiska länder hotar Sverige. 
Räntorna kan drivas upp och exporten falla. Dessutom är det bubbelvarning på svenska bostadspriser. 
- Troligen kommer bostadspriserna i Sverige att falla lika kraftigt som i Danmark där folk nu tvingas amortera på sina lån, säger Pär Magnusson, nordisk chefsanalytiker på Royal Bank of Scotland.

24 november 2010 Irländska Susan: "Finns inte en chans att köpa lägenhet"

2 BLOGGINLÄGG LÄNKAR TILL ARTIKELN

Greker, irländare och portugiser

En timma sedan Rädda Sverige, nu!

Eurokrisen pressar demokratin

Ungefär en dag sedan Mats Engström

Twingly bloggsök

• 1

 ›

I Sverige har bostadspriserna rusat i höjden med hela 116 procent på tio år.
Det är lika mycket som i Spanien och betydligt mer än på krisdrabbade Irland där priserna stigit med 34 procent sedan år 2000, enligt SEB.
- Bostadspriserna är definitivt en risk i svensk ekonomi. Sedan 1996 när priserna bottnade har svenska bostadspriser stigit mest i västvärlden, säger Pär Magnusson.
På Irland byggde man nya bostäder i stor skala innan bostadsprissbubblan exploderade och utlöste krisen.
 

"Räknar med 20 procent"

- I Sverige håller bostadsbristen upp priserna. Dessutom har Sverige haft en bank- och fastighetskris på 90-talet som vi lärde oss mycket av, säger Bengt Hansson, analytiker på Statens Bostadskreditnämnd.
Kommer bostadspriserna att falla i Sverige?
- Ja, vi räknar med prisfall på 20 procent, säger Hansson.
Men det är inte säkert.
- Fortsätter bostadspriserna i Sverige att stiga med 5-10 procent per år så får vi en bostadsbubbla som spricker förr eller senare. Men läget är inte akut, säger Jan Häggström, chefsekonom på Handelsbanken.
Enligt EU:s stresstest av Europas banker i somras så har de svenska storbankerna låg kreditexponering mot krisländerna i Europa och anses ha god kapitalstyrka.
 

Kan tvingas skära ner

Sveriga har också starka statsfinanser.
- Men vi kommer ändå inte att vara opåverkade av krisen i Europa. Krisländerna kommer att tvingas genomföra tuffa sparprogram och det kommer att slå mot svensk export, säger Pär Magnusson.
Han påpekar att Sverige exporterar mer till krisdrabbade Portugal, Irland, Italien, Grekland och Spanien, än till Kina, världsekonomins nya motor.
Försämras den svenska exporten kan exportföretagen tvingas till nedskärningar så att arbetslösheten ökar i Sverige.
- Ränteoron i Europa kan också driva upp räntorna i Sverige, säger Pär Magnusson.
Det handlar om en riskpremie av samma typ som slog till på finansmarknaden efter Lehman Brothers-kraschen hösten 2008. Då chockhöjdes de rörliga boräntorna upp till nära 7 procent på kort tid.
 

 

Av Johan Wallqvist 
johan.wallqvist@expressen.se

MIN KOMMENTAR

Jag delar Bohmans oro. Krisen kan snabbt vara i Sverige om fastighetspriserna börjar sjunka oroväckande mycket. Om bankerna måste ta nya säkerheter och kräva extraamorteringar då är krisen ett faktum. Bara amorteringskravet på kanske 2,5 % räcker för att sända fastighetspriserna med dagens mått mätt ned i källaren. Självklart kommer de stora bankerna som finansierar bostadsmarknaden och mäklarna förneka krisen. Snarare kommer man elda på än mer med lockpriser och belåning upp till 100 %. Ansvaret i finansindustrin har ännu inte infunnit sig. Istället för liberala marknadsåtgärder krävs styrning och ramplanering som tyvärr går ut över systemets flexibilitet och anpassningsförmåga. Skattebetalarna kan inte gå in gång efter gång och rädda fjuniga finansvalpar.

Lars-Håkan Halldin ©

Oberoende Centerpartist

Brännelund, 575 95 Eksjö

Telefon 0381-401 76 Mobil, SMS och MMS 0708-7 401 76

Handelsbanken, med vd Pär Boman i spetsen, rustar för sämre tider. "Fenomenet som vi ser kan komma att förvärras", säger han i en intervju med Dagens Industri.  Krisen är inte övHer. Det värsta kan mycket väl ligga framför oss. 

Den varningen utfärdar Handelsbankens vd Pär Boman.  Boman stor oro för den befintliga krisen på Europas kapitalmarknader, påeldad av situationen på Irland. – Vi är vaksamma, förbereder oss och tar höjd för en situation där spänningarna inom euroområdet blir så starka att det finns anledning att vara preparerad.

