I ett sista möte före Mexico möts länderna nu i Tianjin i Kina, det land som släpper ut mer koldioxid än något annat.
Förhoppningarna är små. Det blev inget nytt bindande klimatavtal i Köpenhamn i vintras och det inte verklighet i Mexiko heller. Kanske kan man komma överens nästa år, 2011.
I den rika världen är EU ensamt om att ha presenterat åtgärder som kan sänka utsläppen av växthusgaser till den nivå som FN:s klimatpanel anser är nödvändig. De andra ländernas mer blygsamma åtaganden finns finns nedtecknade i slutdokumentet från Köpenhamn, The Copenhagen Accord. Slås de samman blir den totala utsläppsminskningen 13-18 procent, långt under IPCC:s ribba.
Men otillräckligt eller ej, detta är vad som erbjuds. Ingenting talar för att USA eller Kina kommer med bättre siffror. Vill man ha ett avtal är det sannolikt de här siffrorna man måste acceptera.
-Det här vad vi har. Det är vad vi måste arbeta med till 2020, sade han nyligen, säger Yvo de Boer, den förre chefen för FN:s klimatsekretariat.
Han vill att löftena i Copenhagen Accord formaliseras. Sedan får man, "bit för bit" sätta ihop en överenskommelse som alla kan acceptera.
-Problemet är att de utfästelser som gjorts inte räcker. Men det kan vara så att det inte finns något bättre, säger Anders Turesson, Sveriges chefsförhandlare till TT.
