LANDSBYGDSPOLITIKEN ÄR DÖD…..

Genmäle till riksdagsledamoten Irene Oskarsson KD

Jag skrev om de problem som är faktiska på landsbygden och avfärdades på ett arrogant sätt av Irene Oskarsson KD.  Hon kan inte ens läsa innantill i Smålandstidningen att bankkontoren i Bodafors och Forseruml läggs ned. I och med detta försvinner en del av landsbygdens kapitalförsörjning. Man pekar med hela handen i Forserum och Bodafors skall du inte bo.

Två dagar tidigare kom befolkningssiffror som pekar på att Höglandet tappar närmare ett tusen invånare och att det på en tioårsperiod betyder att befolkningen på Höglandet minskar med kanske ända upp till femtontusen personer. Tom underlaget att ge ut Smålandstidningen på Höglandet omöjliggörs.

Sjukhusstrukturen kan inte upprätthållas Eksjöklinikerna blir mer en utvidgad vårdcentral som skall konkurrerar med övriga vårdcentraler. Går vi samman med Östergötland i en region är Eksjöklinikerna nedlagda.

Underlaget för järnvägar, polisväsende, domstol och Eksjö Garnison försvinner.  Allt medan Irene Oskarsson pratar i allmänna ordalag och att förutsättningarna skall förbättras för landsbygden men vad som skall göras det tiger Fru Oskarsson om som muren.

I Eksjö kommuns södra del vet vi att vi inom en femårsperiod står utan telefonförbindelser Telia river kopparnätet och tillhörande telefonstationer det ersätts med fasttelefoni om du är kund hos Telia. Bredband fungerar inte över fasttelefon.

Med fastmobilsystemen kan man inte bedriva handel därför att kortläsare över telefonnätet inte kan operera över mobilnätet.

Resultatet för oss på landsbygden  är att vi måste själva finansiera bredbandet ända fram det kan kosta mig tolvtusenfemhundra för att kunna ha telefon och dator. Jag inser att fru Oskarsson glädjer sig att det blir dyrt för mig då kanske jag skriver lite mindre och förargar makthavre lite mindre.

Bensinmackar läggs ned folk får köra långa sträckor släppa ut koldioxid. Värst av allt är att bensinbolagen har en mycket raffinerad teknik bygger du upp en liten mack får du inte köpa raffinerad bensin i kvantiteter under en miljon liter för då är inköpspriset högre än försäljningspriset.

Jag vill ha en progressiv landsbygdspolitik där man vänder på kuttingen. Konkret skulle det inneburit att man kör barnen från Aneby centralort till Askeryd skola och bygger ut skolan där.

Jag vill att staten tar över landsbygdens elnät och telefonnät. Det är en jämlikhetsfråga att även om man bor Brännelund och inte behagar makthavarna skall man ha ström, vatten avlopp och telefoni på lika villkor.

Jag tycker man skall starta ett statligt telegrafbolag igen med huvuduppgift att försörja landsbygden med telefoni och bredband. Jag är heller inte främmande för ett statligt oljebolag som säljer biogas, etanol, diesel och bensin till rimliga priser på landsbygden. Ett stort oljebolag skulle kunna handla upp råbensin till billiga priser.

Ska en utbyggnad av biogas och andra alternativ ske måste det till resurser som finansieras via bl.a EU och svenska staten.

Jag vill ge landsbygdens innevånare en skatterabatt på tre till fem kronor per skattekrona ett s.k "landsbygdsavdrag" istället för jobbskatteavdrag. Med landsbygd definieras då att bo utanför en tätort som är större än 3000 invånare.

Den allra viktigaste åtgärden är att barnen skall redan från tidig ålder vänja sig vid att skolor, dagis och andra aktiviteter finns på landsbygden  med modersmjölken lär sig  man åker från staden till landet.

Vill också slutligen satsa på ett stöd för småjordbruk som är mindre än tio ha om de uppfyller regler som GMO-fritt, ekologsikt, närproducerat.

Vad kostar allt detta ja runt femtio miljarder dyrt säger du som läsare men när t.ex jobbskatteavdraget genomfördes som kostar ca sjuttio miljarder om året sa inte Irene Oskarsson flaska om kostnaderna trots att hon uppbär sk aktivitetsstöd som kallas riksdagsarvode.

Lars-Håkan Halldin ©

Oberoende Centerpartist

Brännelund, 575 95 Eksjö

Telefon 0381-401 76 Mobil, SMS och MMS 0708-7 401 76

http://maktentillfolket.bloggagratis.se

En replik på Halldins domedagsprofetior

Lars-Håkan Halldin (C) skriver några domedagsprofetior om landsbygdens dystra framtid (Höglandsnytt 11/11). Halldin tecknar i sot och aska. De dråpslag mot landsbygden Halldin målar upp ser han inga konstruktiva sätt att lösa.

Jag tycker det är viktigt att arbeta för att svensk landsbygd ska fortsätta vara vital och levande. Det gör man bäst genom att hitta nya möjligheter och förutsättningar för boende, kommunikation och sociala sysselsättningar.

Jag har nyligen lagt en motion till riksdagen om hur landsbygd ska än mera ges förutsättningar att leva. Där problematiserar jag bland annat svårigheterna kring kommunernas möjlighet att driva byskolor med vikande elevunderlag. Dystra domedagsprofetior gör ingen skillnad. Bättre då att staten skapar flexibla regelverk för friskolor. Så länge kvaliteten garanteras vill jag se att kommunerna ges ökade möjligheter att skapa flexibla lösningar för skolan. När det gäller Aneby vill jag vara tydlig med att de skolor som nu finns i Sunhult, Vireda och Aneby ska finnas kvar, lika så förskolor på de på de platser som finns idag, vi behöver snarare flera och då vill jag uppmuntra t.ex utnyttjandet av barnomsorgspengen.

