350 kr mer i månaden för studenterna nästa år

Regeringens höstbudget: Studiemedlen - både låne- och bidragsdelen - höjs från den 1 januari 2010. Från 2011 höjs även det så kallade fribeloppet med 30.000 kr.

Sverige har ett av världens mest generösa studiestöd. Ändå har många studenter svårt att få ekonomin att gå ihop. Regeringen presenterar därför i budgeten en studiemedelsreform i två steg. Från 1 januari 2010 höjs studiemedlen med 430 kr per månad medan det så kallade fribeloppet höjs med cirka 30.000 kr från 1 januari 2011. Förslaget innebär i praktiken att en student med fullt studiemedel får 350 kr mer i månaden - på grund av att det så kallade prisbasbeloppet sänks under 2010.

Sverige har ett av världens mest generösa studiestöd. Vid internationella jämförelser utmärker sig vårt land tydligt. I en studie av 15 länder som genomfördes för några år sedan var Sverige det land som hade högst ekonomisk tillgänglighet till högre utbildning, tack vare generösa bidrag, stora lånemöjligheter och låga utbildningskostnader. En nyligen publicerad rapport från den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD bekräftar den övergripande bilden.

Ändå har många studenter det svårt att få ekonomin att gå ihop. I november 2007 tillsatte regeringen en utredning, den studiesociala kommittén, med uppgift att bland annat analysera det svenska studiestödet. I sitt betänkande, som presenterades i mars i år, pekade kommittén på att endast var femte student upplever att studiemedlen helt täcker levnadskostnaderna under studietiden. Nästan hälften bedömer att studiemedlen inte alls är tillräckliga för att täcka deras omkostnader.

Det har skett stora förändringar över tid. År 1990 ansåg 96 procent av studenterna att deras studie- och levnadskostnader helt eller till stor del täcktes av studiemedlen. Den studiesociala kommittén visar också att studiemedlen under flera år har halkat efter prisutvecklingen för studenter. Det beror framför allt på att boendekostnaderna har ökat mer än andra priser. Kostnaderna för att bo är en särskilt stor del av just studenternas utgifter.

Alliansregeringen presenterar därför i årets budget en studiemedelsreform - ett paket med reformer i två steg - för att förbättra studenternas ekonomiska situation. Det första steget utgörs av en höjning av studiemedlen från den 1 januari 2010. Året därpå kommer det andra steget i form av höjt fribelopp för studenter. Fribeloppet anger nivån på de inkomster som en student kan ha utan att studiemedlen trappas ned.

Sju av tio studenter på universitet och högskolor har studiemedel för att klara sin försörjning. Studiemedlens totalbelopp är avgörande för att studenterna ska kunna täcka sina levnads- och studiekostnader under studietiden. Med detta i åtanke föreslår regeringen att studiemedlen höjs den 1 januari 2010 med cirka 430 kronor per månad. Framför allt höjs lånedelen med cirka 390 kronor per månad för att på så sätt skapa ett tydligt tillskott till studenternas totalekonomi. Studiebidraget justeras upp med 40 kronor per månad.

Studiemedlens nivå är dock kopplad till prisbasbeloppet, precis som många andra stödsystem. När priserna har gått upp i samhället under senare år har studiemedlen ökat automatiskt. Till följd av de i dagsläget svaga prisförändringarna sänks prisbasbeloppet för ovanlighetens skull nästa år.

Utan åtgärder från regeringens sida skulle det ha inneburit en sänkning av studiemedelsnivån. Regeringens förslag om höjda studielån och justering av studiebidraget innebär att en student som har fullt studiemedel får 350 kronor mer i plånboken varje månad.

Från den 1 januari 2011 höjs dessutom fribeloppet för studenter med cirka 30.000 kronor. Regeringens förslag innebär att fribeloppet beräknas höjas från dagens 107.000 kronor till cirka 136.400 kronor per kalenderår för en heltidsstudent. I praktiken betyder det att en student skulle kunna tjäna cirka 23.500 kronor per månad under två sommarmånader och dessutom jobba en del helger med en lön på upp till 8.900 kronor per månad utan att det minskar studiemedlen. Det innebär att de allra flesta studenter med normala extrainkomster täcks in av förändringen.

Höjningen av fribeloppet är angelägen av flera skäl. Det är en viktig princip att det ska löna sig att arbeta också för studenter. Studenter som i dag arbetar vid sidan av studierna drabbas inte sällan av betydande marginaleffekter. Också vid förhållandevis måttliga inkomster trappas studiemedlen ned.

Den signal som samhället hittills har sänt ut har varit mycket märklig, när den student som frivilligt har velat ta ett större eget ansvar för sin försörjning har straffats. Nu blir det ändring på det.

Tanken bakom det svenska studiestödets konstruktion är att den som studerar på heltid får studiemedel under terminerna men förväntas försörja sig på annat sätt under sommaren. Höjningen av fribeloppet kommer därför att ha särskilt stor betydelse för de studenter som inte har föräldrar eller andra närstående som kan hjälpa till med försörjningen. Höjt fribelopp har därmed också en tydlig rättviseprofil.

Kostnaden för den studiemedelsreform som alliansregeringen nu presenterar ligger på omkring 200 miljoner kronor. Reformen finansieras i hög grad av höjda expeditions- och påminnelseavgifter för dem som inte längre studerar. Expeditions- och påminnelseavgifterna har varit oförändrade sedan 1990-talet. Expeditionsavgiften höjs från 100 kronor till 120 kronor per år och påminnelseavgiften från 120 kronor till 200 kronor. Förbättrade ekonomiska förhållanden för dagens studenter finansieras därigenom av dem som har jobb och en tryggare ekonomisk situation. Det är rimligt och rättvist.

Ett väl utbyggt offentligt studiestöd är ett väsentligt inslag i en ambitiös och framsynt utbildningspolitik. Det är intresse och fallenhet som ska avgöra om människor väljer akademiska studier, inte tjockleken på den egna eller föräldrarnas plånbok. Det är en fråga om att ge alla människor, oavsett social och ekonomisk bakgrund, likvärdiga chanser att genom egen ansträngning förverkliga sina ambitioner. Men det handlar också om att Sverige inte har råd att ha en situation där människor låter bli att satsa på högre utbildning av ekonomiska skäl. Med den reform vi presenterar i dag fortsätter upprustningen av Sverige som kunskapsnation.

REGERINGSKANSLIET

LARS-HÅKAN HALLDIN

Brännelund, 575 95 Eksjö

Telefon 0381-401 76 Mobil, SMS och MMS 0708-7 401 76

http://maktentillfolket.bloggagratis.se