Ett välskött svenskt jordbruk är en fröjd för ögat

DEN GODA JORDENS POLITIK

 

Ingress

De goda delarna i EU:s jordbrukspolitik  hotas av klåfingriga och okunniga politiker som varken kan jordbrukspolitik eller ser till matens bästa. Jag skulle vilja införa är ett småbrukarstöd dit huvuddelen av landsbygdstödet kanaliseras. Högt och rejält upp till låt oss säga 10 ha. Om småbruken blir fler är bara bra. Det är där som ekologisk- GMO-fritt och nära produktion skall bedrivas. Till och med ett stöd till små gårdsbutiker.  Detta skriver Lars-Håkan Halldin i Brännelund som aspirerar på att bli seniorriksdagsman ©

– -----------------------------------------------------------

Det påstås att Ronald Reagan en gång i sin kvällsbön till vår herre frågade när upphör EU:s jordbrukspolitik. Vår herre svarade Ronald för en gångs skull och sa med mäktig stämma: Ronald den kommer finnas kvar din tid ut men också min tid ut. Det säger en del om vad Marit Paulsen med flera populistiska debattörer gett sig i slag med att avskaffa,

Låt mig slå fast att jordbrukspolitiken, kol och stål samt Strasbourg hörnstenar i Romfördraget dem rubbar man inte då faller EU. Moderna fördrag som Lissabon med flera är mer krusningar på ytan. Men grunden som EU står på vill inte stiftarna rasera.

                

Jordbrukspolitiken kom till i en tid då Europa behövde mat och böndernas skulle stimuleras att producera mat till det svältande Europa. Gränsskydden upprättades inte för att stänga ute produktion utan för att stänga inne produktion. Stimulanserna var till för att konsumenterna skulle få billig mat.

Den som läser Romfördraget och dess bilagor, jag erkänner dötrist läsning men någon gång skall man ju gjort det, finner att stiftarna var i synnerhet mycket nöjda med att det rådde frihandel på mat inom hela den dåvarande unionen. Över 100 miljoner människor kunde fritt handla mat utan restriktioner och korruption. Det största frihandelsområdet jämte USA. Matpriserna jämnades ut och sjönk som en sten.

Det som sedan hänt är ju att nu handlar 500 miljoner människor mat med frihandel. Bönderna inom regionen producerar med frihandel som riktmärke. Detta får inte glömmas.

Vidare måste sanningen redovisas att spannmål, (ris) och griskött är frihandelsvaror över hela världen. Priset på dessa varor sätts inte i EU utan till större delar av CBOT Chicagobörsen. Den matkris som rådde för några år sedan och som skylldes på att man konverterade spannmål och majs till etanol är helt felaktigt slutsats. Det handlade om att spannmålsproduktionen kom i balans vilket innebär att det fria priset sätter nivån för produktionen.

Den dåliga tajmingen i detta sammanhang var att riset gick samma väg mot produktionsbalans. Resultatet blev ju mycket glädjande nu kunde fattiga bönder i Afrika odla vete och ris med lönsamhet. Kom ihåg att en afrikansk bonde kanske har en årsinkomst på tusen dollar nu med de fria priserna på vete fick han en årslön på tiotusen dollar. Jag lovar han grät inte.

 

Men politikerna i Europa grät och var ledsna. Man tillgrep samma gamla koncept att med politiska medel stänga inne produktion i Europa  överskott uppstod. Denna metod kopierades i Argentina och Ryssland med flera länder. Upploppen berodde i de flesta fall på exportförbud än svält. Resultatet blev att svält uppstod när bönderna inte fick det världsmarknaden betalde då levererade man inte.

Parallellt med krisen förändrades stödet till ko-produktion kvoterna i stort blev värdelösa och kontantstöd till mjölkproduktionen inrättades. När denna process pågick förändrades världsmarknaden till det sämre och världsmarknadspriset på torrmjölk föll. Resultatet lät inte vänta på sig produktionen sjönk eller hamnade i intervensionslager.

Jordbruksstödet har gjorts produktionsneutralt ett s.k gårdsstöd på mellan 1500 – 2000 kr per att ha som trappas ned varje år och som inom en tioårsperiod har avskaffats genom nedtrappning. Nedtrappningen flyttas över på ett landsbygdstöd vilket alla svenska politiker svurit trohet.

Jag frågar mig vad är det i den orättvisa jordbrukspolitiken som egentligen skall avskaffas. Interventionsbestämmelserna som inte används. Spannmålen faller inte till 85 ör kilot vilket är den ca nivå då gränsskydd mm inträder.

