DYR MAT

Vi har nu i jordbruksproduktionen i världen kommit till det bästa av alla tillstånd världsmarknadslagren är i stort borta, maten produceras just in "rigth time", skattebetalarna bidrager med mycket små belopp till jordbruksproduktionen. Lyckan är med andra ord fullständig.

Många ställer sig frågan i hägnet av naturkatastrofer vad är det som sker. Ja den frågan är berättigad en hel del av skördar, djur med mera försvinner. Den stora förändringen av matmarknaden är att matens råvaror görs om till värdepapper. När bonden skall så styrs sådden av priset på spannmålspapper. Vad kostar ett värdepapper den dag han skall skörda. Är priset lågt blir sådden därefter.

Mjölk-, nöt- och fläskmarknaden styrs efter samma principer. Det som skett nu är att samtliga priser på socker, ris, soja, vete och torrmjölk mm ligger över de politiska garantinivårena interventionspriserna. Det går inte in några skattepengar i produktionen.

Priset i butik består inte längre av någon konsument subventioner man betalar maten vad dess råvaror kostar på världsmarknaden. En del nationalekonomer som tänkte med fötterna rodnar idag för att alla deras ekonomiska ekvationer var fel och det visste de. Att få bort jordbruksproduktion och styra över till industriproduktion var ett övergripande mål för dem.

Det stora problemet på matmarknaden är varken naturkatastrofer eller värdepapper. Det är den ekonomiska tillväxten. Hur vi vrider och vänder befinner vi oss i en cykel av ekonomisk tillväxt som omfattar stora delar av Europa Asien och Afrika.

Efterfrågan på mat ökar inte mycket men tillräckligt mycket för att jordens matproduktion inte skall hänga med.

Man brukar säga äter Kinesen två ostskivor om dagen finns det inte mjölk i hela världen till det. Det är ett talesätt som beskriver situationen väl.

 Framtiden blir mycket kärv med fortsatt stigande priser. Indien har för närvarande 18 % matinflation det kan de inte leva med långsiktigt.

Som på alla finansiella marknader måste man göra troligt genom förtroendeskapande åtgärder att det finns köpkraft till en ökad matproduktion för att matproduktionen skall öka. Med dagens elektroniska system möts utbud och efterfrågan på den nivå som det finns köpkraft. Risktagandet i matproduktionen minimeras man intecknar hela kostnadsmassan i produktionen. Priserna på de globala matmarknaderna är de priser som konsumenter med köpkraft förmår att betala.

Kåkstädernas fattiga blir ett akut problem för politikerna… Tunisien är ett typexempel där matbristen håller på att blåsa bort hela det politiska etablesimanget. Vågen sveper över hela arabvärlden. Nu kan man se Allah är rätt maktlös när matguden kräver sin tribut.

Hotet mot matförsörjningen i Afrika är korruptionen. Att få sälja spannmål kräver ofta 10 – 12 nya tillstånd med efterföljande muta varför maten aldrig når konsument. I många länder finns det gränsskydd som förhindrar export till landet i ifråga. Staten där vill tjäna pengar på importerad mat.

Kan man komma överens i WTO ja på sikt. WTO är lika fastkört som FN:s klimatkonferens. De som skor sig på stödsystemet i de fattiga staterna ger inte med sig så lätt. Chicago börsens framtida utveckling som prissättare på jordbrukets råvaror är viktigare än WTO.

Världens jordbruksområden de stora förfallna jordbruksområdena i Afrika den mongoliska stäppen i Kina måste odlas upp.

Min slutsats lyssna inte på falska ekonomiska profeter utan dem som har sakkunskap i ämnet. Vi har låtit jordbrukspolitikens förfalla under tjugofem år. Hade vi byggt in kunskap och insikt i jordbrukspolitiken då hade inte världen stått inför dagens problem. De som tyckt att bönder är en konstig människoart i grön keps de bär huvudansvaret för att folket i kåkstäderna svälter. Mat kan alla få men alla kan inte betala det är det som är problemet.

Lars-Håkan Halldin ©

Oberoende Centerpartist

Brännelund, 575 95 Eksjö

Telefon 0381-401 76 Mobil, SMS och MMS 0708-7 401 76

http://maktentillfolket.bloggagratis.se

MIN KOMMENTAR

Detta positiva miljöarbete bör vägas in i Sveriges miljöpolitik. Bönderna bör ersättas för detta arbete. Binder man mer CO2 då ökar arealersättningen. Böndernas utsläpp från traktorer, kossor grisar och gödsel bör räknas av mot den gröna biamassa som produceras på gården. Inte nya pålagor på bönderna som miljöpartiet, Soc dem och Moderaterna vill lägga på dem.

Lars-Håkan Halldin

Oberoende Centerpartist

BÖNDERNA DE STORA MILJÖARBETRAN I SVERIGE

15 skogsägare i Övertorneå fick på onsdagen ta emot diplom för att de är med och skapar en framtida global modell med ökad tillväxt och ökad koldioxidbindning i skogen. Foto: Lars Pekka.

Totalt binder de 15 skogsägarna i Övertorneå 2 671 ton koldioxid på en yta av 170 hektar yngre och medelålders skogar. Sveaskogs marker ingår också i projektet. Mätningarna från deras försök har dock inte utvärderats ännu.

- En uppskattning visar dock att alla personbilsägare i Övertorneå kommun kan köra sina bilar med gott klimatsamvete under 3,5 år om man räknar in både de privata och Sveaskogs provytor, säger utvecklingsledaren Peder Nilsson, Kalix Naturbruksgymnasium. 

Klimatsmart skogsskötsel innebär att skogsägarna sköter skogen intensivt genom att odla ny skog, gödsla ungskog och röja efter en ny modell. Tillväxten ökar kraftigt och därmed fotosyntesen. Vid ökad fotosyntes ökar också upptaget av koldioxid från atmosfären.

Gruvbolaget LKAB köper utsläppsrätterna från projektet av både Sveaskog och de privata skogsägarna.
- Vi vill få fram affärsmässiga lösningar för inköp av utsläppsrätter från naturliga lokala processer, säger Anders Lundkvist, miljöchef vid LKAB. Kan vi dessutom bidra till att stärka skogsbruket och skogsindustrin i vår region så blir det ju en verklig win-win situation.

Pengarna från LKAB bekostar gödslingen till hälften. Och gör gödslingskalkylen ännu mera lönsam.
- Det här ger möjligtet till skogsägarna framgent att genom aktiv skogsskötsel helt enkelt kunna tjäna pengar på koldioxidsänka, säger Leif Hannu.