En replik på Halldins domedagsprofetior

Lars-Håkan Halldin (C) skriver några domedagsprofetior om landsbygdens dystra framtid (Höglandsnytt 11/11). Halldin tecknar i sot och aska. De dråpslag mot landsbygden Halldin målar upp ser han inga konstruktiva sätt att lösa.

Jag tycker det är viktigt att arbeta för att svensk landsbygd ska fortsätta vara vital och levande. Det gör man bäst genom att hitta nya möjligheter och förutsättningar för boende, kommunikation och sociala sysselsättningar.

Jag har nyligen lagt en motion till riksdagen om hur landsbygd ska än mera ges förutsättningar att leva. Där problematiserar jag bland annat svårigheterna kring kommunernas möjlighet att driva byskolor med vikande elevunderlag. Dystra domedagsprofetior gör ingen skillnad. Bättre då att staten skapar flexibla regelverk för friskolor. Så länge kvaliteten garanteras vill jag se att kommunerna ges ökade möjligheter att skapa flexibla lösningar för skolan. När det gäller Aneby vill jag vara tydlig med att de skolor som nu finns i Sunhult, Vireda och Aneby ska finnas kvar, lika så förskolor på de på de platser som finns idag, vi behöver snarare flera och då vill jag uppmuntra t.ex utnyttjandet av barnomsorgspengen.

Likaså tog jag upp infrastrukturens betydelse för en levande landsbygd i motionen. Bland annat skriver jag om att det offentliga ska stimulera drivkrafter som finns, stödja engagemang och kompetens hos enskilda, föreningsliv och företag. Halldin berör min fråga till infrastrukturminister Anna-Karin Hatt. Svaret från ministern utgår från dessa drivkrafter, men stryker också under de täckningskrav som formulerats för områden där marknadskrafter har svårare att nå fram. Halldin kan vara säker på att jag kommer att fortsätta bevaka frågan.

Halldin levererar en svårslagen och långsträckt svada. Få eller inga motförslag ges dock av Halldin. Emellertid tror jag att det finns många olika konstruktiva sätt att fortsatt arbeta för en levande landsbygd. Sverige består av landsbygd såväl som tätort, det ska vara lika fantastiskt att bo och leva var som. Det är något jag arbetar oförtrutligt för som kristdemokratisk riksdagsledamot.

IERENE OSKARSSON

Kristdemokratisk riksdagsledamot

Av: Redaktionen Höglandsnytt

LANDSBYGDEN ÄR DÖD, LEVE LANDSBYGDEN

Dråpslagen mot landsbygden duggar tätt. I dagens tidning kan vi läsa att Swedbanks Bankkontor i Bodafors och Forserum läggs ned. Om kamrerskan i Nässjö varit hederlig hade hon sagt "vi lägger ned för vi inte tjänar tillräckligt med pengar".

Sedan kunde hon väl erkänna en sak till: detta är en markering. SwedBank är inte längre småspararnas kamporganisation och bank. Ni med små inkomster och mycket transaktioner, sök er till en annan bank om det nu finns någon!

I går läste vi om minskad befolkning på Höglandet vilket hotar infrastrukturen som skolor, åldringsvård, järnvägar och mycket annat.

I Dagens Eko rapporteras att taxi verksamheten i gles- och på landsbygd är obefintlig. Det är så illa att chaufförerna från långväga bolag inte vågar sig ut nattetid. Det är för farligt köra på landsbygden där vägarna är okända.

GPS navigatörerna har inte med landsbygdens vägnät - där bor väl ingen mer än älgen och någon förvirrad som ändock inte åker taxi, möjligen färdtjänst. Det är så man ser på oss.

Telias strukturplan fortsätter. Bort med kopparnäten, in med fastmobil telefon. Alla vet att stora delar landsbygden ligger i radioskugga, om inte annat för att den omgivande granskogen begränsar radiovågornas rörelser.

Bredbanden byggs inte ända fram. Det är som att försöka livrädda med för kort rep. Det som fattas får du klara själv.

Jag ser också ett annat övergrepp på landsbygden: nedläggningen av bensinmackar. Jag respekterar bolagen för att de av ekonomisk skäl lägger ned en bensinmack men när de saboterar nyetableringar av en mack genom att inte betala hyror och inte återställa så man kan uppföra en ny mack, då handlar det om regelrätt våldtäkt mot landsbygden.