Skulle vara intressant se om Marit Paulsen vågar sig på vinstödet, stödet till olivlundar mm central stöd i Sydeuropa. Självklart inte utan lismande ger hon väl mer stöd till s.k fattiga regioner.

Käre läsare den viktigaste frågan på landsbygden är  all åkermark i produktion.

Den bästa landsbygdsutvecklingen är bättre arrondering. Lägg samman åkrar till större fält. Kör bort stenmurar och annat skräp gör vägbeläggning av dem.

Jag skulle vilja införa är ett småbrukarstöd dit huvuddelen av landsbygdstödet kanaliseras. Högt och rejält upp till låt oss säga 10 ha. Om småbruken blir fler är bara bra. Det är där som ekologisk- GMO-fritt och nära produktion skall bedrivas. Till och med ett stöd till små gårdsbutiker. !

Den gode Centerpartisten i Brännelund.

Lars Håkan Halldin

Maktentillfolket.bloggagratis.se

 

 

 

EARLY WARNING

Pressklipp ur dagens DI

Bolånesmäll hotar ett av tio hushållUppdaterad 2009-06-04 07:33

 

Var tionde svenskt hushåll löper risk att hamna i en bolånefälla, varnar Statens bostadskreditnämnd. Fällan innebär att skulden överstiger bostadens värde.Det kraftiga räntesänkningarna har fått bostadsmarknaden att sedan årsskiftet ta igen en del av fjolårets prisfall. 

Men marknaden vilar på "icke uthålligt låga bostadsräntor", varnar Statens bostadskreditnämnd, enligt Dagens Nyheter.

I en ny rapport konstaterar nämnden att bostadsägarnas skuldsättning har stigit snabbare än bostadspriserna sedan år 2000.

13 procent av lånen till småhus och 22 procent av lånen till bostadsrätter har en belåningsgrad på över 80 procent.

Om bostadsmarkanden faller med 20 procent kommer cirka15 procent av bolånetagarna därmed att ha en belåningsgrad på med än 100 procent.

Det skulle innebära att mer än ett av tio hushåll riskerar att trilla ned i bolånefällan - med högre boskuld än vad bostaden är värd.

Och Bostadskreditnämnden spår att bostadspriserna faller med 20 procent i reala termer de närmaste två till fyra åren.

DI.SE

Man får mycket för pengarna i Sävsjö                                       

                                          PRESSMEDDELANDE

           SÄVSJÖ EKONOMISKA LÄGE EN SPEGEL AV SVERIGES EKONOMI

 

 

 

        VÄLKOMMEN TILL CENTERMÖTE

 

Du är varmt välkommen till N:a Ljunga Församlingshem utanför Sävsjö den 8 juni 19.00

Lars-Håkan Halldin håller ett intressant föredrag kring temat med utgångspunkt från Sveriges Ekonomiska läge med bäring på kommuner och näringsliv på landsbygd och glesbygd.

 

Under förläsningen får deltagarna information, ökad kunskap och kännedom om krisens orsaker och mekanismer. Hur samhället genom skarpare regler måste förbygga att denna kris inte kan uppstå fler gånger.   Ägare och skattebetalare måste genom en rättvis ansvarfördelning för de uppkomna problemen gemensamt ta Sverige tillbaka till ekonomisk tillväxt. Rättvisa och solidaritet med de utsatta grupperna måste vägleda reskonstruktionsarbetet av det som gått fel i ekonomin  

 

Undertema Ändrade svar på gamla frågor!

Ingress

Jobbskatteavdraget måste omstruktureras och ges till alla konsumentgrupper. Jag vågar vara ärlig mot löntagarkollektivet som har jobb. Jag vill minska jobbavdraget och ge det till pensionärer och sjuka, Inte nya utgifter i statsfinanserna utan omfördelning. Detta är all ekonomisk expertis överens om på vetenskaplig grund. Detta säger Lars-Håkan Halldin som aspirerar på att bli seniorriksdagsman © i Jönköpings län

 Den Amerikanska och Engelska stimulanspakten är farliga för den globala ekonomin. Biter inte paketen då står världen inför en ekonomisk kris av tyvärr fasanfull omfattning.

 Dessa länder jämte flera andra har lånat upp belopp som är så stora att de skadar ekonomin i hela världen. Det är viktigt att pedagogiskt understryka en sak nämligen att det inte finns hur mycket pengar som helst på världens kapitalmarknader.  Många vill inte erkänna det är tillgången och efterfrågan på pengar som styr räntan. Det är viktigt understryka riksbankerna styr inte räntan. Det gör marknaden.