I det ligger naturligtvis att problemen på Irland måste lösas, säger han till DI. Han syftar på de starka finansiella obalanserna mellan de europeiska länderna, där Tysklands export går starkt medan Irland, Spanien och inte minst Grekland brottas med gigantiska statsfinansiella problem. Ett av problemen, enligt Boman, är den gemensamma valutan. – Har man en svag ekonomi kan man devalvera, som Sverige har gjort. Nu ger valutan inte draghjälp till Europa, säger han till DI.

Boman varnar också för att kapitalmarknaderna kan bli överbelastade när både företag och stater står på tur för att få lån. Men Handelsbanken har, enligt Boman, läget under kontroll. Handelsbanken tog redan i januari 2007 höjd för den stundande finanskrisen, och är den enda bank som inte tog emot statliga pengar eller genomförde någon nyemission under 2008 och 2009. – Vi såg tecken som gjorde att vi började bygga upp extra likviditet på Riksbanken och hos andra centralbanker, säger han till DI. E24

MIN KOMMENTAR!

Bankerna har förorsakat denna kris själva. Man måste ifrågasätta hela banksystemets funktion och brist på ansvarstagande. Först har vi finanskrisen, sedan efterverkningarna i Grekland, Portugal, Irland....Italien.... Belgien.

Kanske Michael Wolf skall ta sig en liten funderare. Ett bostadslån på 2 miljoner viket inte är ovanligt skall amorteras med 2,5 % enligt honom det är faktiskt 50 000 och sedan en ränta på 5 % det är 100 000 till en sammanlagd månadskostnad på 11 000 kr. Den genomsnittliga inkomsten i Sverige är ca 25 000 kr i månaden. Vad "Wolfen" säger är att du som befinner dig under snittet skall inte ha en bostad eller vad. Just snygga bankdirektörer.

Vad Wolfe förtiger är att nästa kris i bankerna står och knackar på dörren den också orsakad av ansvarslösa bankkamrer. Man har lånat ut för mycket till för dyra hus.

I USA där hus som kostat en miljon att uppföra säljs för 25 000 kr. Det behöver inte bli så i Sverige men bankerna tillsammans med fastighetsmäklarna har bara låtit det hela fortlöpa och nu står vi inför en ny kris eller att dra hårt i den ekonomiska handbromsen. Det vill säga sakta och balanserat realt sänkta fastighetspriser under de närmaste tio åren.

Tyvärr tror jag bankerna är för "triggar happy" de orkar aldrig med utan åker heller första klass mot undergången i sann liberal ekonomisk  anda.....

Lars-Håkan

Expressen den 2010 11 16

Lånefesten fortsätter - trots nytt lånetak och stigande räntor. 
Svenska hushåll har i höst lånat rekordbeloppet 53 miljarder kronor. 
- Vi måste diskutera amorteringskrav i Sverige om inte ökningstakten avtar när det gäller privatpersoner skuldsättning, säger Swedbanks koncernchef Michael Wolf till Expressen.

Michael Wolf har precis ridit ur stormen i Baltikum där Swedbank hängde mot repen innan de massiva kreditförlusterna kunde kontrolleras.
Nu tornar orosmolnen upp sig på hemmaplan för alla banker.
- Jag känner mig orolig för att ökningstakten inte avtar när det gäller privatpersoners skuldsättning, säger Michael Wolf.
Svenska hushåll lånade hela 53 miljarder kronor under det senaste kvartalet, vilket är nytt rekord, enligt SCB.
Det är framförallt i storstäderna som skulderna växer lavinartat i takt med mäklarnas lockpriser och budgivningar. Där är det inte ovanligt med bolån på 5-6 miljoner kronor.
Med stigande räntor ökar räntekostnaderna snabbt med så stora lån. Blir dessutom en låntagare sjuk eller arbetslös kan det bli svårt att klara av ränteutgifterna.

Efterlyser en ny kultur

Michael Wolf efterlyser nu en ny amorteringskultur i Sverige där det ska löna sig att amortera och att ta mindre risk med sina bolån.
- Det är bra med kunder som amorterar på sina bolån, det är ett bra sparande. Redan i mars 2009 var vi oroliga för att svenska hushålls skuldkvot (lån i förhållande till disponibel inkomst) låg på rekordhöga nivåer i ett läge där Sveriges BNP föll med 5 procent. Vi lyfte då frågan om belåningsgrad och amortering och tycker att det har lett fram till en bra diskussion och sedermera en reglering, säger han.
Men finansinspektionens nya bolånetak har ännu inte avskräckt bolånetagarna. Inte heller riksbankens räntehöjningar.
- Utvecklingen är oroande, sa riksbankschefen Stefan Ingves vid en utfrågning i riksdagens finansutskott i fredags.

Varnar för skuldberget

Han har varnat för att hushållens skuldberg kan leda till obalanser i svensk ekonomi.
- Man ska ta risken på allvar. Framför allt eftersom kreditexpansionen varit fyra gånger högre än den ekonomiska tillväxten i Sverige sedan år 2000, säger Michael Wolf.
SCB misstänker att rekordutlåning i höst beror på att många skyndade sig att köpa bostad innan bolånetaket trädde i kraft den 1 oktober.