Irene Oskarsson (KD) har frågat den nya infrstrukturminstern fru Hatt om vi ”hatt” telefon på landsbygden och hur den skall gestaltas i framtiden. Ministern läser tafatt innantill i några avtal och svarar klämkäckt att ”det skall marknaden sköta”. Vi som bor och älskar landsbygden nöjer oss inte med sådana svar. Det borde Irene Oskarsson heller inte gjort.

Irene Oskarsson är ju å andra sidan inte helt okänd som föga landsbygdsvänlig. Hon kunde ju istället för att fråga ministrar se till att skolan i som Askeryd hade blivit kvar.

Jag frågar hur skall det gå med daghemmet och förskolan i Haurida. Troligen samma väg som kopparnätet. Nedlagt. Det finns barnomsorg några mil bort. Fyra mil extra körning innan man kan börja åka till jobbet. Hur dum får man bli som politiker ,om man tror att folk bor kvar på landsbygden under de premisserna.

Läste även i bladen att skatten i Aneby måste höjas. Det är ytterligare ett dråpslag mot landsbygden. Anebys västra områden är attraktiva inflyttningsområden för folk som tröttnat på dyra lägenheter, hus och avgaser i Jönköping men skattens storlek är den viktigaste faktorn när man väljer ny bostadsort. Höjs skatten fyrtio öre, då stannar inflyttningen av helt och ökad utflyttning blir följden.

Mitt älskade centerparti som var det enda som talade med landsbygden på landsbygdens vis är under fanflykt bort från landsbygden och glesbygden.

Det är storstad och centralort som gäller. Devisen som moderaternas gruppledare myntade för några år sedan hänger som en våt filt över riksdagen. Folket på landsbygden ”är mindre smarta än vi i stan, dem bryr vi oss inte om”. I ett avseende har hon rätt. Vi är inte så smarta, vi profiterar på nollåttorna, vi är karl för vår hatt. Dessutom har vi som regel att göra rätt för oss.

LARS-HÅKAN HALLDIN (C)

Oberoende Centerpartist

Av: Redaktionen Höglandsnytt

MIN KOMMENTAR

Detta som beskrivs nedan är glögg av ädlaste märke. Det som säljs på systembolaget kan vara gammalt överskottsvin som krydat med essenser gjorad på kemisk väg. Eller bara spetasd bensin totalt odrickbart

Lars-Håkan Halldin

Morfars glögg

3 dl	strösocker
2,5 dl	vatten
75 cl	rödvin, det skall vara ett gott rödvin gärna frå Argentina eller Chile i 90:- kr klassen
70 cl	renat
1,5 msk	tinktur, aromatisk

Tillbehör

1 nypa	sötmandlar, skalade
1 nypa	russin

Tillagning

Min morfar gjorde egen glögg på sina båda apotek Elgen och Elefanten i Stockholm. Aromatisk tinktur är ett kryddextrakt som har sålts i över 60 år på apoteket. Det är väldigt koncentrerat, så överdosera inte! Kryddorna i tinkturen är kardemumma, nejlika, ingefära och kanel.

1. Koka socker och vatten till en simmig lag, ca 5 min. Ta kastrullen från värmen och häll i rödvin och Renat. Smaka av med aromatisk tinktur.
2. Häll upp glöggen på tre rena flaskor, helst med skruvkork. God att värma och dricka direkt men blir ännu godare med några års lagring, gärna fem år!

Ett recept från:

Min kommentar

(Den sista generatione som var ocurlade och lyckliga. Ta det med en nypa salt...)

HUR ÖVERLEVDE VI?

Enligt dagens lagstiftare och byråkrater borde de av oss, som var barn på 30-talet,40-talet, 50-talet, 60-talet, och 70-talet inte ha överlevt.

Våra sängar var målade med blybaserad färg.

Vi hade inga barnsäkra medicinflaskor, dörrar eller skåp, och när vi cyklade bar ingen av oss hjälm.

Vi drack vatten från trädgårdsslangen.

Vi åt bröd med smör, drack läsk med socker i, men blev aldrig överviktiga, därför att vi alltid var ute och lekte.

Vi delade gärna en läsk med andra och drack ur samma flaska, utan att någon dog av det.

Vi använde timmar på att bygga lådbilar av gamla skrotade saker, och körde i full fart ned för backen, bara för att lite senare komma på att vi hade glömt att sätta på bromsar. Efter några turer i diket lärde vi oss att lösa problemet.