Riksbankerna kan balansera pengaflödena genom att sätta ränta på sin egen upplåning och utlåning. I det stora hela är Riksbankerna maktlösa. Baltikums problem är en spegel av att USA och Englands upplåning skadat deras ekonomier genom att de har svårt få tag i pengar. Deras val är en inre devalvering som innebär fördelning av fattigdom.

 Det är till hösten som vi ser om ekonomin i USA och England återhämtar sig. Nu kommer ett ytterligare problem i dessa länder nämligen sparkvoten stiger. Effekten i denna tendens är mycket större än stimulanspakten. Sparandet har motsatt verkan som stimulanspakten.

Allt för många tror den ekonomiska kris vi befinner oss i är en fråga om finanskris och konsumtionskraft. Detta är inte på något sätt sant krisen har sin orsak konsumenterna över hela världen inte är villig att betala det pris marknaden erbjuder. Orsaken till detta är att bubblorna i ekonomierna är mer omfattande än vad som beskrivits.

Alla pekar på den amerikanska fastighetsbubblan. Sanningen är att det var på den amerikanska bostadsmarknaden som varbölden brast dess utbredning är global. Priset på fastigheter har under tjugo år varit alldeles för högt i hela världen. Allt är för dyrt inom fastighetsmarknaden från första spiken, betongen virket, lönerna finansieringen, anslutningsavgifter mm Alla på denna marknad har dragits med i denna kris. Även transportsektorn som är beroende av fastighetsmarknaden lever i en prisbubbla. Allt inom transportsektorn är för höga priser.

 Även infrastrukturen som vägar, broar och mycket mera ligger på för höga prisnivåer. Råvarorna drogs med i denna spekulationsbubbla men där ser vi en kraftig nedgång tack vare lägre aktivitet i ekonomin.

Då är frågan hur klara vi omställningen det handlar inte bara om nya regelverk för finansindustrin utan även lägre priser. Priserna måste inom krissektorerna sänkas med 45 % på hela den globala marknaden. Man kan inte devalvera globalt utan det krävs marknadsanpassning. Inre global devalvering som alla får vara med och betala Jfr Baltikum idag.

 Jag bedömer att krisen kan sitta i mycket länge med extremt hög arbetslöshet. Vändningen kommer kanske 2012. Mot denna bakgrund måste regeringar världen över möta arbetslöshet och andra sociala problem med socialt anpassade reformer inom den statliga försäkringssektorn. Försäkringen ska vara långsiktiga och verka överbryggande i kristider.

Jag menar att en regering skall agera försiktigt med stimulanspaket därför de kan vara verkningslösa Dessutom kommer det inte finnas en konsumentmarknad som har råd att bruka investeringarna. Därför bör regeringen höja taken och innehållet i bl.a arbetslöshetsförsäkringen fram till 2012. Vi kan sänka dessa försäkringar när de ekonomiska hjulen rullar med full kraft. Då arbetslösheten är under tre procent.

Dessutom måste jobbskatteavdraget omstruktureras och ges till alla konsumentgrupper. Jag vågar vara ärlig mot löntgarkollektivet som har jobb. Jag vill minska jobbavdraget och ge det till pensionärer och sjuka, Inte nya utgifter i statsfinanserna utan omfördelning. Detta är all ekonomisk expertis överens om på vetenskaplig grund.

Regeringens ekonomiska råd och jag har samma uppfattning. Det känns tryggt.

Den gode Centerpartisten i Brännelund.

Lars Håkan Halldin

Maktentillfolket.bloggagratis.se

        

            SÄVSJÖ EKONOMISKA LÄGE EN SPEGEL AV SVERIGES EKONOMI

 

 

 

        VÄLKOMMEN TILL CENTERMÖTE

 

Du är varmt välkommen till N:a Ljunga Församlingshem utanför Sävsjö den 8 juni 19.00

Lars-Håkan Halldin håller ett intressant föredrag kring temat Sävsjö Ekonomiska Läge med utgångspunkt från Sveriges Ekonomiska läge med bäring på kommuner och näringsliv på landsbygd och glesbygd.

Under förläsningen får deltagarna informationen, ökad kunskap och kännedom om krisens orsaker och mekanismer. Hur samhället genom skarpare regler måste förbygga att denna kris inte kan uppstå fler gånger.  

 

Ägare och skattebetalare måste genom en rättvis ansvarfördelning för de uppkomna problemen gemensamt ta Sverige tillbaka till ekonomisk tillväxt. Rättvisa och solidaritet med de utsatta grupperna måste vägleda reskonstruktionsarbetet av det som gått fel i ekonomin    

 

Undertema Ändrade svar på gamla frågor!