Likaså tog jag upp infrastrukturens betydelse för en levande landsbygd i motionen. Bland annat skriver jag om att det offentliga ska stimulera drivkrafter som finns, stödja engagemang och kompetens hos enskilda, föreningsliv och företag. Halldin berör min fråga till infrastrukturminister Anna-Karin Hatt. Svaret från ministern utgår från dessa drivkrafter, men stryker också under de täckningskrav som formulerats för områden där marknadskrafter har svårare att nå fram. Halldin kan vara säker på att jag kommer att fortsätta bevaka frågan.

Halldin levererar en svårslagen och långsträckt svada. Få eller inga motförslag ges dock av Halldin. Emellertid tror jag att det finns många olika konstruktiva sätt att fortsatt arbeta för en levande landsbygd. Sverige består av landsbygd såväl som tätort, det ska vara lika fantastiskt att bo och leva var som. Det är något jag arbetar oförtrutligt för som kristdemokratisk riksdagsledamot.

IERENE OSKARSSON

Kristdemokratisk riksdagsledamot

Av: Redaktionen Höglandsnytt

LANDSBYGDEN ÄR DÖD, LEVE LANDSBYGDEN

Dråpslagen mot landsbygden duggar tätt. I dagens tidning kan vi läsa att Swedbanks Bankkontor i Bodafors och Forserum läggs ned. Om kamrerskan i Nässjö varit hederlig hade hon sagt "vi lägger ned för vi inte tjänar tillräckligt med pengar".

Sedan kunde hon väl erkänna en sak till: detta är en markering. SwedBank är inte längre småspararnas kamporganisation och bank. Ni med små inkomster och mycket transaktioner, sök er till en annan bank om det nu finns någon!

I går läste vi om minskad befolkning på Höglandet vilket hotar infrastrukturen som skolor, åldringsvård, järnvägar och mycket annat.

I Dagens Eko rapporteras att taxi verksamheten i gles- och på landsbygd är obefintlig. Det är så illa att chaufförerna från långväga bolag inte vågar sig ut nattetid. Det är för farligt köra på landsbygden där vägarna är okända.

GPS navigatörerna har inte med landsbygdens vägnät - där bor väl ingen mer än älgen och någon förvirrad som ändock inte åker taxi, möjligen färdtjänst. Det är så man ser på oss.

Telias strukturplan fortsätter. Bort med kopparnäten, in med fastmobil telefon. Alla vet att stora delar landsbygden ligger i radioskugga, om inte annat för att den omgivande granskogen begränsar radiovågornas rörelser.

Bredbanden byggs inte ända fram. Det är som att försöka livrädda med för kort rep. Det som fattas får du klara själv.

Jag ser också ett annat övergrepp på landsbygden: nedläggningen av bensinmackar. Jag respekterar bolagen för att de av ekonomisk skäl lägger ned en bensinmack men när de saboterar nyetableringar av en mack genom att inte betala hyror och inte återställa så man kan uppföra en ny mack, då handlar det om regelrätt våldtäkt mot landsbygden.

Irene Oskarsson (KD) har frågat den nya infrstrukturminstern fru Hatt om vi ”hatt” telefon på landsbygden och hur den skall gestaltas i framtiden. Ministern läser tafatt innantill i några avtal och svarar klämkäckt att ”det skall marknaden sköta”. Vi som bor och älskar landsbygden nöjer oss inte med sådana svar. Det borde Irene Oskarsson heller inte gjort.

Irene Oskarsson är ju å andra sidan inte helt okänd som föga landsbygdsvänlig. Hon kunde ju istället för att fråga ministrar se till att skolan i som Askeryd hade blivit kvar.

Jag frågar hur skall det gå med daghemmet och förskolan i Haurida. Troligen samma väg som kopparnätet. Nedlagt. Det finns barnomsorg några mil bort. Fyra mil extra körning innan man kan börja åka till jobbet. Hur dum får man bli som politiker ,om man tror att folk bor kvar på landsbygden under de premisserna.

Läste även i bladen att skatten i Aneby måste höjas. Det är ytterligare ett dråpslag mot landsbygden. Anebys västra områden är attraktiva inflyttningsområden för folk som tröttnat på dyra lägenheter, hus och avgaser i Jönköping men skattens storlek är den viktigaste faktorn när man väljer ny bostadsort. Höjs skatten fyrtio öre, då stannar inflyttningen av helt och ökad utflyttning blir följden.

Mitt älskade centerparti som var det enda som talade med landsbygden på landsbygdens vis är under fanflykt bort från landsbygden och glesbygden.

Det är storstad och centralort som gäller. Devisen som moderaternas gruppledare myntade för några år sedan hänger som en våt filt över riksdagen. Folket på landsbygden ”är mindre smarta än vi i stan, dem bryr vi oss inte om”. I ett avseende har hon rätt. Vi är inte så smarta, vi profiterar på nollåttorna, vi är karl för vår hatt. Dessutom har vi som regel att göra rätt för oss.

LARS-HÅKAN HALLDIN (C)

Oberoende Centerpartist

Av: Redaktionen Höglandsnytt