Vi gick ut tidigt om morgonen för att leka ute hela dagen, och kom hem först när gatubelysningen blev tänd. Ingen kunde få fatt i oss på hela dagen - ingen hade mobiltelefon.

Vi hade ingen Playstation, Nintendo eller X-boxar - i det hela taget inga TV-spel, inte 99 TV-kanaler, inget surround-sound, hemdatorer eller chatrooms på Internet.

Vi hade vänner! Vi gick ut och fann dem!

Vi ramlade ned från träd, skar oss, bröt armar och ben, slog ut tänder, men ingen blev stämd efter dessa olyckor. Det var olyckor! Inga andra kunde få skulden - bara vi själva.

Vi slogs, blev gula och blå och lärde oss att komma över det.

Vi hittade på lekar med pinnar och tennisbollar och åt jord och gräs. Till trots för alla varningar, så var det inte många ögon som blev utstuckna.

Vi cyklade och gick hem till varandra, bankade på dörren, gick rakt in och blandade oss i samtalet.

Vissa elever var inte så kvicka som andra i skolan, de fick helt enkelt gå om ett år.

Vi fick äta jordnötter.

Åkte bil utan bälte med föräldrar som rökte i bilen.

Fick aldrig skjuts utan fick ta oss själva gående eller per cykel. Ritade med tuschpennor med ämnen som är förbjudna idag.  

Denna generation har fostrat några av de mest riskvilliga, de bästa problemlösare och investerare någonsin. De sista 50 åren har varit en explosion av nya idéer. Vi hade frihet, fiasko, succéer, förälskelser och ansvar, vi lärde oss att förhålla oss till alltihop.

Eftersom du är en av dem. Grattis!!!

Sänd detta vidare till andra som upplevde den stora lycka att växa upp som barn...

Det goda livet är vårt!!

Ur Expressen den 2010 11 24 ob lib

Krisen på Irland hotar Sveriges bopriser

Krisen på Irland och i andra europeiska länder hotar Sverige. 
Räntorna kan drivas upp och exporten falla. Dessutom är det bubbelvarning på svenska bostadspriser. 
- Troligen kommer bostadspriserna i Sverige att falla lika kraftigt som i Danmark där folk nu tvingas amortera på sina lån, säger Pär Magnusson, nordisk chefsanalytiker på Royal Bank of Scotland.

24 november 2010 Irländska Susan: "Finns inte en chans att köpa lägenhet"

2 BLOGGINLÄGG LÄNKAR TILL ARTIKELN

Greker, irländare och portugiser

En timma sedan Rädda Sverige, nu!

Eurokrisen pressar demokratin

Ungefär en dag sedan Mats Engström

Twingly bloggsök

• 1

 ›

I Sverige har bostadspriserna rusat i höjden med hela 116 procent på tio år.
Det är lika mycket som i Spanien och betydligt mer än på krisdrabbade Irland där priserna stigit med 34 procent sedan år 2000, enligt SEB.
- Bostadspriserna är definitivt en risk i svensk ekonomi. Sedan 1996 när priserna bottnade har svenska bostadspriser stigit mest i västvärlden, säger Pär Magnusson.
På Irland byggde man nya bostäder i stor skala innan bostadsprissbubblan exploderade och utlöste krisen.
 

"Räknar med 20 procent"

- I Sverige håller bostadsbristen upp priserna. Dessutom har Sverige haft en bank- och fastighetskris på 90-talet som vi lärde oss mycket av, säger Bengt Hansson, analytiker på Statens Bostadskreditnämnd.
Kommer bostadspriserna att falla i Sverige?
- Ja, vi räknar med prisfall på 20 procent, säger Hansson.
Men det är inte säkert.
- Fortsätter bostadspriserna i Sverige att stiga med 5-10 procent per år så får vi en bostadsbubbla som spricker förr eller senare. Men läget är inte akut, säger Jan Häggström, chefsekonom på Handelsbanken.
Enligt EU:s stresstest av Europas banker i somras så har de svenska storbankerna låg kreditexponering mot krisländerna i Europa och anses ha god kapitalstyrka.
 

Kan tvingas skära ner

Sveriga har också starka statsfinanser.
- Men vi kommer ändå inte att vara opåverkade av krisen i Europa. Krisländerna kommer att tvingas genomföra tuffa sparprogram och det kommer att slå mot svensk export, säger Pär Magnusson.
Han påpekar att Sverige exporterar mer till krisdrabbade Portugal, Irland, Italien, Grekland och Spanien, än till Kina, världsekonomins nya motor.
Försämras den svenska exporten kan exportföretagen tvingas till nedskärningar så att arbetslösheten ökar i Sverige.
- Ränteoron i Europa kan också driva upp räntorna i Sverige, säger Pär Magnusson.
Det handlar om en riskpremie av samma typ som slog till på finansmarknaden efter Lehman Brothers-kraschen hösten 2008. Då chockhöjdes de rörliga boräntorna upp till nära 7 procent på kort tid.
 

 

Av Johan Wallqvist 
johan.wallqvist@expressen.se

MIN KOMMENTAR

Jag delar Bohmans oro. Krisen kan snabbt vara i Sverige om fastighetspriserna börjar sjunka oroväckande mycket. Om bankerna måste ta nya säkerheter och kräva extraamorteringar då är krisen ett faktum. Bara amorteringskravet på kanske 2,5 % räcker för att sända fastighetspriserna med dagens mått mätt ned i källaren. Självklart kommer de stora bankerna som finansierar bostadsmarknaden och mäklarna förneka krisen. Snarare kommer man elda på än mer med lockpriser och belåning upp till 100 %. Ansvaret i finansindustrin har ännu inte infunnit sig. Istället för liberala marknadsåtgärder krävs styrning och ramplanering som tyvärr går ut över systemets flexibilitet och anpassningsförmåga. Skattebetalarna kan inte gå in gång efter gång och rädda fjuniga finansvalpar.

Lars-Håkan Halldin ©

Oberoende Centerpartist

Brännelund, 575 95 Eksjö

Telefon 0381-401 76 Mobil, SMS och MMS 0708-7 401 76

Handelsbanken, med vd Pär Boman i spetsen, rustar för sämre tider. "Fenomenet som vi ser kan komma att förvärras", säger han i en intervju med Dagens Industri.  Krisen är inte övHer. Det värsta kan mycket väl ligga framför oss. 

Den varningen utfärdar Handelsbankens vd Pär Boman.  Boman stor oro för den befintliga krisen på Europas kapitalmarknader, påeldad av situationen på Irland. – Vi är vaksamma, förbereder oss och tar höjd för en situation där spänningarna inom euroområdet blir så starka att det finns anledning att vara preparerad.

I det ligger naturligtvis att problemen på Irland måste lösas, säger han till DI. Han syftar på de starka finansiella obalanserna mellan de europeiska länderna, där Tysklands export går starkt medan Irland, Spanien och inte minst Grekland brottas med gigantiska statsfinansiella problem. Ett av problemen, enligt Boman, är den gemensamma valutan. – Har man en svag ekonomi kan man devalvera, som Sverige har gjort. Nu ger valutan inte draghjälp till Europa, säger han till DI.

Boman varnar också för att kapitalmarknaderna kan bli överbelastade när både företag och stater står på tur för att få lån. Men Handelsbanken har, enligt Boman, läget under kontroll. Handelsbanken tog redan i januari 2007 höjd för den stundande finanskrisen, och är den enda bank som inte tog emot statliga pengar eller genomförde någon nyemission under 2008 och 2009. – Vi såg tecken som gjorde att vi började bygga upp extra likviditet på Riksbanken och hos andra centralbanker, säger han till DI. E24

MIN KOMMENTAR

Jag delar allt Lars Elmeke skriver. Vill understryka vikten av hans kloka ord

Lars-Håkan

Beträffande den nya kommunledningen i Vetlanda

När jag självmant och utan påtryckningar klev av kommunpolitiken år 2002, efter 40 år av stort engagemang, bestämde jag mig för att inte blanda mig i yngre krafters sätt att bedriva kommun- och partipolitik.

Jag har hållit detta löfte till mig själv ända tills en del synpunkter på det uppseendeväckande valresultatet efterfrågades.

Jag gjorde då en del tillbakablickar, men förde framför allt fram en del mer eller mindre spontana funderingar om framtiden. En kraftfull och handlingsförmögen ”regeringskonstellation” med utgångspunkt från valresultatet såg jag då som angelägen. Centerpartiet och dess företrädare hamnade efter valet på olika nivåer i skottgluggen, och befinner sig där fortfarande.  Partiet gjorde en rejäl tillbakagång, men mycket av det partiet stod för och arbetade för, inte minst under min tid och inom ramen för devisen ”Hela kommunen skall leva” återfinns och lever vidare såväl i Centerns som i Vetlanda Framåtandas program. För en positiv, optimistisk och framåtsyftande politik till gagn för kommunen och dess invånare, är jag fortfarande av samma uppfattning, som jag hade direkt efter valet, att dessa två partier tillsammans med det största partiet, socialdemokraterna, vore värt att satsa på.

En kraftfull och alert opposition är värdefull och stimulerande. I Vetlanda kommun finns i den här skissen en sådan, bestående i huvudsak av M, KD och FP med Klas Håkansson som oppositionsråd.

Även om politikens innehåll är det viktigaste kan man aldrig bortse från personfrågorna. Jag har inte forskat i eller delgivits anledningen till att Jan Johansson lämnade sin tjänstemannaroll i kommunen. Som politiker samarbetade jag i tjugo år med Jan Johansson i dennes roll som planeringschef och näringslivschef. Jag uppfattade honom som lojal, samarbetsvillig och tjänstvillig med en humor som hade förmåga att lätta upp stämningen under torra och dryga budgetförhandlingar. Detta parat med stor begåvning och förmåga att på ett informellt sätt öppna dörrar till både regionala och centrala myndigheter gör att jag icke skulle ha avhänt kommunen denna kapacitet på tjänstemannasidan. Hur omdömet blir med Jan som politiker får framtiden utvisa. Självklart tycker jag det hade varit roligare om Jan och hans kamrater hade återfunnits i centerpartiet. De synpunkter beträffande Jan, som Bertil Nilsson framför i media, delar jag för övrigt.

Vetlanda 2010-11-15

LARS ELMEKE
f.d kommunalråd

MIN KOMMENTAR

Äntligen har en person vaknat och insett det går inte ha olika regler i ett frihandelsområde. Svenska lökodlare måste ha samma regelverk som sina konkurrenter.

Detta gäller också grisproduktion, mjölkproduktion och spannmålsproduktion. Vi måste vänta in våra bröder i EU och ibland gör halt och retirera från det som slår ut svensk jordbruksproduktion.

Får kemekalieinspektinen genom sina beslut då är lökodlingen i Sverige ett minne blott. Det är gamla Soc dem som sitter i inspektionen och driver betongfundamentalism.

Andreas inse att om vi har grisar, kossor, spannmål, gödsel, grönfoder och ensilage på landsbygden det är då vi lägger grunden för landsbygdsutveckling.

Vete som är högre än tio meter meter brukar vi kalla granskog. Innaför Stockholms tullar är det inte så lätt att skilja storheter från varandra. Lök odlas bla på Öland inte i Kungsträdgården där frodas möjligen bus!!!

Oväntat stöd för lökodlarna

Miljöminister Andreas Carlgren tar strid för lökodlarna.

Miljöminister Andreas Carlgren (C). Foto: Victor Brott

- Jag kommer att ta kontakt med EU-kommissionen för att de ska verka för en mer enhetlig tillämpning av regelverket inom EU, säger Andreas Carlgren.
Lökodlarnas dilemma har fått miljöministern att agera. 

Nästa år blir ogräspreparaten Stomp och Totril förbjudna i Sverige, men får fortsatt användas inom EU. Odlarna befarar att den svenska odlingen försvinner, samtidigt som lök, odlad med de förbjudna preparaten, kommer att importeras.
- Jag frågar mig om andra länder har en mer släpphänt tillämpning av regelverket än Kemikalieinspektionen. Det är orimligt för enskilda odlare om den svenska tillämpningen är rätt men annorlunda än övriga medlemsstaters, säger Andreas Carlgren.

Foto: Agneta Bergström

Han anser att olika regeltillämpningar ger orimliga konsekvenser för både odlare och branschen. Risken finns att det sker en export av miljöproblem.

Stomp och Totril förbjuds från och med 2011 på grund av miljörisker. LRF fick nyligen avslag från Kemikalieinspektionen på sin ansökan om dispens för preparaten.

Andreas Carlgren konstaterar att överklagandetiden för Kemikalieinspektionens beslut ännu inte gått ut.
- Blir ärendet överklagat så prövas det i miljödomstolen som har möjlighet att ge dispens för fortsatt användning medan man prövar ärendet. Men det är ett avgörande för miljödomstolen.

Många odlare har fört fram ett krav på importförbud för lök. En åtgärd som enligt Carlgren får övervägas om problemet uppstår.